Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Alla siffror pekar åt rätt håll

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Alla siffror pekar åt rätt håll"— Presentationens avskrift:

1 Nu börjar vi mäta ledtiderna för diagnostiska undersökningar med följande mätpunkter och kriterier

2 Alla siffror pekar åt rätt håll
Tillgängligheten har ökat Trenden är positiv Samtliga landsting har fått ta del av Kömiljarden 2011 Det finns ett gemensamt mål i att öka tillgängligheten i vården så att patienten får vård i tid. Ett verktyg för att nå målet är Kömiljarden, som lanserades 2008. Gjorda mätningar sedan Kömiljarden infördes är genomgående positiva. Grönt = vid minst en mätning har redovisats att 80 % har väntat 60 dagar eller kortare Gult = vid minst en mätning har redovisats att 70 % har väntat 60 dagar eller kortare Vitt = Har inte vid någon mätning nått upp till 70 respektive 80 % Det finns en genomsyn av väntelistor och planeringslistor. Det pågår ett löpande förbättringsarbete som har fokus på system och processer.

3 Bra kan bli bättre Bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi är väsentliga stödprocesser för en effektiv sjukvård Diagnostiska undersökningar ingår inte i den nationella vårdgarantin

4 Ledtider – ett viktigt led i helheten
Ger viktig information: till patienter och verksamheten om vårdens kvalitet och tillgängligheten viktig information för att planera produktionen möjlighet att göra jämförelser med andra Ger underlag och incitament för att utveckla verksamheten För att kunna öka tillgängligheten ytterligare behöver vi ha koll på ledtiderna i vårdprocessen. Om vi kan mäta ledtiderna får vi viktig input för att kunna utveckla verksamheten. Men idag är det inte möjligt att göra nationell jämförelse av data som innehåller ledtider. Anledningen är att man inte definierar och registrerar uppgifterna på samma sätt i hela landet.

5 Dags för nästa viktiga steg
”Ledtider för bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi” Överenskommelse mellan Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och regeringen Framgångsfaktorer: 1. Landstingen har likartad verksamhet 2. All verksamhet använder någon form av IT-stöd för sin planering och uppföljning Mot bakgrund av detta har Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och regeringen träffat en överenskommelse om att tilldela medel och starta ett projekt för uppföljning av ledtider för bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi Två viktiga förutsättningar som ökar möjligheterna för oss att nå framgång i projektet är att: 1) Landstingen har likartad verksamhet 2) All verksamhet använder idag någon form av IT-stöd för sin planering och uppföljning

6 Projektet och Kömiljarden
Projektet är en del av de särskilda villkoren i Kömiljarden 2012. Enbart de landsting och regioner som redovisar enligt modellen kan få ta del av Kömiljarden 2012.

7 Projektet har flera mål
Öka tillgängligheten för patienterna Ta fram en nationell modell för att kunna mäta ledtiderna så att alla mäter lika Skapa förutsättningar för rapportering till nationella väntetidsdatabasen Ge klinikerna verktyg för att förbättra sina verksamheter Ge förutsättningar för att ingå i vårdgarantin Uppdraget ska leda till att det vid projektets slut finns en kvalitetssäkrad nationell modell för uppföljning av ledtider för Bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi. Modellen ska stödja befintliga IT-system. I uppdraget ingår också att utveckla den nationella väntetidsdatabasen för att ta emot och analysera data i enlighet med modellen… …samt att tillhandahålla en specifikation gentemot landsting för datauttag och leverans av uppgifter i enlighet med modellen. Modellen ska ge förutsättningar för att diagnostiska undersökningar ska kunna ingå i vårdgarantin. I förlängningen är målet att kunna erbjuda patienterna ännu mer tillgänglig vård. Och att klinikerna ska kunna utveckla sina verksamheter.

8 Tidplan 1- 31 dec Mätning pågår
16 juni- 1 dec Implementering av modell i alla regioner och landsting 1 -20 jan Redovisning Projektet pågår JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC JAN Projektet klart och modellen färdig. 2012 2013 15 juni ska projektet vara klart och modellen färdig. 16 juni till 19 januari 2013 ska regioner och landsting implementera modellen. December månads resultat ska redovisas innan den 20 januari 2013. Manuell inrapportering kan ske om stöd för automatiserat uttag inte är möjligt.

