Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 FINLANDS HISTORIA Kurs 6 Strukturer för läraren Ha överseende med stavfel och omkastningar i årtalen Power Point-program för bildspel (PP 200 9.0) Rätta.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 FINLANDS HISTORIA Kurs 6 Strukturer för läraren Ha överseende med stavfel och omkastningar i årtalen Power Point-program för bildspel (PP 200 9.0) Rätta."— Presentationens avskrift:

1

2 1 FINLANDS HISTORIA Kurs 6 Strukturer för läraren Ha överseende med stavfel och omkastningar i årtalen Power Point-program för bildspel (PP ) Rätta och komplettera efter behov. Länka bilder om du vill Välj bildspel och du kommer framåt med vänster musknapp

3 2 Kurs 6 FINLAND FÖRE 1809 Innehåll i huvuddrag Historiografi Forntiden Medeltiden Äldre Vasatiden Stormaktstiden Frihetstiden Gustavianska tiden Finland lösgöres från Sverige

4 3 Historiografi Vad är historia? händelser i det förflutna vetenskap som reder ut vad som hänt och vilka konsekvenserna varit Olika typer av historia: politisk historia ekonomisk historia social historia kulturhistoria etc

5 4 historiografi forts. Då man forskar i historia kan fel uppstå och dessa kan bero på t.ex.: forskaren samtiden metodiken världsåskådningen Källtyper i historien: rester och kvarlevor muntliga källor

6 5 historiografi forts. skriftliga källor urkunder bearbetningar litteratur övriga källor traditioner levnadasvanor låneord byggnadssätt etc. Annan indelning: primärkällor sekundärkällor

7 6 historiografi forts. Historien använder sig av stöd från andra vetenskaper ex.: Arkeologi spektraanalys röntgen pollenkornsanalys C-14 Filologi Etnologi Geografi

8 7 Finlands forntid Forntiden kort p.g.a. istiden möjligheter till bosättning först från c.7000 f.Kr. Den äldsta tiden indelas i : stenåldern bronsåldern järnåldern

9 8 Stenåldern C f.Kr. Indelas i : äldre och yngre stenåldern Skillnaden framkommer i : tillverkninssätt fästning av redskap Utkomst: fångstkultur (rörlig bosättning) Äldsta lämningar: Askolakulturen (c.7500 f.kr.)

10 9 forntid forts. Ny invandring av båtyxfolket näringar: åkerbruk boskapsskötsel Under stenåldern förekom kontakter till andra folk i öst och väst. Detta syns i fynd ex.: kamkeramik snörkeramik

11 10 Bronsåldern c f.Kr. Tidsperioden fyndfattig. Landet dock bebott. Ny invandring syns i : nytt gravskick likbränning kummelgrvar hällristningar hudar ersattes av textilier I övrigt fortsatte livet som vanligt

12 11 Järnåldern c. 500 f.Kr-1150 e.Kr Början fyndfattig. Möjliga orsaker: klimatförsämring sjukdom återgång till primitivare levnadsformer Ny inflyttning första århundradena e.Kr. (finnar) Orsaker: oroligt på kontinenten lockande utkomstmöjligheter

13 12 järnåldern forts. Bosättningen koncentrerad till fruktbara områden i det inre av landet Handel kom i gång Expotvaror: torkad fisk pälsverk Även svensk inflyttning till Åland Åbolands skärgård Österbottens kusttrakter

14 13 Fornfinska samhället Stamsamhälle ingen centralmakt bygdens folk leddes av en hövding på tinget beslöts om gemensamma frågor visst samarbete mellan stammar (försvarsfrågor) Näringar jordbruk (svedjebruk) senare åkerbruk

15 14 fornfinnar forts. jakt och fiske boskapsskötsel obetydlig Religion dyrkan av naturväsen och andar mål : god fruktbarhet Kultur runosånger och diktning (muntligt) bruksföremål delvis smyckade slingornamentik

16 15 Östersjöområdet på 1100-talet Typiska drag: tyska Hansan expanderade i Östersjön och Finska viken Novgorod konkurrerade om marknaden i Finland Konflikter: tavaster - karelare egentliga finnar - svenska kusten Kistnandet av Sverige och Ryssland ledde till att handelsfärder kombinerades med mission

