Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

IPM i frilandsgrönsaker - Kurs Greppa 13I, Alvesta 13 mars 2014 Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "IPM i frilandsgrönsaker - Kurs Greppa 13I, Alvesta 13 mars 2014 Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad."— Presentationens avskrift:

1 IPM i frilandsgrönsaker - Kurs Greppa 13I, Alvesta 13 mars 2014 Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad

2 Agenda Hur angriper vi utmaningen att leverera 13I? Erfarenheter från testrådgivning. Goda exempel och resultat från projekt.

3 IPM – om möjligt ännu viktigare med helhetstänk Det bästa är om problem aldrig uppkommer. Hur länge fungerar det att odla med en alltför ensidig växtföljd? Åtgärder kan vara lönsamma på lång men inte på kort sikt. Kan jag göra insatser i denna gröda som betalar sig i någon gröda längre fram? Ekonomisk helhetsaspekt. Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad

4 Hur ska jag göra? Utgå från det stödmaterial som finns. Var påläst om direktivet. Kontakta lantbrukaren, ställ frågor. Samla information genom utskick. Skapa dig en bild av företaget. Ta med lämpligt material att dela ut.

5 Hur ska jag göra? Berätta kort om modulens mål. Utgå från dagens situation. Om många grödor produceras, välj ett par att fokusera på. Gå igenom grödorna efter förslag i kokboken eller efter egen modell. Beröm de insatser som redan görs. Belys olika möjligheter, väg in ekonomiska aspekter. Beslut om åtgärder bör komma från lantbrukaren.

6 FörebyggBevakaBehovsanpassaFölj upp Dokumentera IPM God växtföljd, resistenta sorter, anpassad odlingsteknik Icke kemiska metoder där det är möjligt Basera åtgärder på bevakningen Var medveten om resistensrisken Anpassad dos Dokumentera Bästa, miljövänligaste produkterna Dokumentera

7 Frågeställningar att ta med sig Vad medför skadegörare? Vad medför ogräs? Vilka möjligheter ser du inom din växtskyddssituation? Vilka är de största utmaningarna? Specifikt. Vilken insats är den viktigaste? Vad behöver vi arbeta vidare med? Hur når vi hit? Vad kan du lägga mera krut på? Vad är det för problemställningar du framöver vill driva?

8 Hur ska jag göra? Gör det bästa du kan av din samlade erfarenhet. Återkoppla för att reda ut frågetecken! Summera resultatet och skriv en åtgärdsplan – dela upp åtgärderna i viktiga respektive intressanta. Författa rådgivningsbrev. Uppföljning via telefonsamtal ger ökad genomslagskraft!

9 Erfarenheter från testkörningar Stor medvetenhet och sort engagemang finns redan idag! Frågor om direktivet dyker upp. Lyssna av lantbrukaren. Det är de åtgärder som de är sugna på som verkligen kommer att genomföras. Dansk IPM tar för lång tid i förhållande till vad den ger. Inte populärt att besöket helst ska ligga under odlingssäsongen. Stort värde i att ta med material att titta på tillsammans.

10 Utmaningar Möta lantbrukaren på dennes nivå. Vara lyhörd. Anpassa efter situationen. Bedöma vad som är rimligt på den aktuella gården. Beslutet ska komma från producenten.

11 Goda exempel - skadegörare i frilandsgrönsaker Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad Morotsfluga Lökbladmögel Bomullsmögel Kålfluga

12 Morotsfluga Problemen med morotsflugan ökar i områden med intensiv morotsproduktion. Lagring under halm är en av förklaringarna till detta. Flugan flyger in i fältet på eftermiddag-kväll. Tydliga kanteffekter. Följs med gula klisterfällor. Brandsaeter, L. O., Birkenes, S. M., Henriksen, B., Meadow, R. & Ruissen, T. 2006, Plantevern og plantehelse i ökologisk landbruk. Bind I Bakgrunn, biologi og tiltak. Oslo: Gan Forlag. ISBN

13 Förebyggande åtgärder Växtföljd, minst 4 år, helst 5-7 år. Öppna och blåsiga fält med minst 500 m till fjolårsfält/tidiga morötter Undvik tidig sådd om möjligt Täck med insektsnät Undvik halmade fält och avfallshögar Insektsbetning Välj om möjligt fält där det är möjligt att så längs buskridåer – betat utsäde/bekämpa/plocka upp längs kanterna. Upptagning efter daggradsmodellen – skördeprognos. Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad Finansierat av Jordbruksverket

14

15 Nättäckning mot lilla kålflugan i kålrötter Projekt under 2013 finansierat av SLF. Insektsnät är enda sättet att hålla sig fri från angrepp. Två demoförsök Studieresa till Skottland. Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad

16

17 Bomullsmögel Bomullsmögel är en jordbunden svamp som är spridd över hela världen. Över 400 värdväxter, även vanliga ogräs. Långlivade sklerotier gör att risken för angrepp kan finnas kvar under ett flertal år. Fuktig miljö gynnar groning av vilkroppar och bildning av mycel. Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad Finansierat av Jordbruksverket

18 Förebyggande åtgärder Genomtänkt växtföljd viktig. Spannmål bör ingå. Kunskap om angrepp i föregående gröda. Sortval och optimerad kvävegiva. Svampen Coniothyrium minitans som är den aktiva substansen i Contans har god effekt mot bomullsmögel. Luftiga bestånd minskar risken för angrepp. Hur många sklerotier tror du kan produceras/m 2 i angripen kultur? Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad

19 Sklerotier i sallatsf ä lt

20 Lökbladmögel Lökbladmögel är den mest betydande sjukdomen i lök och bekämpas oftast rutinmässigt förebyggande. I ekologisk odling är det oftast angrepp av lökbladmögel som begränsar skörden. Idag finns sorter som är motståndskraftiga mot lökbladmögel. Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad Jordbruksverket och Länsstyrelsen i Skåne har finansierat arbetet.

21 Känd biologi - bekämpning efter prognos är möjlig. Möjligt att säga när klimatet varit sådant att det varit risk för sporulering och infektion. Detta sker genom MA – Model Analys. Bekämpning enligt MA bygger i huvudsak på att det finns kurativa preparat. Arbete med att förbättra tillgänglighet och användarvänlighet hos prognosen pågår. Hushållningssällskapet, SLU och Jordbruksverket samarbetar. Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad

22 Gråa staplar visar vilka perioder klimatbetingelserna varit sådana att sporulering kunnat ske. Röda staplar visar perioder med risk för infektion på morgonen. Randiga staplar visar perioder med risk för infektion på kvällen. Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad

23 Summering Det finns en hög medvetenhet hos producenterna. Många bra saker genomförs redan. Det finns en vilja att bli bättre. Som rådgivare har vi ofta mera att bidra med än vi tror.

24 Tack för uppmärksamheten! Rapporter från projektet ”Integrerat växtskydd i grönsaksodling på friland” finns att hämta på Hushållningssällskapet Kristianstads hemsida under fliken Försök och Projekt.http://hs-l.hush.se/ Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad


Ladda ner ppt "IPM i frilandsgrönsaker - Kurs Greppa 13I, Alvesta 13 mars 2014 Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad."

Liknande presentationer


Google-annonser