Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Onsdag 5 November 2014 Rose-Marie Holst ÖL, PhD KKSU/Östra Kvinnlig könsstympning Vad behöver vi vara uppmärksamma på? Hur kan vi stödja och hjälpa flickorna?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Onsdag 5 November 2014 Rose-Marie Holst ÖL, PhD KKSU/Östra Kvinnlig könsstympning Vad behöver vi vara uppmärksamma på? Hur kan vi stödja och hjälpa flickorna?"— Presentationens avskrift:

1 Onsdag 5 November 2014 Rose-Marie Holst ÖL, PhD KKSU/Östra Kvinnlig könsstympning Vad behöver vi vara uppmärksamma på? Hur kan vi stödja och hjälpa flickorna?

2 Rose-Marie Holst 2014 Göteborgsprojektet  MVC  BVC  Barnhälsovård  Skolan  Ungdomsmottagningarna  Information till de berörda invandrargrupper (både män och kvinnor)

3 Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra Könsstympningens geografi

4 Enligt WHO finns det år miljoner könsstympade kvinnor och flickor i världen 4

5 Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra År 2014 blir varje dygn nya flickor könsstympade

6 Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra I Sverige lever ca personer med rötter i länder där könsstympning praktiseras är kvinnor varav är från Somalia är flickor år

7 Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra Olika typer av kvinnlig könsstympning enligt WHO  Excision (borttagande) av förhuden och/eller yttersta delen av klitoris (Sunna)  Excision (borttagande) av klitoris och ibland delar av de små blygdläpparna  Infibulation (Faraonisk stympning) borttagande av klitoris + de små blygdläpparna + de inre delarna av de stora blygdläpparna. Kvarvarande delar sys ihop och en mm-stor öppning lämnas längst ner för mensblod och urin  Övriga former som tex prickning av klitoris

8 Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

9 Vad säger lagen? Lag (1982:316) förbud mot könsstympning av kvinnor. Skärpning av lagen juli 1998 (SFS 1998:407) 1§ Ett ingrepp i de kvinnliga könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem får inte utföras oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. 2 § Den som bryter mot 1 § döms till fängelse i högst fyra år. Om brottet innebär livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat fall inneburit ett synnerligen hänsynslöst beteende skall det dömas till fängelse, lägst två år högst tio år. För försök, förberedelse och stämpling samt underlåtenhet att avslöja brott döms till ansvar enligt 23 kapitlet i brottsbalken

10 Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra Förekomst av kvinnlig könsstympning i % (Hosken report 1982) Över 80% Somalia % Djibouti100% Etiopien 90% Eritrea 90% Mali 90% Sudan (Norra) 90% Sierra Leone 90% 50-70% Burkino Faso 70% Gambia 60% Elfenbenskusten 60% Kenya 60% Senegal 50% Egypten 50% Nigeria 50% 10-25% Mauritanien25% Central Afrika20% Niger20% Chad20% Benin20% Togo20% Ghana20% Tanzania20% < 5% Uganda Zair

11 Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

12

13 Några motiv till att föräldrar låter könsstympa sina döttrar Den icke könsstympade kvinnan är oren oren översexualiserad översexualiserad ej respekterad ej respekterad mannen blir impotent mannen blir impotent blir ej gift blir ej gift mannen kan ej njuta av sex mannen kan ej njuta av sex fadern går miste om brudpris fadern går miste om brudpris kan ej få barn kan ej få barn

14 Vem utför könsstympningen? På landsbygden: ”traditionella förlossningshjälperskor” I staden: ofta utbildad personal som läkare eller sjuksköterskor

15 Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra Stymperskan omgiven av sina medhjälpare

16 Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra Nyligen infibulerade flickor som ligger med benen ihopsnörda för förhindra att infibuleringen går upp.

17 Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra Tidiga komplikationer till könsstympning  Blödning som kan leda till död  Skador på intilliggande vävnader - vagina, urethra, urinblåsa, rectum, nervtrådar  Akut urinretention som kan ge hydronefros  Infektioner i urinvägar och sår som kan ge sepsis och död  Ökad risk tetanus, hepatit och HIV

18 Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

19 Sena komplikationer till kvinnlig könsstympning  Blåstömningsproblem med njursvikt på sikt  Infektioner som kan leda till infertilitet  Dysmenorré - hematokolpos  Retentioncystor  Abscess som kan ge fistelgångar – kloak  Förlossningshinder

20 Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra Sena komplikationer till kvinnlig könsstympning  Samlivsproblem - omöjligt med penetrerande vaginala coitus - dyspareuni - ”OBS! förutsätt inte att en könsstympad kvinna ej kan ha ett väl fungerande sexliv”  Psykiska problem -”OBS! förutsätt inte att alla könsstympade kvinnor har psykiska problem pga könsstympningen”

21 Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra Deinfibulation den operation som öppnar vulva på den infibulerade flickan/kvinnan  När skall den ske?  Vem bestämmer tidpunkten?

22 Hur kan vi se, förebygga och agera inom hälso- och sjukvård i frågor om kvinnlig könsstympning?

23 FGM specialist calls for gynaecological checks for all girls in Sweden Anissa Mohammed Hassan, who co-led an education pilot in Norrköping, calls for genital examinations for all girls aged six 23

24 24 Undersök alla flickor i 6-års ålder oavsett etnicitet? Undersök endast flickor i 6-års ålder som har rötter i länder där könsstympning praktiseras? Två alternativ att diskutera

25 Att bli medveten om det egna kulturella bagaget är en viktig förutsättning i mötet med människor från andra kulturer

26 Kulturkompetens är bra men inte nödvändigt i mötet med människor från andra kulturer

27 Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra Kom till rätta med de egna känslorna! Bli medveten om det egna kulturella bagaget! Fördöm könsstympningen men ej den könsstympade!

28 Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra


Ladda ner ppt "Onsdag 5 November 2014 Rose-Marie Holst ÖL, PhD KKSU/Östra Kvinnlig könsstympning Vad behöver vi vara uppmärksamma på? Hur kan vi stödja och hjälpa flickorna?"

Liknande presentationer


Google-annonser