Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden? Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden? Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh."— Presentationens avskrift:

1 Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden? Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh

2 2 Bostadssegregation och arbetsmarknad Sverige och övriga Europa: –Diskriminering –Bristande språkkunskaper –Utestängning från ”allmänna” arbetsmarknaden Policyåtgärder: underlätta för invandrare att komma in på arbetsmarknaden USA: Geografiskt avstånd till jobb försvårar för minoriteter –Spatial mismatch hypotesen SMH (John Kain, 1968) Policyåtgärder: Bryta en negativ boendemiljö

3 3 Vilken betydelse har närhet till jobb? Effektivare jobbsökande Höga pendlingskostnader i förhållande till lönen om man bor långt bort Arbetsgivare ovilliga att anställa personer som bor långt bort

4 4 Vår studie En fördubbling av antalet (lågutbildades) jobb i närområdet 1990/91 förknippas med en sysselsättningsökning på 5 procentenheter 1999 Hur gick vi tillväga för att finna resultaten?

5 5 Jobb och utrikes födda i Stockholm

6 6 Studiens upplägg – jobb i närområdet Ritar en cirkel med 5 km radie runt varje individs bostad –Räknar antalet jobb och antalet boende inom cirkeln Relaterar individens sysselsättning och förvärvsinkomst till jobbtillgången (1999) –Kontrollerar för andra individvariabler –Jämför personer som bor i samma kommun

7 7 Naturligt experiment Problem: självsortering Människor kan anpassa var man bor efter jobbtillgången Korrelation eller samband? Det kan skapa selektionsproblem ifall personer som bor i vissa områden systematiskt skiljer sig från andra på ett sätt som inte fångas av faktorer som undersökningen kan ta hänsyn till.

8 8 Naturligt experiment Detaljerade individdata från den s k PLACE ‑ databasen som finns vid Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet Förutom information om t ex sysselsättning, inkomster, utbildning och familjeförhållanden, innehåller databasen uppgifter om exakta geografiska koordinater för samtliga individers bostäder och arbetsplatser.

9 9 Data Analysen baseras på två individmaterial: (i)ett slumpmässigt urval av befolkningen i åldern 26–64, 1999; (ii) flyktingar som fick uppehållstillstånd 1990–91 och som var i arbetsför ålder från invandringsåret till 1999.

10 10 Hela Sverige-strategin: 1985 – 1991 Placeringssystemet infördes för att minska den geografiska koncentrationen av vissa invandrargrupper och för att underlätta den socioekonomiska integrationen I praktiken kom tillgången på bostäder att avgöra var folk hamnade.

11 11 Beskrivning En mycket stor andel av de studerade flyktingarna kom från Mellanöstern och Afrikas Horn (Etiopien, Somalia). Utbildningsnivån är något mer polariserad bland flyktingarna. Både andelen med låg utbildning och andelarna i de högsta utbildningskategorierna är högre.

12 12 Beskrivning Endast 43 procent av flyktingarna var sysselsatta 1999, d v s minst åtta år efter att de kommit till Sverige. 78 procent i det slumpmässiga befolkningsurvalet.

13 13 Hela befolkningen 1999* Resultat En fördubbling av antalet jobb är förknippat med 0,3 procentenheters högre sannolikhet att vara sysselsatt Men: människor kan anpassa var man bor efter jobbtillgång (”självsortering”) –Riskerar att få missvisande bild av effekterna av närhet till jobb * individer

14 14 Flyktingar 1990 – 91* Resultat Tydlig positiv långsiktig effekt på sysselsättning av att ha blivit placerad på en bostadsort med god jobbtillgång. En fördubbling av antalet (lågutbildades) jobb i närområdet 1990/91 förknippas med en sysselsättningsökning på 5 procentenheter 1999 * individer

15 15 Flyktingar 1990 – 91 Två möjliga mekanismer som kan förklara denna effekt: (i)att bli placerad på en plats med låg tillgång till jobb påverkar sannolikheten att snabbt komma in i sysselsättning, vilket i sin tur har en effekt på framtida ställning; (ii) personer som började på platser med dålig jobbtillgång hade en större risk att bo på sådana även 1999, vilket påverkar sysselsättningen 1999.

16 16 Varför är jobbtillgången så viktig? Det finns två utrymmen för individerna att interagera: Arbetsplatsen och bostadsområdet Om man utesluter arbetsplatsen (arbetslöshet) då återstår bara bostadsområdet Om man är invandrare och bor i segregerade områden träffar man bara sina grannar som också är invandrare.

17 17 Policyåtgärder Arbetsmarknaden underlättar den sociala integrationen av invandrare. Utgångspunkt: boendemiljön Man kan antigen flytta (fattiga, outbildade) personer till rikare områden (bättre skolor, osv) eller utveckla (vitalisera) ”fattiga” områden. Bör man satsa på individerna eller på områdena?

