Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nu börjar vi mäta ledtiderna för diagnostiska undersökningar med följande mätpunkter och kriterier.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nu börjar vi mäta ledtiderna för diagnostiska undersökningar med följande mätpunkter och kriterier."— Presentationens avskrift:

1 Nu börjar vi mäta ledtiderna för diagnostiska undersökningar med följande mätpunkter och kriterier

2 Alla siffror pekar åt rätt håll - Tillgängligheten har ökat - Trenden är positiv - Samtliga landsting har fått ta del av Kömiljarden 2011

3 Bra kan bli bättre - Bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi är väsentliga stödprocesser för en effektiv sjukvård - Diagnostiska undersökningar ingår inte i den nationella vårdgarantin

4 Ledtider – ett viktigt led i helheten - Ger viktig information: - till patienter och verksamheten - om vårdens kvalitet och tillgängligheten - viktig information för att planera produktionen - möjlighet att göra jämförelser med andra - Ger underlag och incitament för att utveckla verksamheten

5 Dags för nästa viktiga steg - ”Ledtider för bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi” - Överenskommelse mellan Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och regeringen - Framgångsfaktorer: 1. Landstingen har likartad verksamhet 2. All verksamhet använder någon form av IT-stöd för sin planering och uppföljning

6 Projektet och Kömiljarden

7 Projektet har flera mål - Öka tillgängligheten för patienterna - Ta fram en nationell modell för att kunna mäta ledtiderna så att alla mäter lika - Skapa förutsättningar för rapportering till nationella väntetidsdatabasen - Ge klinikerna verktyg för att förbättra sina verksamheter - Ge förutsättningar för att ingå i vårdgarantin

8 Tidplan jan Redovisning Projektet klart och modellen färdig. 16 juni- 1 dec Implementering av modell i alla regioner och landsting dec Mätning pågår JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC JAN Projektet pågår 2012

9 Projektets genomförande Projektet klart och modellen färdig 2012 JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI Nuläge Beskrivning av nuläge Målbild Modell för uppföljning av ledtider Kvalitetssäkring Piloter med Region Skåne och Norrbottens Läns Landsting Verifikation verksamheten Verifikation IT-stöd

10 Uppföljning - Förutsättningar - Undersökningar - Faser - Mätpunkter för nationell uppföljning - Mätpunkter för uppföljning - Gemensam bakgrundsinformation till samtliga mätpunkter - Beskrivning av respektive fas - Beskrivning av respektive mätpunkt - Förslag till presentation av ledtider - Exempel på inrapportering - Krav på IT-stöd - Krav på IT-organisation

11 Förutsättningar - Endast avslutade undersökningar följs upp - Med avslutad menas att undersökning är genomförd och ett svar har signerats. - Modellen ska ge stöd för att följa upp samtliga undersökningar inom bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi - De undersökningar som bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi ansvarar för genomförandet av hela undersökningen. Inkluderar även patienter som undersöks på avdelning

12 Förutsättningar - Följande omfattas inte initialt: - Akuta undersökningar - Remittent och/eller utförare har bedömt att undersökningen ska ske akut - Granskning- och demonstrationsundersökningar

13 De här undersökningarna ingår: I ett första steg: - Långtids EKG - Myokardscintigrafi - EEG - Ultraljud hjärta - Datortomografi thorax - Datortomografi buk - MR ländrygg - MR hjärna

14 Undersökningar - Dessa undersökningar har valts för att de är representativa för verksamheten och de representerar ett brett spektra av de undersökningar som görs. - Målsättningen är att fler undersökningar, i förlängningen alla, ska omfattas. - Samtliga metodkoder ingår förutom "granskning" och "demonstrations" koder. - Läs mer om Klassifikation Radiologiska Åtgärder 1991 (KRÅ) och Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) hos Socialstyrelsen.

15 Långtids EKG / Holter EKG Långtids EKG eller Holter EKG om 24, 48 eller 72 timmar. VadVarförHur Elektrokardiogram (EKG) Mäta hjärtats elektriska aktivitet över tid. För att upptäcka sjukdomar och störningar i hjärtats rytm. EKG registreras på liggande patient. Därefter sätts elektroder på patienten som kopplas till en inspelningsenhet. Den bärs under 24, 48 eller 72 timmar samtidigt som patienten skriver dagbok om aktiviteter och besvär. Patienten kommer till enheten, elektroder kopplas bort och därefter analyseras registreringen.