17 16 Korstågstiden Orsaker: Handelsintressen Konkurrensen med Novgorod Kampen mellan katolskt - ortodoxt Möjligheter till nya beskattningsobjekt Finnarnas härjningar i Uppland Första Korståget c Källa: Erikskrönikan Vem: biskop Henrik, Erik Jedvardsson

18 17 Korstågen forts. Vart: Egentliga Finland Form: Svärdsmission Resultat: Egentliga Finland kristnades och ställdes under romerska katolska kyrkan och kungen

19 18 Andra korståget c Vem: Birger Jarl, biskop Tomas Vart: Tavasternas hamn Varför: konkurrensen med Novgorod missionsiver Resultat: Tavastehus grundades Tavastland till kyrka och kung ny svensk befolkning till kusterna

20 19 Tredje Korståget 1293 Vem: Tyrgils Knutsson Vart: Finska vikens inre delar Varför: mota Novgorod Resultat: Viborg anlades Karelen till Sverige grek - ortodoxakyrkan stoppad handeln i Karelen säkrad

21 20 Nöteborgsfreden 1323 Första freden mellan Sverige och Novgorod (Ryssland) Gräns: Systerbäck - Vuoksens mellersta lopp - Nyslott - Helsinge hav Helsinge hav?: Bottenviken (Brahestadstrakten) Norra Ishavet Vita havet

22 21 Nöteborgsfredens följder Stammarna kunde bilda ett folk Finland blev en del av den västerländska kulturkretsen Svenska (nordiska) samhällsordningen infördes Andra följder: Finland blev svenskt landskap Finland rätt delta i kungaval 1362 Finland eget biskosstift 1374 svensk rättsordning (lagmansdöme)

23 22 Finlands gränser Nöteborgsfreden 1323 Täysinäfreden (Teusina) 1595 Freden i Stolbova 1617 Nystadsfreden 1721 Åbofreden 1743 Freden i Fredrikshamn 1809

24 23 Folkkungatiden Kungen valdes Uppgift: skydda mot inre och yttre faror Centralmakten svag tvångsmedel saknades landskapen bestämde själv landskapslagar Birger Jarl stärkte kungamakten fridslagar hemfrid kyrkofrid

25 24 folkkungar forts. tingsfrid kvinnofrid urbota brott = fredlöshet, centralmakten stärktes civillagar arvslag (qvinna ½ mot man) förbud att ge sig till träl förbud mot järnbörd Magnus Ladulås kompletterade med: kungsfrid förbud mot våldgästning

26 25 folkkungar forts. ME stärkte kungamakten genom Alsnö-stadgan: skattelindring eller frihet mot att man höll kungen med väpnad ryttare Alsnöstadgan medförde adelns tillkomst (1281) Allmän landslag 1346 ( ) Stadslag 1351 Från 1362 deltog Finland i kungavalet

27 26 Skatterna Ursprungligen var en fri man inte skattskyldig men bl.a.: skyldig utföra krigstjänst skyldig inhysa kungen etc. Då skyldigheterna inte utkrävdes så erlades avgifter i stället (blev till skatter) Erlades oftast i natura spannmål fisk smör Skatterna uppbars av landskapen

28 27 Senare bestämdes skatterna: häradsvis sockenvis och gårdsvis (jorden var skattebelagd) FÖRVALTNINGEN Slottslän med hövding representerade kungen skötte bl.a. ordning och försvar Slottslän Härad Socken

29 28 Ursprungligen gällde olika lagar i varje landskap. I Finland gällde Hälsingelagen RÄTTSKIPNINGEN Högst stod kungen som man kunde vädja till lagmansdöme häradstinget Vid tinget fanns en domare och 12 nämndemän. I städerna fanns rådstuvurätt med borgmästare och rådmän

30 29 Unionstiden Med drottning Margareta uppstod en personalunion mellan DK- S-F –N (Kalmarunionen) Under unionstiden ständiga motsättningar mellan : unionspartiet stöddes av kyrkan nationella partiet stöddes av bönder adel och präster delade

31 30 Finland under unionstiden Rättskipningen utvecklades av Erik av Pommern I övrigt oroligt då danskarna stödde ryssarna Viborg förstärktes Nyslott (Olofsborg) byggdes Sista unionskungen var Kristian Tyrann som störtades av GV 1521