9 Projektets genomförande
Nuläge Beskrivning av nuläge Målbild Modell för uppföljning av ledtider Kvalitetssäkring Piloter med Region Skåne och Norrbottens Läns Landsting Verifikation verksamheten Verifikation IT-stöd JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI 2012 Projektet klart och modellen färdig Uppdraget ska leda till att det vid projektets slut finns en kvalitetssäkrad/verifierad nationell modell för uppföljning av ledtider för bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi. I kvalitetssäkringen ingår två pilotstudier med mätningar, i befintliga IT-stöd, i enlighet med modellen. I uppdraget ingår också att utveckla den nationella väntetidsdatabasen för att ta emot och analysera data i enlighet med modellen samt att tillhandahålla en specifikation gentemot Landsting för datauttag och leverans av uppgifter i enlighet med modellen.

10 Uppföljning Förutsättningar Undersökningar Faser
Mätpunkter för nationell uppföljning Mätpunkter för uppföljning Gemensam bakgrundsinformation till samtliga mätpunkter Beskrivning av respektive fas Beskrivning av respektive mätpunkt Förslag till presentation av ledtider Exempel på inrapportering Krav på IT-stöd Krav på IT-organisation

11 Förutsättningar Endast avslutade undersökningar följs upp
Med avslutad menas att undersökning är genomförd och ett svar har signerats. Modellen ska ge stöd för att följa upp samtliga undersökningar inom bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi De undersökningar som bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi ansvarar för genomförandet av hela undersökningen. Inkluderar även patienter som undersöks på avdelning

12 Förutsättningar Följande omfattas inte initialt:
Akuta undersökningar Remittent och/eller utförare har bedömt att undersökningen ska ske akut Granskning- och demonstrationsundersökningar

13 De här undersökningarna ingår:
I ett första steg: Långtids EKG Myokardscintigrafi EEG Ultraljud hjärta Datortomografi thorax Datortomografi buk MR ländrygg MR hjärna

14 Undersökningar Dessa undersökningar har valts för att de är representativa för verksamheten och de representerar ett brett spektra av de undersökningar som görs. Målsättningen är att fler undersökningar, i förlängningen alla, ska omfattas. Samtliga metodkoder ingår förutom "granskning" och "demonstrations" koder. Läs mer om Klassifikation Radiologiska Åtgärder 1991 (KRÅ) och Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) hos Socialstyrelsen.

15 Långtids EKG / Holter EKG
Långtids EKG eller Holter EKG om 24, 48 eller 72 timmar. Vad Varför Hur Elektrokardiogram (EKG) Mäta hjärtats elektriska aktivitet över tid. För att upptäcka sjukdomar och störningar i hjärtats rytm. EKG registreras på liggande patient. Därefter sätts elektroder på patienten som kopplas till en inspelningsenhet. Den bärs under 24, 48 eller 72 timmar samtidigt som patienten skriver dagbok om aktiviteter och besvär. Patienten kommer till enheten, elektroder kopplas bort och därefter analyseras registreringen.

16 Långtids EKG / Holter EKG Koder
KRÅ Kod KRÅ Namn KVÅ Kod KVÅ Namn KVÅ Kommentar AF040 Långtids-EKG-registrering, arytmianalys, (Holter) Denna åtgärdskod används då en och samma enhet hanterar hela processen från uppkoppling till och med bedömning. Registreringen görs en gång, vid uppkopplingen! KRÅ: Klassifikation av radiologiska åtgärder 1991 KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder

17 Myocardscintigrafi Samtliga myocardscintigrafi undersökningar ingår.
Vad Varför Hur Undersökning av hjärtat med hjälp av isotopteknik. Förfinad undersökning av hjärtmuskelns blodförsörjning. Patienten cyklar sk arbets-EKG, isotoper tillförs i blodet, gammakamera tar sedan bilder av hjärtat och hjärtmuskelns blodförsörjning, funktion och storlek studeras. Om patienten har svårt att genomföra ett tyngre cykelprov, till exempel på grund av ledbesvär, kärlkramp i benet, eller är ovan att cykla kan man istället genomföra en så kallad farmakologisk test av hjärtat. Det görs med hjälp av ett kärlvidgande eller hjärtstimulerande läkemedel. Nästa dag eller senare dag 1 undersöks patienten med gammakamera återigen, denna gång i vila.