16 Långtids EKG / Holter EKG Koder KRÅ KodKRÅ NamnKVÅ KodKVÅ NamnKVÅ Kommentar AF040Långtids-EKG-registrering, arytmianalys, (Holter) Denna åtgärdskod används då en och samma enhet hanterar hela processen från uppkoppling till och med bedömning. Registreringen görs en gång, vid uppkopplingen! KRÅ: Klassifikation av radiologiska åtgärder 1991 KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder

17 Myocardscintigrafi Samtliga myocardscintigrafi undersökningar ingår. VadVarförHur Undersökning av hjärtat med hjälp av isotopteknik. Förfinad undersökning av hjärtmuskelns blodförsörjning. Patienten cyklar sk arbets-EKG, isotoper tillförs i blodet, gammakamera tar sedan bilder av hjärtat och hjärtmuskelns blodförsörjning, funktion och storlek studeras. Om patienten har svårt att genomföra ett tyngre cykelprov, till exempel på grund av ledbesvär, kärlkramp i benet, eller är ovan att cykla kan man istället genomföra en så kallad farmakologisk test av hjärtat. Det görs med hjälp av ett kärlvidgande eller hjärtstimulerande läkemedel. Nästa dag eller senare dag 1 undersöks patienten med gammakamera återigen, denna gång i vila.

18 Myocardscintigrafi Koder KRÅ: Klassifikation av radiologiska åtgärder 1991 KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder KRÅ KodKRÅ NamnKVÅ KodKVÅ NamnKVÅ Kommentar 7211Myokardperfusion i vilaAF046Skintigrafi, myokardperfusion i vila Om skintigrafi görs i både vila och arbete registreras åtgärderna AF046 Skintigrafi, myokardperfusion i vila och AF061 Skintigrafi, myokardperfusion i arbete 7212Myokardperfusion i arbete AF061Skintigrafi, myokardperfusion i arbete Om skintigrafi görs i både vila och arbete registreras åtgärderna AF046 Skintigrafi, myokardperfusion i vila och AF061 Skintigrafi, myokardperfusion i arbete 7213MyokardinfarktAF060Skintigrafi, myokardinfarkt

19 Elektroencephalografi EEG Samtliga EEG undersökningar ingår. VadVarförHur Elektroencephalografi (EEG) Mäta förändringar i hjärnans elektriska aktivitet. Genom EEG kan man få information om sjukdomstillstånd som påverkar hjärnans funktion, till exempel epilepsi, demenssjukdomar och hjärnskador. EEG används också för att mäta och karakterisera sömnen. Drygt 20 små metallelektroder fästs på särskilda ställen i hårbotten. Elektroderna kopplas till EEG-apparaten som överför en bild av den elektriska hjärnaktiviteten till en bildskärm.

20 Elektroencephalografi EEG Koder KRÅ: Klassifikation av radiologiska åtgärder 1991 KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder KRÅ KodKRÅ NamnKVÅ KodKVÅ NamnKVÅ Kommentar AA024Elektroencefalografi (EEG), vaken

21 Ultraljud hjärta Samtliga ekokardiografi ingår. VadVarförHur Ultraljudsgivaren placeras på flera ställen över bröstkorgen för att bedöma och studera hjärtats olika delar. Ljudvågorna reflekteras tillbaka till ultraljudsgivaren. Med hjälp av en dator omvandlas det reflekterade ljudet till en rörlig bild som kan ses på datorskärm. Hjärtat undersöks med ultraljud vid olika typer av hjärtfel och hjärtsjukdomar, till exempel förstoring av hjärtmuskeln, vätska i hjärtsäcken och hjärtmissbildningar. För att det ska bli bra kontakt mellan den kroppsdel eller organ som ska undersökas och ultraljudsgivaren stryks ett lager gelé ut på huden. Ultraljudsgivaren förs sedan fram och tillbaka över detta hudområde. Den bild som skapas visar sig på skärmen.

22 Ultraljud hjärta Koder KRÅ: Klassifikation av radiologiska åtgärder 1991 KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder KRÅ KodKRÅ NamnKVÅ KodKVÅ NamnKVÅ Kommentar 920EkokardiografiAF019Doppler ekokardiografi med stress Fysisk (cykling) eller farmakologisk stress AF020Doppler ekokardiografi, transtorakal, enkel < 30 minuter inklusive bedömning AF021Doppler ekokardiografi, transtorakal, omfattande > 30 minuter inklusive bedömning

23 Datortomografi thorax Även kombinationskoder med DT thorax ingår. VadVarförHur Datortomografi (DT) eller Computed tomography (CT). Bildgivande diagnostik med joniserande strålning. Bildinformation bearbetas med dator till ex tvärsnittsbilder. Avgöra och kartlägga olika sjukdomar och tillstånd i brösthålan, men också för att ge information inför operation Ex tumörer, lungsjukdomar och trauman. Patienten ligger på en brits som förs in i datortomografen. Britsen rörs i längdriktningen samtidigt som röntgenröret roterar runt bröstkorgen och sänder strålar från olika håll genom kroppen. Strålarna mäts på andra sidan. När undersökningen är klar har röntgenläkaren ett stort antal bilder som underlag för sin bedömning. Beroende på undersökning kan patienten behöva dricka kontrast/vatten innan undersökning. Ibland tillförs kontrastmedel i blodet för att få en kontrastförstärkning i organet som undersöks. Då krävs en infart i ett blodkärl.