18 18 Policyåtgärder Integrationspolicyn i Sverige har fokuserat på att hjälpa invandrare att komma in på arbetsmarknaden Boendemiljön får mer utrymme i debatten Man måste bryta den onda cirkeln vad gäller boendemiljön Viktigt med nytänkande policy

19 19 Internationella lärdomar i integrationsfrågor Yves Zenou

20 20 Utveckla (vitalisera) ”fattiga” områden genom att skapa nya jobb Enterprise Zone Programs USA England Frankrike (”Zones Franches”)

21 21 Enterprise Zone Programs Mål: Uppmuntra företagen att flytta till ”utsatta” områden. Vad gör man? Kartlägga alla områden som har vissa egenskaper. Hög arbetslöshet, hög fattigdom, hög kriminalitet. Företag som etablerar sig i de här områdena betalar inga skatter (sociala avgifter) under en viss period (t ex fem år). I gengäld måste de anställa procent av den lokala befolkningen. Mekanism: Minska ”avståndet” (fysiskt men också socialt) mellan invandrare och företagen och hjälpa invandrare att komma in på arbetsmarknaden.

22 22 Enterprise Zone Programs Fördelar: Ger många invandrare jobb Nackdelar: Svårt att utvärdera. Hur kan man särskilja mellan substitution effekten och att riktig skapa jobb? Dyr policy i förhållande till antalet nya jobb Nyckel för en lyckad policy: Absolut nödvändigt att anställa lokal befolkning Måste undvika tillfälligt anställda (tidsbegränsade jobb)

23 23 Enterprise Zone Programs USA: 11 stater (California, Connecticut, Florida, Indiana, Kentucky, Maryland, New Jersey, New York, Pennsylvania, Virginia, District of Columbia) Period: 1982 till 1992

24 24 Egenskaper av områden innan policyn

25 25 Florida ”Enterprize Zone Program”: (först med att införa en sådan policy 1982) Det finns 55 EZ i Florida. Man kräver inte att företagen anställer lokal befolkning. 1 oktober 2005 till 30 september nya företag flyttade till ett sådant område (EZ) Skapade nya jobb företag fick teknisk assistans Kostnad: 33 millioner USD Kostnad per nytt jobb: USD

26 26 Frankrike (Zones Franches Urbaines) Infördes första gången den 14 november 1996 (lag) Områden med mer är invånare Det finns 44 ZF (38 inom ”Frankrike”): personer

27 27 Frankrike (Zones Franches Urbaines) Har skapat jobb per år under 5 år ( ) (substitutionseffekt?) Minimum: 20 procent lokal befolkning: ”lokala” jobb Kostnader: 1998: 230 millioner Euros Kostnad per nytt jobb: Euros (1998) Kostnad per nytt ”lokal” jobb: Euros (1998)

28 28 Frankrike (Zones Franches Urbaines) 1 januari 2002 (ny lag): Ge ytterligare Euros per år under två år per person anställd med ett tillsvidare kontrakt (fast jobb). Den här personen måste bo i området (ZF) och varit arbetslös under 12 månader. Ett företag som nyligen avskedat individer eller kommer från en annan ZF får inte delta i programmet.

29 29 Flytta människor till ”bättre” områden Moving to Opportunity Programs (MTO) USA: Baltimore, Boston, Chicago, Los Angeles, New York. Först: Gautreaux Program i Chicago (1976) Sen: MOT 1992 Mål: Bekämpa fattigdom Hjälpa fattiga hushåll att leva med rikare familjer så att deras barn deltar i skolor av bättre kvalitet.

30 30 Moving to Opportunity (MTO) Vad gör man? Alla hushåll i USA som bor i områden där mer än 40 procent är fattiga får delta i programmet. De får kuponger (vouchers) för att bo i rikare områden. Staten betalar prisskillnaden mellan de två områden. Byrån (agency) som var ansvarig för programmet hittade en bostad åt familjerna. Deltagande i programmet är frivilligt (både för eleverna och skolorna). Mekanism: Sociala normer, grupptryck Fördelar: Framgångsrikt program: Effektivt mot kriminalitet Nackdelar: Selektion och sorteringsproblem Nyckel för en lyckad policy: Hjälpa familjerna att hitta en bostad

31 31 Moving to Opportunity (MTO) Baltimore, Boston, Chicago, Los Angeles, New York Mellan Juni 1994 och Juli familjer Bland de familjer som fick kuponger kunde flytta till ett rikare område.

32 32 Egenskaper av områden innan policyn

33 33

34 34 Utfall för 114 ungdomar när de var mellan 8 och 15 år och när de var mellan 15 och 22 år


Ladda ner ppt "Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden? Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh."

Liknande presentationer


Google-annonser