32 31 Eriks rättssystem

33 32 Vasatiden Kung : Gustav Eriksson, Gustav Vasa , kröntes 1523 Problem: ekonomin kungens ställning ineffektiv styrelse Lösningar: 1527 Västerås recess: guds ord skulle renligen predikas överflödig egendom indrogs

34 33 Gustav Vasa forts. Vesterås arvförening 1544 kronan i arv inom Vasa-ätten val om ätten skulle dö ut Gustav förde ett patriarkaliskt styre Förvaltningen omorganiserades centrala ämbetsverk tillkom: kammaren skötte skatter kansliet skötte brevväxling och anvisningar

35 34 Gustav Vasa forts. slottslän ståthållare som övervakade kungsgårdar fogdar som representerade kungen och samtidigt bedrev mönsterjordbruk Försvaret fotfolket - utskrevs rytteriet - värvades sjöfolket - utskrevs, värvades

36 35 Gustav Vasa forts. sönerna fick varsitt hertigdöme där de fick styra ganska fritt Finland tillföll Johan Åbo slotts blomstringsperiod Johan gifte sig med Katarina Jagellonika mål att skapa ett starkt Fin+P östersjövälde Finland blev storfurstendöme bråk med Ryssland fred i Teusina efter 25 - årigt krig

37 36 Erik XIV ( ) Införde grev- och friherreskap Vidlyftiga giftermålsplaner som gick i stöpet Konflikt med bröder och adel, kulminerade vid äktandet av Karin Månsdotter KM kom att verka vid Liuksiala gård KM begraven i Åbo (enda kungliga graven i Finland) Led av förföljelsemani Avsattes efter Sturemorden

38 37 Johan III Kung med adelns hjälp Tackade genom: adelsprivilegierna 1569 adelskapet ärftligt utan motprestation privilegier tjänster domsrätt grev-, friherreskap utökades Försök till rekatolisering

39 38 Sigismund Kung av Polen och katolik Måste godkänna Uppsala mötets beslut om lutherdom före han fick svenska kronan försökte rekatolisera Karl vald till riksföreståndare klubbekriget i Finland krig Sigismund - Karl Karl IX regent 1599 krigmot Ry, Pol och Dan kolonisering av erämarker näingslivsutveckling (städer)

40 39 Stormaktstiden Gustav II Adolf ärvde krig: slutade genom: Danmark freden i Knäred 1613 Polen stilleståndet i Altmark Ryssland Stolbova 1617 Viktigaste åtgärder: försoning med adeln rådets ställning stärktes styrelse med ”råds råde”

41 40 G II A forts. RO 1617 representation fastställdes uppgifter: krig & fred skatter utskrivningar lagstiftning lagförslag av rådet kungen veto viktiga beslut krävde enighet RHO 1626 riddarhuset tredelades RF 1634 (regeringsformen)

42 41 G II A forts. Centraliserad styrelse (ämbetsverk): kanslikollegiet – rikskansler Axel Oxenstierna kammarkollegiet - riksskattmästaren krigskollegiet - riksmarsken amiralitetskollegiet - riksamiral Svea hovrätt - riksdrots Motsvarar våra ministerier

43 42 G II A forts. Lokalförvaltningen Län (15 st varav 5 i Finland efter 1634) landshövding ordning skatter kronoegendom Härad kronofogde Länsmanssocknar länsman

44 43 G II A forts. Rättsväsendet fast instansordning justitierevisionen blev högsta domstol hovrätterna infördes justitierevisionen hovrätter lagmansrätt häradsrätt rådstuvurätt

45 44 G II A Näringslivet stapel- och uppstäder Åbo, Viborg lanthandel förbjöds skråtvång infördes utveckling av bergsbruk Svartå, Billnäs, Fiskars monopolkompanier tjära, järn etc. Skolor pedagogier (2år)

46 45 G II A trivialskolor (4år) gymnasier (4år) Armen små förband god ordergång lätt flyttbara lätt beväpning, hög eldhastighet rytteriet snabb, rörlig, uthållig artilleriet lätta kanoner, rörligt, i strid

47 46 G II A Organisation: regementen (länsvis) bataljoner lokalt ansvar stolthet krigsartiklar lön och tjänst reglerades 30-åriga kriget Varför: maktpolitik

