Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Dagordning Träff med skolledare Avesta 2006-09-20 Presentation Marie och Monica.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Dagordning Träff med skolledare Avesta 2006-09-20 Presentation Marie och Monica."— Presentationens avskrift:

1 Dagordning Träff med skolledare Avesta Presentation Marie och Monica

2 Återblick Marie är reflektör hjälpa till att se vilka frågor som kommer upp eller områden som ni finner angelägna.

3 Tillsammans med Karin har ni fördjupat er förståelse vad det innebär att vara skolledare i en lärande organisationNi har fört lärande samtal omkring olika områden vad är egentligen PBS - skillnader mellan ett målrationellt och ett mer förståelseinriktat synsätt på skolutveckling Hur ser lärprocesser ut och vad behövs för att stötta dessa? Hur kan jag som ledare leda och stötta helhetstänkandet och organiseringen av lärarbetet i min verksamhet?

4 erfarenheter och lärdomar är att man behöver en ledarfilosofi och metoder eller verktyg för att förverkliga denna. Vidare lyftes utmaningar/dilemman man ser. Man kan stötta utvecklingsarbetet genom att; skapa tid – utrymme, ha fokus på uppdraget, genom att skapa delaktighet, genom att definiera det man ska arbeta mot, genom tydlig kommunikation, genom normer för diskussionsklimatet och genom att våga ta tag i obehagliga frågor.

5 Medarbetarsamtal, dokumentation och att hitta tid Det gäller att få en balans mellan information och skolutveckling när man möts.

6 klargöra frågor, skapa delaktighet och ”vi- känsla”, vara aktiv lyssnare och våga ”sätta ned foten” ibland samt att utmana. Man bör vara tydlig när det gäller organisation, ramarna och genom visionen. Det behövs en färdplan och tempo!

7 Framtiden; Det behövs strategier för att hålla processer vid liv, lärledarutbildning och att ständigt hålla en levande dialog. Gruppen menar att det behövs en gemensam vision utifrån styrdokumenten samt egen tid för reflektion. Vi behöver jobba med probleminventering för att hitta angelägna utvecklingsområden

8 Vi behöver samtala kring olika begrepp, ex lärstilar, värdegrund. Man kan stötta genom att se till att det finns tid. Tid behövs! ”Man är olika mycket med”. Det är också viktigt med tydlighet. Att man är tydlig som ledare – delaktighet och information.

9 Funderingar: Vad är en tydlig ledare? Finns plats för olikheter?

10 Hur kan jag som ledare leda och stötta det mer konkreta lärarbetet i en eller flera lärgrupper. Det handlar om att ha olika roller i olika faser i en verksamhet, men gemensamt är att man ständigt måste vara aktiv! Man måste ha strategier för utvecklingsarbetet och själv som ledare ta sig tid för detta. Det kan handla om att vara coachande, gränssättande t ex och man måste se till att det leder framåt. För detta krävs att man tar reda på vilken stöttning som behövs. Det kan bland annat handla om att stötta genom att; skapa tvärgrupper mellan arbetslag och att ge dessa ansvar och gemensamma förutsättningar. göra strategiska gruppindelningar se till att det finns tid för lärande organisera pedagogiska forum man utser lärledare och ger dessa utbildning

11 Lärgruppsarbete Lärledarna måste stöttas genom att man som ledare ger dem legitimitet, befogenheter, ansvar och feed-back. Man behöver se till så att man träffar sina lärledare/grupper. Dokumentation behövs så att man kan följa grupperna. Lärande förutsätter trygga grupper. För att arbetet ska leda framåt måste lärledarna få fortsatt handledning/fortbildning.

12 Fortbildningsområden Lärsamtal – lärgruppsarbete Utbildning av nya lärledare bl.a.inom förskoleverksamheten Hur ska vi kunna sätta fokus på lärandet i en grupp och inte enbart på görandet? Lär mig mer om hur lärgrupper fungerar och vad de leder till. Lärande samtal Hur ska jag gå till väga för att bli en god samtalsledare? Hur kan vi tillsammans tydligare ”kommunicera” ledarskapets betydelse för skolutvecklingen? På alla nivåer! Hur lär jag mig mer om fördjupande samtal? Samtalsledarutbildning? Samtalsledarutbildning – Gäller det även för rektorer? Var hämtar vi in-put så att de lärande samtalen inte blir en ”ankdamm”?