18 Myocardscintigrafi Koder
KRÅ Kod KRÅ Namn KVÅ Kod KVÅ Namn KVÅ Kommentar 7211 Myokardperfusion i vila AF046 Skintigrafi, myokardperfusion i vila Om skintigrafi görs i både vila och arbete registreras åtgärderna AF046 Skintigrafi, myokardperfusion i vila och AF061 Skintigrafi, myokardperfusion i arbete 7212 Myokardperfusion i arbete AF061 Skintigrafi, myokardperfusion i arbete 7213 Myokardinfarkt AF060 Skintigrafi, myokardinfarkt KRÅ: Klassifikation av radiologiska åtgärder 1991 KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder

19 Elektroencephalografi EEG
Samtliga EEG undersökningar ingår. Vad Varför Hur Elektroencephalografi (EEG) Mäta förändringar i hjärnans elektriska aktivitet. Genom EEG kan man få information om sjukdomstillstånd som påverkar hjärnans funktion, till exempel epilepsi, demenssjukdomar och hjärnskador. EEG används också för att mäta och karakterisera sömnen. Drygt 20 små metallelektroder fästs på särskilda ställen i hårbotten. Elektroderna kopplas till EEG-apparaten som överför en bild av den elektriska hjärnaktiviteten till en bildskärm.

20 Elektroencephalografi EEG Koder
KRÅ Kod KRÅ Namn KVÅ Kod KVÅ Namn KVÅ Kommentar AA024 Elektroencefalografi (EEG), vaken KRÅ: Klassifikation av radiologiska åtgärder 1991 KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder

21 Ultraljud hjärta Samtliga ekokardiografi ingår. Vad Varför Hur
Ultraljudsgivaren placeras på flera ställen över bröstkorgen för att bedöma och studera hjärtats olika delar. Ljudvågorna reflekteras tillbaka till ultraljudsgivaren. Med hjälp av en dator omvandlas det reflekterade ljudet till en rörlig bild som kan ses på datorskärm. Hjärtat undersöks med ultraljud vid olika typer av hjärtfel och hjärtsjukdomar, till exempel förstoring av hjärtmuskeln, vätska i hjärtsäcken och hjärtmissbildningar. För att det ska bli bra kontakt mellan den kroppsdel eller organ som ska undersökas och ultraljudsgivaren stryks ett lager gelé ut på huden. Ultraljudsgivaren förs sedan fram och tillbaka över detta hudområde. Den bild som skapas visar sig på skärmen.

22 Ultraljud hjärta Koder
KRÅ Kod KRÅ Namn KVÅ Kod KVÅ Namn KVÅ Kommentar 920 Ekokardiografi AF019 Doppler ekokardiografi med stress Fysisk (cykling) eller farmakologisk stress AF020 Doppler ekokardiografi, transtorakal, enkel < 30 minuter inklusive bedömning AF021 Doppler ekokardiografi, transtorakal, omfattande > 30 minuter inklusive bedömning KRÅ: Klassifikation av radiologiska åtgärder 1991 KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder

23 Datortomografi thorax
Även kombinationskoder med DT thorax ingår. Vad Varför Hur Datortomografi (DT) eller Computed tomography (CT). Bildgivande diagnostik med joniserande strålning. Bildinformation bearbetas med dator till ex tvärsnittsbilder. Avgöra och kartlägga olika sjukdomar och tillstånd i brösthålan, men också för att ge information inför operation Ex tumörer, lungsjukdomar och trauman. Patienten ligger på en brits som förs in i datortomografen. Britsen rörs i längdriktningen samtidigt som röntgenröret roterar runt bröstkorgen och sänder strålar från olika håll genom kroppen. Strålarna mäts på andra sidan. När undersökningen är klar har röntgenläkaren ett stort antal bilder som underlag för sin bedömning. Beroende på undersökning kan patienten behöva dricka kontrast/vatten innan undersökning. Ibland tillförs kontrastmedel i blodet för att få en kontrastförstärkning i organet som undersöks. Då krävs en infart i ett blodkärl.