24 Datortomografi thorax Koder KRÅ: Klassifikation av radiologiska åtgärder 1991 KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder KRÅ KodKRÅ NamnKVÅ KodKVÅ NamnKVÅ Kommentar 830DT ToraxAG009Datortomografi, torax 831DT HjärtaAF018Datortomografi, hjärta 832DT LungorAG007Datortomografi, lungor 833DT Mediastinum inklusive de stora kärlen AG008Datortomografi, mediastinum inklusive de stora kärlen 834DT BröstkörtlarAH001Datortomografi, bröstkörtlar

25 Datortomografi buk Även kombinationskoder med DT buk ingår. VadVarförHur Datortomografi (DT) eller Computed tomography (CT). Bildgivande diagnostik med joniserande strålning. Bildinformation bearbetas med dator till ex tvärsnittsbilder. Avgöra och kartlägga olika sjukdomar och tillstånd i brösthålan, men också för att ge information inför operation Ex tumörer, stenar och trauman. Patienten ligger på en brits som förs in i datortomografen. Britsen rörs i längdriktningen samtidigt som röntgenröret roterar runt buken och sänder strålar från olika håll genom kroppen. Strålarna mäts på andra sidan. När undersökningen är klar har röntgenläkaren ett stort antal bilder som underlag för sin bedömning. Ibland tillförs kontrastmedel i blodet för att få en kontrastförstärkning i organet som undersöks. Då krävs en infart i ett blodkärl.

26 Datortomografi buk Koder KRÅ: Klassifikation av radiologiska åtgärder 1991 KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder KRÅ KodKRÅ NamnKVÅ KodKVÅ NamnKVÅ Kommentar 840DT Buk (ospecifierat)AJ004Datortomografi, buk (ospecificerat) 841DT Övre delen av buken AJ013Datortomografi, övre delen av buken 842DT MjälteAJ008Datortomografi, mjälte 843DT PankreasAJ010Datortomografi, pankreas 844DT LeverAJ007Datortomografi, lever 845DT GallvägarAJ006Datortomografi, gallvägar 846DT GallblåsaAJ005Datortomografi, gallblåsa 849DT Sigmoideum- rektum AJ012Datortomografi, sigmoideum-rektum

27 Magnetresonansundersökning (MR) ländrygg Även kombinationskoder ingår. VadVarförHur Bildgivande diagnostik med en magnetkamera (MR-kamera). MR rekommenderas också som alternativ till röntgen, i de fall som är möjliga, eftersom tekniken inte använder joniserande strålning. Avgöra och kartlägga olika sjukdomar och tillstånd t ex diskbråck, tumör, skador på ryggmärg vid olycksfall eller MS. Patienten ligger på en brits som förs in i en så kallad magnettunnel. Ibland tillförs kontrastmedel i blodet för att få en kontrastförstärkning i organet som undersöks. Då krävs en infart i ett blodkärl.

28 Magnetresonansundersökning (MR) ländrygg Koder KRÅ: Klassifikation av radiologiska åtgärder 1991 KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder KRÅ KodKRÅ NamnKVÅ KodKVÅ NamnKVÅ Kommentar M24MR LändryggradAN044Magnetresonanstomografi, ländryggrad

29 Magnetresonansundersökning (MR) skalle, hjärna, huvud VadVarförHur Bildgivande diagnostik med en magnetkamera (MR-kamera). MR rekommenderas också som alternativ till röntgen, i de fall som är möjliga, eftersom tekniken inte använder joniserande strålning. Avgöra och kartlägga olika sjukdomar och tillstånd t ex hjärn- tumör, epilepsi, blodpropp i hjärnan, hjärninflammation, multipel skleros (MS) eller sjukdomar i ögonen. Patienten ligger på en brits som förs in i en så kallad magnettunnel. Ibland tillförs kontrastmedel i blodet för att få en kontrastförstärkning i organet som undersöks. Då krävs en infart i ett blodkärl.

