Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Genrerpedagogik – alla sammanhang har sitt språk, hur lär vi eleverna att behärska dem? Krav på språkliga förmågor i kurs- och ämnesplaner ”Kunskapsutveckling.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Genrerpedagogik – alla sammanhang har sitt språk, hur lär vi eleverna att behärska dem? Krav på språkliga förmågor i kurs- och ämnesplaner ”Kunskapsutveckling."— Presentationens avskrift:

1 Genrerpedagogik – alla sammanhang har sitt språk, hur lär vi eleverna att behärska dem? Krav på språkliga förmågor i kurs- och ämnesplaner ”Kunskapsutveckling och språkutveckling går hand i hand. Därför lyfter alla examensmål fram språkutveckling utifrån de aktuella programmet.” (Ur Gymnasieskola 2011, skolverket, s 15.) © Linda Ellinore Lindberg

2 Ur några programs examensmål: El- och energiprogrammet: ”Att skriftligt dokumentera och muntligt redovisa hela arbetsprocessen är en del i att utveckla såväl yrkesskicklighet som yrkesspråk” ”En god språklig förmåga är en förutsättning för ett yrkesmässigt och professionellt bemötande.” (Gymnasieskolan 2011, s ) Samhällsvetenskapsprogrammet: ”I arbetet med svenska och engelska texter om till exempel samhällsfrågor utvecklar eleverna en säkerhet och bredd i sina språkkunskaper, och de ges möjlighet att använda språket i alltmer varieande och komplexa situationer. (Gymnasieskolan 2011, s. 264 Naturvetenskapsprogrammet: ”Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande.” ”Genom att både i svenska eller svenska som andraspråk och i karaktärsämnena arbeta med vetenskapliga texter ges eleverna möjlighet att utveckla de språkliga förmågor som krävs för högskolestudier. ” (Gymnasieskolan 2011, s. 247 och 253) Teknikprogrammet: ”Ämnet svenska eller svenska som andraspråk har ett särskilt uppdrag i att förstärka elevernas språkliga förmåga, även om samtliga ämnen bidrar till elevernas språkutveckling. /---/ Därigenom ges eleverna möjlighet att utveckla den språkliga förmåga som krävs för högskolestudier. (s. 276) © Linda Ellinore Lindberg

3 Genrerpedagogiska cirkelmodellen, The Teaching and Learning Cycle, en didaktisk modell för en styrd läs- och skrivutveckling, utvecklad av de australiska forskarna Joan Rothery och Jim Martin 1.Bygga upp kunskap om ämnesområdet. Elevers förkunskaper Teoretiskt moment Kulturell kontext Sociala funktioner Språkliga drag 2. Skapa förebilder genom att studera texter inom genren Teori Analys reflektion 3. Skriv en gemensam text. Göra en gemensam konstruktion. Lärare och elever tillsammans. Praktik dokumentation 4. Skriv en individuell text. Självständig konstruktion. Praktik dokumentation Analys reflektion Fritt efter Polias & Hedeboe, 2008, Greppa Språket. © Linda Ellinore Lindberg

4 CirkelmodellenArbetsgång Fas 1 Bygga upp gemensam kunskap Hur ser elevernas förförståelse ut? VÖL-diagrammet /Vad kan jag? Önskar jag lära mig? Lärt mig? (görs i slutet) Tankekarta Ämnesspecifika ord Vad säger experter inom området? Teori Se Pauline Gibbons planering i fem steg Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder Gemensamt läsa och visa på förebilder på faktatexter Analys och reflektion Ge eleverna både visuellt stöd och auditivt stöd Fas 3 Skriva en gemensam text - modellera Elever kommer med förslag på hur texten sak byggas upp - läraren skriver och tillsammans diskuterar de på vilket sätt de kan färdigställa texten Praktik, dokumentation Fas 4 Skriva en individuell text Skriva ensam eller i par Praktik, dokumentation, analys och reflektion. © Linda Ellinore Lindberg

5 Fem steg för planering av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt 1.Vad vet du om elevernas språkbehärskning? Vad kan eleverna? Vad behöver de kunna? Hur ser elevernas förkunskaper ut? 2.Klargör vilket språk som är centralt för det arbetsområde ni ska arbeta med. Vilka uppgifter ska eleverna utföra? Vad behöver eleverna för språk för att kunna delta i dessa aktiviteter? 3.Välj ut det språk du vill fokusera på. Man måste prioritera och välja det viktigaste. Avgör vad som är realistiskt och rimligt. 4.Planera eller välj aktiviteter där fokusspråket används, dvs, lägg förutom lektionsmål även upp språkmål för kursen. Välj aktiviteter och övningar där eleverna får använda det språk och det ämnesinnehåll som arbetsområdet kräver. 5.Utvärdera. Ta reda på vad eleverna har lärt sig vid avslutad kurs. Vilka kursmål visade eleverna att de uppnått och hur? Vilka hinder mötte undervisningen? © Linda Ellinore Lindberg Greppa språket, Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet

6 Cummins fyrfältare Övergripande centrala begrepp i undervisningen av flerspråkiga elever: Alla elever inte bara flerspråkiga befinner sig på olika nivåer språkligt när de kommer till gymnasiet. Eleverna har hunnit olika långt i sin utveckling av både vardagsspråket och det akademiska språket eller skolspråket. För att elever ska utvecklas mer allsidigt behöver de, enligt forskarna, få rikliga tillfällen till språkanvändning och interaktion när det gäller att lyssna, tala, skriva och läsa. Detta inkluderar även att formulera sig i olika symboliska uttrycksmedel såsom i bild, genom grafer, figurer, tidslinjer etc. (litteracitet) Forskarna Pauline Gibbons och Maaike Hajer betonar i sin forskning vikten av att flerspråkiga elever utmanas i uppgifter med både språklig och tankemässig (kognitiv) kvalitet. (Greppa språket s ) © Linda Ellinore Lindberg

7 CUMMINS FYRFÄLTARE STÖD I KONTEXTEN INGET STÖD I KONTEXTEN KOGNITIVT KRÄVANDE KOGNITIVT ENKELT 2. Uppgifter som är kognitivt krävande. Eleven har fortfarande stöd i kontexten. Läraren ger eleverna det vetenskapliga språket som behövs för det aktuella momentet. 3. Uppgifter som är kognitivt krävande. Eleven har inget stöd i kontexten. Eleverna använder sig av ämnesadekvat språk. 1.Uppgifter som är kognitivt enkla. Eleven har stöd i kontexten. Elever använder vardagsspråk och har stöd i undervisnings- materialet uppgifter som är kognitivt enkla. Eleven har inget stöd i kontexten. (Ingen kunskap utvecklas) © Linda Ellinore Lindberg (Fritt efter Cummins modell)

8 Exempel på Cummins fyrfältare Bildkälla: Lena_Sjoqvist_skolans_textvarldar_ahorarkopior.pdf © Linda Ellinore Lindberg

9 SIOP-lektionsplaneringsundelag SIOP, står för Sheltered Instruction Observation Protocol En beprövad modell för att (flerspråkiga) elever ska få språkutvecklande undervisning i alla ämnen och nå ökad måluppfyllelse. SIOP-modellen har utarbetats i ett samarbete mellan forskare och lärare och modellen har med framgång använts i USA och i Europa, i synnerhet i Holland. Modellen utarbetades i USA, pga av att andraspråkselever hade lägre måluppfyllelse. Forskare arbetade med modellen mellan 1996 och 2003 på CREDE, (Center for Research on Education, Diveristy & Excellence. Modellen syftar till att observera och utvärdera undervisningen. Undersökningar i USA visar att lärare och elever som tillämpade modellen hade högre måluppfyllelse än andra klasser som inte använde modellen. © Linda Ellinore Lindberg

10 (fritt ur Språkinriktad undervisning. En handbok. Hajer Maaike och Theun Meestringa)© Linda Ellinore Lindberg SIOP står för Sheltered Instruction Observation Protocol. Man kan säga att modellen nedan är en checklista för det språkutvecklande klassrummet. Protokollet kan användas för självskattning och ser då till undervisningen som helhet. (1=sällan/aldrig, 2=ibland, 3=ofta/alltid)

11 Litteracitet ”Litteracitet innefattar integrering av att lyssna, tala, läsa, skriva och kritiskt tänkande samt de kulturella referensramar som möjliggör för den som skriver, talar eller läser att anpassa språket till olika situationer” Viktigt att läraren ser och förstår sitt ämnes språkliga krav för att kunna förmedla litteracitet inom ämnet. (Källa: (http://www.lh.umu.se/digitalAssets/83/83111_frelsning-27-okt-fr-hemsidan.pdf) © Linda Ellinore Lindberg


Ladda ner ppt "Genrerpedagogik – alla sammanhang har sitt språk, hur lär vi eleverna att behärska dem? Krav på språkliga förmågor i kurs- och ämnesplaner ”Kunskapsutveckling."

Liknande presentationer


Google-annonser