24 Datortomografi thorax Koder
KRÅ Kod KRÅ Namn KVÅ Kod KVÅ Namn KVÅ Kommentar 830 DT Torax AG009 Datortomografi, torax 831 DT Hjärta AF018 Datortomografi, hjärta 832 DT Lungor AG007 Datortomografi, lungor 833 DT Mediastinum inklusive de stora kärlen AG008 Datortomografi, mediastinum inklusive de stora kärlen 834 DT Bröstkörtlar AH001 Datortomografi, bröstkörtlar KRÅ: Klassifikation av radiologiska åtgärder 1991 KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder

25 Datortomografi buk Även kombinationskoder med DT buk ingår. Vad Varför
Hur Datortomografi (DT) eller Computed tomography (CT). Bildgivande diagnostik med joniserande strålning. Bildinformation bearbetas med dator till ex tvärsnittsbilder. Avgöra och kartlägga olika sjukdomar och tillstånd i brösthålan, men också för att ge information inför operation Ex tumörer, stenar och trauman. Patienten ligger på en brits som förs in i datortomografen. Britsen rörs i längdriktningen samtidigt som röntgenröret roterar runt buken och sänder strålar från olika håll genom kroppen. Strålarna mäts på andra sidan. När undersökningen är klar har röntgenläkaren ett stort antal bilder som underlag för sin bedömning. Ibland tillförs kontrastmedel i blodet för att få en kontrastförstärkning i organet som undersöks. Då krävs en infart i ett blodkärl.

26 Datortomografi buk Koder
KRÅ Kod KRÅ Namn KVÅ Kod KVÅ Namn KVÅ Kommentar 840 DT Buk (ospecifierat) AJ004 Datortomografi, buk (ospecificerat) 841 DT Övre delen av buken AJ013 Datortomografi, övre delen av buken 842 DT Mjälte AJ008 Datortomografi, mjälte 843 DT Pankreas AJ010 Datortomografi, pankreas 844 DT Lever AJ007 Datortomografi, lever 845 DT Gallvägar AJ006 Datortomografi, gallvägar 846 DT Gallblåsa AJ005 Datortomografi, gallblåsa 849 DT Sigmoideum-rektum AJ012 Datortomografi, sigmoideum-rektum KRÅ: Klassifikation av radiologiska åtgärder 1991 KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder

27 Magnetresonansundersökning (MR) ländrygg
Även kombinationskoder ingår. Vad Varför Hur Bildgivande diagnostik med en magnetkamera (MR-kamera). MR rekommenderas också som alternativ till röntgen, i de fall som är möjliga, eftersom tekniken inte använder joniserande strålning. Avgöra och kartlägga olika sjukdomar och tillstånd t ex diskbråck, tumör, skador på ryggmärg vid olycksfall eller MS. Patienten ligger på en brits som förs in i en så kallad magnettunnel. Ibland tillförs kontrastmedel i blodet för att få en kontrastförstärkning i organet som undersöks. Då krävs en infart i ett blodkärl.

28 Magnetresonansundersökning (MR) ländrygg Koder
KRÅ Kod KRÅ Namn KVÅ Kod KVÅ Namn KVÅ Kommentar M24 MR Ländryggrad AN044 Magnetresonanstomografi, ländryggrad KRÅ: Klassifikation av radiologiska åtgärder 1991 KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder

29 Magnetresonansundersökning (MR) skalle, hjärna, huvud
Vad Varför Hur Bildgivande diagnostik med en magnetkamera (MR-kamera). MR rekommenderas också som alternativ till röntgen, i de fall som är möjliga, eftersom tekniken inte använder joniserande strålning. Avgöra och kartlägga olika sjukdomar och tillstånd t ex hjärn-tumör, epilepsi, blodpropp i hjärnan, hjärninflammation, multipel skleros (MS) eller sjukdomar i ögonen. Patienten ligger på en brits som förs in i en så kallad magnettunnel. Ibland tillförs kontrastmedel i blodet för att få en kontrastförstärkning i organet som undersöks. Då krävs en infart i ett blodkärl.