48 47 G II A handelspolitik religion G II A dog i kriget 1632 Vestfaliska freden slöts 1648 Sverige-Finland blev stormakt och fick: Vorpommern Hinterpommern till Oder Wismar Bremen Verden Stort krigsbyte till Sverige- Finland

49 48 Finland under stormaktstiden Generalguvernör: Per Brahe Åtgärder: utbildning av tjänstemän (Åbo Akademi 1640) landsvägsnät och vägbyggen skjutshåll gästgiverier postgång städer (11st)

50 49 Kristina begåvad kunnig men: ekonomiskt slöser (hov,stöd) förläningar belöning för tjänster 58%av Finland över 65% Sverige abdikerade och flyttade till Rom

51 50 Karl X Gustav Reformer: fjärdepartsräfsten allt givet efter 1632 skulle till en fjärdedel återtas ”omistade gods” togs helt genomdrevs endast delvis p.g.a. Karls krig Karls död Karl i krig med Polen och Danmark Roskildefreden 1658 gav Sverige:

52 51 Karl X Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Trondheims län, Bornholm vid Karls död övertog förmyndare styrelsen politik fjärdepartsräfsten saboterades nya förläningar gavs till rådet och släktingar nytt krig med Danmark som besegrades vid Lund av Karl XI 1676

53 52 Karl XI Förändringar: fjärdepartsräfsten genomdrevs förmyndarräfst grev- och friherreskapen indrogs egendomskonfiskerig Kungligt envälde infördes genom tre riksdagar : riksråden blev kungliga råd kollegiecheferna blev presidenter kungen hörde om han ville kungen stiftade lagar kungen ”allom härskande suverän”

54 53 Karl XI forts. Indelningsverket Ekonomiska indelningsverket ekonomisk stabilitet ordnades genom indelning av skatter varje områdes skatter skulle gå till ettvisst ändamål finanserna blev stabila och man visste vilka inkomsterna var Militära indelningsverket gårdarna grupperades (2-6) = rote roten höll en soldat (båtsman) med torp och jord som skulle ge utkomst rusthåll höll ryttare officerare fick boställen

55 54 indelningsverket forts. Fördelar: alltid soldater stark hembygdskänsla gott förhållande med officerarna billigt för kronan Nackdelar långsam mobilisering dåligt med övningar armen fick ofta dåligt folk armen åldrades Systemet bestod 200 år

56 55 Stora nordiska kriget Karl XII Myndig vid 15 års ålder och slottet fattade eld Grannstaterna ville utnyttja situationen och bildade förbund: Karl besegrade DK och vände sig mot Ryssland Efter slaget vid Narva 1700 anföll Karl Polen Efter Polen irrfärder i Östeuropa och förlust i Poltava 1709

57 56 Karl XII forts. fem års vistelse i Turkiet ledde inte till något Stora ofreden Ryssland occuperade och ödelade stora delar av Finland Karl återkom och inledde fälttåg mot Norge 1716,1718. Dog vid belägringen av Fredriksstens fästning 1718 Fred efter krigen slöts 1721 i Nystad

58 57 Nystadsfreden 1721 Sverige-Finland förlorade: Livland, Estland, Ingermanland Kexholms län och sydöstra Finland Gränsen kom i sydost att gå ungefär som idag Konsekvens: gränsen strategiskt svag bekymmersamt med tanke på framtiden

59 58 Frihetstiden Reaktion mot kungligt envälde Regenterna (Ulrica Eleonora, Fredrik I, Adolf Fredrik) tvingades avstå makt i etapper och anta: RF 1719 RF 1720 RO 1723 Tryckfrihetsförordningen 1766 Maktfördelning enligt följande: Rådet rådet + kung skötte praktisk pol. rådets åsikt bindande

60 59 frihetstid forts. Ständerna: lagstiftning skatter utrikespolitik försvarspolitik utskottsväsendet viktigt med ”sekreta utskottet” främst rådets sammansättning skulle motsvara ständernas majoritet Partigrupperingar: mössor (fredspolitik) hattar (revanschpolitik)

61 60 frihetstiden forts. Hattarnas krig ledde till Åbofreden och gränsen flyttades tll Kymmene älv Försvarspolitiken ändrades: centralfästningar (Sveaborg) skärgårdsflotta skapades Hovpartiet försökte stärka kungens ställning men resultatet blev kungamaktens förnedring