13 Dokumentation Hur – när dokumentation? Hur gör jag för att få bättre rutin på att dokumentera? Dokumentation av arbete inom förskolan

14 Föreställningskartor Vid vilka situationer / tillfällen är det bra att använda sig av föreställningskartor? Föreställningskartor. Hur gör jag för att utveckla frågorna så att det inte blir ”förhör”? Föreställningskartor och hur jag konkret kan använda mig av dessa i ett utvecklingsarbete.

15 Medarbetarsamtal Lärande medarbetarsamtal Medarbetarsamtal med PBS-perspektiv Vad behöver jag? Mer kunskap om lärande medarbetarsamtal m föreställningskartor. Medarbetarsamtal. Jag vill använda föreställningskartor – hur gör jag för att hinna med all personal? Jag vill lära mig mer om lärande medarbetarsamtal. Hur kan jag använda PBS vid medarbetarsamtal? Hur lär jag mig att genomföra ett medarbetarsamtal med föreställningskartor? Föreställningskartor i arbetslaget.

16 Kvalitetsredovisning Hur kan jag använda PBS vid kvalitetsredovisningen? Hur bör en kvalitetsredovisning egentligen utformas för att inte bli en ”hyllvärmare” (i ett PBS-perspektiv)?

17 Delaktighet Vad innebär delaktighet för dig? Hitta olika vägar för att få alla med. Ang. strategiska grupper. Hur kartlägger jag människor så att jag får en grupp som berikar varandra och inte begränsar varandra? Kunskaper om grupprocesser. Hur får man delaktighet?

18 Ledarskap – strategi Hur kan en ledare både stötta och utmana i ett PBS-perspektiv? Hur får jag mina lärare / personal att känna delaktighet, när jag själv inte är ”frälst”? Hur ska jag själv bli övertygad om att PBS är en bra skolutvecklingsmetod? Definiera ”tydligt” ledarskap Hur gör jag för att bättre planera min arbetstid? Strategier för fortsatt arbete i ledningsgrupperna / hela rektorsgruppen. Vad betyder måluppfyllelse för dig? Vem avgör vilka mål som ska prioriteras? Hur man kan arbeta med utvecklings- (”problem”) områden utifrån ett PBS-perspektiv. Ta del av andras arbete och erfarenhet Lära mig mer om PBS-arbete i praktiken. PBS i förskolan. Hur börjar jag?

19 Bikupa. Vilka tankar väcktes? De tre viktigaste tankarna 09.30Fika Reflektören får ordet Skolledarnas egna lärprocess

20 ”Bikupetankar” Vad är PBS för mig? För oss? Medarbetarsamtal och kvalitetsredovisning Skolledarrollen - flexibilitet - aktiv i olika grupper - förebildlighet Tid - avsätta tid, ta vara på tid

21 Vad är det som gör att vi gör som vi gör? Hur hanterar vi vardagsfrågor i en lärande organisation?

22 Organisera lärares hantering av vardagsfrågor Lärledare Lärande samtal Lärgrupper Arbetslag Kompetensutveckling

23 Skolledares egen hantering av vardagsfrågor Varför väljer jag att agera som jag gör när jag ställs inför ett problem Hur utövar jag pedagogiskt ledarskap i alla frågor? Hur kan jag ta vara på vardagstillfällen så att jag bidrar till lärande? Vilken helhetsförståelse relaterar jag till när något händer som kräver mitt agerande?

24 Helhet Händelse Agerande

25 Utifrånstyrning Inifrånstyrning Skolk Sanktioner Närvarokontroll Tydliggöra krav ……. Hur nå eleverna som är omotiverade? Hur få mer meningsfulla lektioner? ……

26 Vad är en helhetsidé? Lärares (och skolledares?) helhetsidé är ofta fragmentarisk. En meningsbärande helhetsidé som hjälper oss att koppla händelser till klokt agerande. Helhetsidén måste hjälpa oss att hantera frustrerande vardagsproblem. Helhetsidén kan vara individuell eller skapas gemensamt. När den egna helhetsidén inte räcker till behöver man stöd och hjälp – ta vara på vardagsproblemen!