30 Magnetresonansundersökning (MR) skalle, hjärna, huvud - Koder KRÅ: Klassifikation av radiologiska åtgärder 1991 KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder KRÅ KodKRÅ NamnKVÅ KodKVÅ NamnKVÅ Kommentar M10MR HjärnaAA045Magnetresonanstomografi, hjärna AA046Magnetresonanstomografi, hjärna, diffusion AA047Magnetresonanstomografi, hjärna, perfusion AA048Magnetresonanstomografi, hjärna, spektroskopi AA049Magnetresonanstomografi, sella turcica AA050Magnetresonanstomografi, skallbas AA051Magnetresonanstomografi, skalle, sinus och ansiktsskelett

31 Faser Följande faser kring hanteringen av en vårdbegäran har identifierats - Initiera frågeställning - Planera - Genomföra - Avsluta - Avsluta frågeställning

32 Mätpunkter för nationell uppföljning - Beslut att framställa vårdbegäran - Vårdbegäran mottagen - Avslut av aktivitet - Svar mottaget

33 Mätpunkter för nationell uppföljning

34 Mätpunkter för uppföljning - Nedanstående mätpunkter är identifierade inom projektet - Beslut att framställa vårdbegäran - Vårdbegäran skickad - Vårdbegäran mottagen - Beslut att utföra aktivitet - Start av aktivitet - Aktivitet utförd - Resultat klart för bedömning - Bedömning och beslut om avslut - Avslut av aktivitet - Svar mottaget - Patient delgiven svar på frågeställning

35 Mätpunkter för uppföljning

36 Mätpunkter för uppföljning beställarperspektiv

37 Mätpunkter för uppföljning patientperspektiv

38 Bakgrundsinformation - Vårdgivar-/Inrättning-/klinikkoder/HSAID - * Remittenttyp (Primärvård eller specialiserad vård) - Remittentkod (HSAID eller SOS sjukhus-/verksamhet-/klinikkodverk för specialiserad vård) - * Remissmottagare/utförarkod (HSAID eller SOS sjukhus-/verksamhet-/klinikkodverk för specialiserad vård) - * Undersökningskod - I enlighet med KVÅ/Klassifikation av Radiologiska Åtgärder * Patientinformation - Födelseår - Kön - Planering - Medicinskt måldatum bestäms av Remittent - Medicinskt måldatum bestäms av Utförare - Patientvald väntan - Medicinskt orsakad väntan - Överenskommen tid - Kliniken kontaktar patienten per telefon alternativt patienten ringer till kliniken och tid för vårdkontakt avtalas (datum och klockslag) * Obligatoriska fält

39 Initiera frågeställning - Baseras på följande processteg från flödesmodellen - Framställa vårdbegäran - Fasen inkluderar två mätpunkter - Beslut att framställa vårdbegäran - Vårdbegäran skickad

40 Initiera frågeställning Beslut att framställa vårdbegäran Beskrivning: - Mätpunkten avser den tidpunkt när beslut fattas att framställa en vårdbegäran för en patients räkning. AktivitetMomentTidpunktUtförare Remittent beslutar att vårdbegäran ska framställas Att besluta om att framställa vårdbegäran Tidpunkt när beslut fattasHälso- och sjukvårdspersonal

41 Initiera frågeställning Vårdbegäran skickad Beskrivning: - Mätpunkten avser den tidpunkt när en remittent skickar vårdbegäran för en patients räkning. AktivitetMomentTidpunktUtförare Remittent skickar vårdbegäran Att skicka vårdbegäranTidpunkt när vårdbegäran skickas Hälso- och sjukvårdspersonal Vårdadministrativ personal

42 Planera - Baseras på följande processteg från flödesmodellen - Bedöma vårdbegäran - Bedöma behov av aktiviteter - Planera genomförande av aktivitet - Fasen inkluderar två mätpunkter - Vårdbegäran mottagen - Beslut att utföra aktivitet

43 Planera Vårdbegäran mottagen Beskrivning: - Mätpunkten avser den tidpunkt när en vårdbegäran aktivt tas emot på utförande enhet. AktivitetMomentTidpunktUtförare Vårdbegäran tas emotAtt ta emot vårdbegäranTidpunkt när vårdbegäran tas emot Aktivt öppnas/verifieras Hälso- och sjukvårdspersonal Vårdadministrativ personal

44 Planera Beslut att utföra aktivitet Beskrivning: - Mätpunkten avser den tidpunkt när mottagaren av en vårdbegäran beslutar att utföra aktivitet. AktivitetMomentTidpunktUtförare Hantera och bedöma vårdbegäran Att hantera och bedöma vårdbegäran Tidpunkt när ställningstagande och beslut att utföra aktivitet fattas Hälso- och sjukvårdspersonal