62 61 Lilla ofreden Finland erövrades under hattarnas krig Begränsad ödeläggelse Befolkningen blev kvar Kejsarinnan Elisabet I utgav ett manifest: Finland bildar självständig stat under ryskt beskydd (förföll) Sverige tvingades välja tronarvinge enligt ryskt diktat (Adolf Fredrik)

63 62 frihetstiden forts. Näringslivet dominerades av merkantilismen (stor export och liten import) annat: Produktplakatet (egna kölar) Jernkontoret (Fagervik Dalsbruk) skogsprodukter (tjära) manufakturer textil porslin glas tobak

64 63 frihetstiden jordbruket fåravel växelbruk dikning plogar potatisodling sockenmagasin storskiftet 1757 senare nyskiftet

65 64 Livet på 1700-talet Merkantilismen och sparivern medförde många förbud och begränsningar: Kläder enligt godkända modeller Inte fransar, broderier, spetsar etc. Inte siden för vanligt folk Endast inhemsk ylle Inte utländska frukter, viner, sylt Inte päls som foder i kappor etc. Inte utländska vagnar och konstföremål etc.

66 65 Livet forts. Begränsningar för: Kaffe, brännvin, tobak Maträtter och assietter Förbud mot Likkistor i ek och peruker på döda Privata hårfrisörer och livréklädda betjänter Eget ekipage för unga Övervakades av uppsyningsmän och angiverisystem infördes Ledde till puritanism, avundsjuka och missunsamhet Stånden drabbades olika

67 66 Livet forts. Många betydelsefulla ändringar: Ny kalender 1753 Från 17feb till 1mars 1734 års lag Naturvetenskapliga upptäckter Carl von Linné, Pehr Kalm Gadolin, Celsius, Scheele, Wargentin etc. 23 av de 92 naturliga grundämnen upptäcktes inom riket Tabellkommissionen 1749 Grunderna för moderna svenskan i tal och skrift Ekonomiska opposition Anders Chydenius

68 67 Livet forts. Annat: Rokokon dominerande stilriktning Kom med slottsbygget från Frankrike Nya inredningar Kakelugn Trägolv, släta innertak, panel, målade tapetväggar (naturmotiv) Lösa beklädda möbler, speglar, specialbord, byråer, sekretär kineserier Nya ord från franskan Inredning Teater etc.

69 68 Gustavianska tiden Motsättningar: utrikespolitik partier adel - ofrälse Gustav III statskupp 1772 Kungen: styra utrikespol statsfinanser utnämningar sammankalla riksdag

70 69 Gustav III forts ständerna: lagstiftning med kungen besluta om anfallskrig bevilja nya skatter Gustavs reformer: förbud mot tortyr humaniserad strafflag flera län flera lagmansrätter ny hovrätt religionsfrihetslag 1781 brännvinsmonopol försvarsförbättringar

71 70 Gustav forts. Missnöjet i landet skulle bekämpas med aktiv utrikespol Gustavs ryska krig motgångar Liikalanoten & Anjalaförbundet Danska kriget + royalism = FSA 1789 riksrådsantal bestämdes av kungen fick börja anfallskrig monopol på tjänster bort frälsejord fick ägas av alla

72 71 Gustav III forts. Fred med Ryssland 1790 Inga gränsförändringar Missnöje bland adeln med Gustavs envälde sammansvärjning och mord 1792 Förmyndarstyrelse under hertig Karl (Reuterholm) I Finland oro inför framtiden Fosterländskhetsrörelser Kulturell uppgång

73 72 Gustav IV Adolf Europa under omvälvning efter franska revolutionen Napoleon härskade över franska väldet England motståndare Kontinentalblockaden 1807 Tilsit Napoleon och Alexander Europa delades Sverige med i blockaden

74 73 Riket sprängs Finska kriget Gustav motarbetade Napoleon Tilsitöverenskommelsen ikraft Krig Sverige – Ryssland Kriget gick snöpligt och Finland erövrades I Freden i Fredrikshamn 1809 avskiljdes Finland från Sverige Gräns längs Torneå- Muonio älvar


Ladda ner ppt "1 FINLANDS HISTORIA Kurs 6 Strukturer för läraren Ha överseende med stavfel och omkastningar i årtalen Power Point-program för bildspel (PP 200 9.0) Rätta."

Liknande presentationer


Google-annonser