30 Magnetresonansundersökning (MR) skalle, hjärna, huvud - Koder
KRÅ Kod KRÅ Namn KVÅ Kod KVÅ Namn KVÅ Kommentar M10 MR Hjärna AA045 Magnetresonanstomografi, hjärna AA046 Magnetresonanstomografi, hjärna, diffusion AA047 Magnetresonanstomografi, hjärna, perfusion AA048 Magnetresonanstomografi, hjärna, spektroskopi AA049 Magnetresonanstomografi, sella turcica AA050 Magnetresonanstomografi, skallbas AA051 Magnetresonanstomografi, skalle, sinus och ansiktsskelett KRÅ: Klassifikation av radiologiska åtgärder 1991 KVÅ: Klassifikation av vårdåtgärder

31 Faser Följande faser kring hanteringen av en vårdbegäran har identifierats Initiera frågeställning Planera Genomföra Avsluta Avsluta frågeställning

32 Mätpunkter för nationell uppföljning
Beslut att framställa vårdbegäran Vårdbegäran mottagen Avslut av aktivitet Svar mottaget

33 Mätpunkter för nationell uppföljning

34 Mätpunkter för uppföljning
Nedanstående mätpunkter är identifierade inom projektet Beslut att framställa vårdbegäran Vårdbegäran skickad Vårdbegäran mottagen Beslut att utföra aktivitet Start av aktivitet Aktivitet utförd Resultat klart för bedömning Bedömning och beslut om avslut Avslut av aktivitet Svar mottaget Patient delgiven svar på frågeställning

35 Mätpunkter för uppföljning

36 Mätpunkter för uppföljning beställarperspektiv

37 Mätpunkter för uppföljning patientperspektiv

38 Bakgrundsinformation
Vårdgivar-/Inrättning-/klinikkoder/HSAID * Remittenttyp (Primärvård eller specialiserad vård) Remittentkod (HSAID eller SOS sjukhus-/verksamhet-/klinikkodverk för specialiserad vård) * Remissmottagare/utförarkod (HSAID eller SOS sjukhus-/verksamhet-/klinikkodverk för specialiserad vård) * Undersökningskod I enlighet med KVÅ/Klassifikation av Radiologiska Åtgärder 1991. * Patientinformation Födelseår Kön Planering Medicinskt måldatum bestäms av Remittent Medicinskt måldatum bestäms av Utförare Patientvald väntan Medicinskt orsakad väntan Överenskommen tid Kliniken kontaktar patienten per telefon alternativt patienten ringer till kliniken och tid för vårdkontakt avtalas (datum och klockslag) * Obligatoriska fält

39 Initiera frågeställning
Baseras på följande processteg från flödesmodellen Framställa vårdbegäran Fasen inkluderar två mätpunkter Beslut att framställa vårdbegäran Vårdbegäran skickad

40 Initiera frågeställning Beslut att framställa vårdbegäran
Beskrivning: Mätpunkten avser den tidpunkt när beslut fattas att framställa en vårdbegäran för en patients räkning. Aktivitet Moment Tidpunkt Utförare Remittent beslutar att vårdbegäran ska framställas Att besluta om att framställa vårdbegäran Tidpunkt när beslut fattas Hälso- och sjukvårdspersonal

41 Initiera frågeställning Vårdbegäran skickad
Beskrivning: Mätpunkten avser den tidpunkt när en remittent skickar vårdbegäran för en patients räkning. Aktivitet Moment Tidpunkt Utförare Remittent skickar vårdbegäran Att skicka vårdbegäran Tidpunkt när vårdbegäran skickas Hälso- och sjukvårdspersonal Vårdadministrativ personal

42 Planera Baseras på följande processteg från flödesmodellen
Bedöma vårdbegäran Bedöma behov av aktiviteter Planera genomförande av aktivitet Fasen inkluderar två mätpunkter Vårdbegäran mottagen Beslut att utföra aktivitet

43 Planera Vårdbegäran mottagen
Beskrivning: Mätpunkten avser den tidpunkt när en vårdbegäran aktivt tas emot på utförande enhet. Aktivitet Moment Tidpunkt Utförare Vårdbegäran tas emot Att ta emot vårdbegäran Tidpunkt när vårdbegäran tas emot Aktivt öppnas/verifieras Hälso- och sjukvårdspersonal Vårdadministrativ personal

44 Planera Beslut att utföra aktivitet
Beskrivning: Mätpunkten avser den tidpunkt när mottagaren av en vårdbegäran beslutar att utföra aktivitet. Aktivitet Moment Tidpunkt Utförare Hantera och bedöma vårdbegäran Att hantera och bedöma vårdbegäran Tidpunkt när ställningstagande och beslut att utföra aktivitet fattas Hälso- och sjukvårdspersonal

45 Genomföra Baseras på följande processteg från flödesmodellen
Genomföra vård enligt vårdplan Utvärdera genomförda aktiviteter Fasen inkluderar tre mätpunkter Start av aktivitet Aktivitet utförd Resultat klart för bedömning