45 Genomföra - Baseras på följande processteg från flödesmodellen - Genomföra vård enligt vårdplan - Utvärdera genomförda aktiviteter - Fasen inkluderar tre mätpunkter - Start av aktivitet - Aktivitet utförd - Resultat klart för bedömning

46 Genomföra Start av aktivitet Beskrivning: - Mätpunkten avser den tidpunkt när en planerad aktivitet påbörjas. AktivitetMomentTidpunktUtförare Start av undersökningAtt starta undersökningTidpunkt när undersökningen startas Hälso- och sjukvårdspersonal Vårdadministrativ personal

47 Genomföra Aktivitet utförd Beskrivning: - Mätpunkten avser den tidpunkt när undersökning är utförd och patienten kan lämna enheten. AktivitetMomentTidpunktUtförare Avsluta undersökning och patient kan lämna enheten Att avsluta undersökning och patient kan lämna enheten Tidpunkt när undersökning är utförd och patient kan lämna enheten. Hälso- och sjukvårdspersonal

48 Genomföra Resultat klart för bedömning Beskrivning: - Mätpunkten avser den tidpunkt när undersökningen är klar för bedömning. AktivitetMomentTidpunktUtförare Bearbeta resultat och godkänna undersökning Att bearbeta resultatet och godkänna undersökningen Tidpunkt när resultatet är klart för bedömning Hälso- och sjukvårdspersonal

49 Avsluta - Baseras på följande processteg från flödesmodellen - Avsluta vårdåtagande - Fasen inkluderar två mätpunkter - Bedömning och beslut om avslut - Avslut av aktivitet

50 Avsluta Bedömning och beslut om avslut Beskrivning: - Mätpunkten avser den tidpunkt när undersökningssvaret är producerat. AktivitetMomentTidpunktUtförare Utvärdera undersöknings- resultat Bedöma måluppfyllelse Att utvärdera undersöknings-resultat Bedöma måluppfyllelse Tidpunkt när svaret är skrivet och beslut fattas om avslut Hälso- och sjukvårdspersonal

51 Avsluta Avslut av aktivitet Beskrivning: - Mätpunkten avser den tidpunkt då det första definitiva undersökningssvaret signeras. AktivitetMomentTidpunktUtförare Signera det definitiva undersökningssvaret Att signera det definitiva undersökningssvaret Tidpunkten när det definitiva undersökningssvaret signeras Hälso- och sjukvårdspersonal

52 Avsluta frågeställning Fasen inkluderar två mätpunkter - Svar mottaget - Patient delgiven svar på frågeställning

53 Avsluta frågeställning Svar mottaget Beskrivning: - Mätpunkten avser den tidpunkt när ett svar på en vårdbegäran aktivt tas emot på remitterande enhet. AktivitetMomentTidpunktUtförare Svar på vårdbegäran tas emot Att ta emot svar på vårdbegäran Tidpunkt när svar på vårdbegäran tas emot Aktivt öppnas/verifieras Hälso- och sjukvårdspersonal Vårdadministrativ personal

54 Avsluta frågeställning P atienten delgiven svar på frågeställning Beskrivning: - Mätpunkten avser den tidpunkt när patienten delges svar på frågeställning. AktivitetMomentTidpunktUtförare Delge patient svar på frågeställning Att delge patient svar på frågeställning Tidpunkt när patient delges svar Hälso- och sjukvårdspersonal

55 Presentation av ledtider

56

57

58 Krav på IT-stöd Landsting/Region - Stöd för uttag av mätpunkter - Remittentsystem - Utförarsystem - Stöd för att skicka uttag till väntetidsdatabasens webbtjänst SKL - Förändringar i nuvarande väntetidsdatabas - Ny webbtjänst för att ta emot och skicka data - Nytt manuellt gränssnitt för rapportering av nationella mätpunkter (för de verksamheter inom ett landsting som inte kan göra uttag alternativt skicka uppgifter maskinellt) - Ny mätningsstruktur för ledtider

59 Krav på IT-organisation Landsting/Region - En ansvarig ska finnas för webbtjänsten som hanterar väntetids- /ledtidsuppföljning SKL - Tillhandahåller kontaktpersoner med teknisk kompetens gällande väntetids-/ledtidsuppföljning

60 Nu börjar vi mäta ledtiderna för diagnostiska undersökningar med följande mätpunkter och kriterier


Ladda ner ppt "Nu börjar vi mäta ledtiderna för diagnostiska undersökningar med följande mätpunkter och kriterier."

Liknande presentationer


Google-annonser