27 Helhet Händelse Händelse ? Flytta över problemen på någon annan

28 Helhet Händelse Händelse ? Agerande! Tips om hur man ska göra

29 Helhet Händelse Händelse ? Agerande Händelse Sätta in problemet i medarbetarens helhetsförståelse

30 Helhet Händelse Händelse ? Agerande Annan helhet Bidra med en annan meningsskapande helhet

31 Sammanfattande slutsatser/sammanfattande lärdomar Problem uppstår när det oväntade inträffar. Det som förbryllar. Problem är ett gyllene tillfälle för utveckling. Var rädd om och slarva inte bort problemen. Lägg stor vikt vid problemdefinition. Sök upp eller skapa situationer där problem diskuteras. Bidra med och till andra meningsskapande helheter. Skapa arenor för förståelsefördjupande lärprocesser utifrån angelägna vardagsproblem. Organisationer är meningsskapande arenor.

32 Vad behöver vi lära om på skolledarnivå? Hur kan vi bidra till gemensamma helhetsidéer på våra skolor? Vilka ”frustrerande vardagsproblem”, angelägna dilemman, ställs vi inför? Hur hjälper oss våra helhetsidéer att hantera dessa?

33 Exempel på angelägna händelser i vardagen? Läs och skrivfärdigheter? IUP? ?

34 Lärande samtal –”Vad kommer det sig att man gör som man gör som skolledare”

35 Lärgrupper –Grupp 1 –Aneth, lärledare –Lisa –Ulla –Siv H –Lillemor –Bengt –Jan S –Grupp 2 –Birgitta, lärledare –Ingrid –Katarina –Siv L –Anders F –Ingela –Göran –Fredrik –Grupp 3 –Marina, lärledare –Eva J –Eva B –Peter –Stig-Olov –Jan B –Anders S –Ulf

36 Lunch

37 Föreställningskarta När ställs jag som skolledare inför dilemman? Föreställningskarta kommer att sättas upp.

38 Föreställningskarta Mitt handlande/görande påverkas av min föreställning av olika erfarenheter Att tydliggöra och förstå någon annans föreställningsvärld Att få en karta, en bild över någon annans förståelse – tankeprocess Samtal där respekt för någon annans tankar

39 Frågor –Den som intervjuar ställer öppna frågor (förståelse fördjupande) –Nyfikenhetsfrågor –Hjälper till med att göra bilden/kartan tydlig –Håller koll på tiden –Upptäcka hur någon annan tänker

40 Spelregler Det är alltid den intervjuade som äger sin karta Att man i förväg vet ämnet. Klargöra frågan Man inleder med att ge den som skall bli intervjuad ca 5 min till att samla sina tankar och skriva ned dem på post-it lappar Att det är ostört! Be personen att placera ut lapparna på blädderblocket börja med den som känns mest väsentlig. Ta sedan en lapp i taget. Den som intervjuar skriver antingen på blädderblockspappret el på post- it lappar. Jag kan rekommendera post-it lappar dessa kan man sedan möblera om i. Var noga med att det är den intervjuades ord, gör en avstämning var det så här du sa…… Ingen tolkning av vad den andre säger Avslutning Den som intervjuar gör en kort summering av samtalet Ber sedan den som blev intervjuad att hitta sitt mönster, om denne inte gör det så får ni hjälpas åt med att hitta ett mönster, flytta post-it lapparna rita ringar runt de huvudsakliga mönstret. Dra streck mellan hur de hänger ihop med varandra Vilket mönster uppkom Vad sticker ut Har ni fått ”span” på något nytt?

41 Mönster i föreställningskartor Sätt upp alla föreställningskartor Ta del av varandras ! – det här var en ny tanke! ?- det här undrar jag över? = - jag tycker lika Gemensamt samtal om de mönster vi upptäcker

42 Praktiskt- hur går vi vidare? Lärgrupperna behöver avsätta tid för sitt lärande under året. Styrgruppen återkommer till oss om dagar under våren Två personer skriver ner dokumentation från idag, den 20 september 2006 och skickar till och Den kommer att läggas ut på PBS Dokumentationen består av reflektioner och lärdomar från de olika arbetspassen (återblick, helhetsidé, lärande samtal och föreställningskarta) under dagen samt en avslutande reflektion över hela dagen. Marie och Monica mailar dagens program till Jan Samuelsson som vidarebefodrar till samtliga skolledare.


Ladda ner ppt "Dagordning Träff med skolledare Avesta 2006-09-20 Presentation Marie och Monica."

Liknande presentationer


Google-annonser