46 Genomföra Start av aktivitet
Beskrivning: Mätpunkten avser den tidpunkt när en planerad aktivitet påbörjas. Aktivitet Moment Tidpunkt Utförare Start av undersökning Att starta undersökning Tidpunkt när undersökningen startas Hälso- och sjukvårdspersonal Vårdadministrativ personal

47 Genomföra Aktivitet utförd
Beskrivning: Mätpunkten avser den tidpunkt när undersökning är utförd och patienten kan lämna enheten. Aktivitet Moment Tidpunkt Utförare Avsluta undersökning och patient kan lämna enheten Att avsluta undersökning och patient kan lämna enheten Tidpunkt när undersökning är utförd och patient kan lämna enheten. Hälso- och sjukvårdspersonal

48 Genomföra Resultat klart för bedömning
Beskrivning: Mätpunkten avser den tidpunkt när undersökningen är klar för bedömning. Aktivitet Moment Tidpunkt Utförare Bearbeta resultat och godkänna undersökning Att bearbeta resultatet och godkänna undersökningen Tidpunkt när resultatet är klart för bedömning Hälso- och sjukvårdspersonal

49 Avsluta Baseras på följande processteg från flödesmodellen
Avsluta vårdåtagande Fasen inkluderar två mätpunkter Bedömning och beslut om avslut Avslut av aktivitet

50 Avsluta Bedömning och beslut om avslut
Beskrivning: Mätpunkten avser den tidpunkt när undersökningssvaret är producerat. Aktivitet Moment Tidpunkt Utförare Utvärdera undersöknings-resultat Bedöma måluppfyllelse Att utvärdera undersöknings-resultat Tidpunkt när svaret är skrivet och beslut fattas om avslut Hälso- och sjukvårdspersonal

51 Avsluta Avslut av aktivitet
Beskrivning: Mätpunkten avser den tidpunkt då det första definitiva undersökningssvaret signeras. Aktivitet Moment Tidpunkt Utförare Signera det definitiva undersökningssvaret Att signera det definitiva undersökningssvaret Tidpunkten när det definitiva undersökningssvaret signeras Hälso- och sjukvårdspersonal

52 Avsluta frågeställning
Fasen inkluderar två mätpunkter Svar mottaget Patient delgiven svar på frågeställning

53 Avsluta frågeställning Svar mottaget
Beskrivning: Mätpunkten avser den tidpunkt när ett svar på en vårdbegäran aktivt tas emot på remitterande enhet. Aktivitet Moment Tidpunkt Utförare Svar på vårdbegäran tas emot Att ta emot svar på vårdbegäran Tidpunkt när svar på vårdbegäran tas emot Aktivt öppnas/verifieras Hälso- och sjukvårdspersonal Vårdadministrativ personal

54 Avsluta frågeställning Patienten delgiven svar på frågeställning
Beskrivning: Mätpunkten avser den tidpunkt när patienten delges svar på frågeställning. Aktivitet Moment Tidpunkt Utförare Delge patient svar på frågeställning Att delge patient svar på frågeställning Tidpunkt när patient delges svar Hälso- och sjukvårdspersonal

55 Presentation av ledtider

56 Presentation av ledtider

57 Presentation av ledtider

58 Krav på IT-stöd Landsting/Region Stöd för uttag av mätpunkter
Remittentsystem Utförarsystem Stöd för att skicka uttag till väntetidsdatabasens webbtjänst SKL Förändringar i nuvarande väntetidsdatabas Ny webbtjänst för att ta emot och skicka data Nytt manuellt gränssnitt för rapportering av nationella mätpunkter (för de verksamheter inom ett landsting som inte kan göra uttag alternativt skicka uppgifter maskinellt) Ny mätningsstruktur för ledtider

59 Krav på IT-organisation
Landsting/Region En ansvarig ska finnas för webbtjänsten som hanterar väntetids-/ledtidsuppföljning SKL Tillhandahåller kontaktpersoner med teknisk kompetens gällande väntetids-/ledtidsuppföljning

60 Nu börjar vi mäta ledtiderna för diagnostiska undersökningar med följande mätpunkter och kriterier


Ladda ner ppt "Alla siffror pekar åt rätt håll"

Liknande presentationer


Google-annonser