Jordbrukets möjligheter och utmaningar inom bioenergiområdet Seminarium Bioenergi - Jordbruksverket 27 september, Jönköping Pål Börjesson Miljö- och energisystem.

En presentation över ämnet: "Jordbrukets möjligheter och utmaningar inom bioenergiområdet Seminarium Bioenergi - Jordbruksverket 27 september, Jönköping Pål Börjesson Miljö- och energisystem."— Presentationens avskrift:

1 Jordbrukets möjligheter och utmaningar inom bioenergiområdet Seminarium Bioenergi - Jordbruksverket 27 september, Jönköping Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

2 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola ”Proppen ur” - många drivkrafter samverkar TillförselTillförselAvsättningAvsättning Jordbrukspolitik Världsmarknads- priser Teknikutveckling Energipolitik Miljöpolitik Råoljepriser Teknikutveckling

3 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola Biobränsleanvändning idag (Totalt 405 TWh varav 25 % biobränslen) Industri Bostäder Transport ElOljaÖvrigtBiobränsle (36 %) (10-20 år) (29 %) (10-20 år) (2 %) (10-20 år)

4 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola Möjligheter – potentiell avsättning av biomassa inom 10-20 år Värme ≈ 15-25 TWh (fjärrvärme, närvärme, småskalig pelletseldning, gårdsvärme mm) El ≈ 15-30 TWh (kraftvärme i fjärrvärmesystem & skogsindustrier, småskalig biogas mm) Drivmedel ≈ 30-55 TWh (≈ 20%: etanol, RME, biogas, termisk förgasning – DME, metanol, FT-diesel, metan) Summa: 60-110 TWh (jmf med 110 TWh idag !) (totalt producerar jordbrukets växtodling brutto ≈ 78 TWh idag)

5 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola (Totalt cirka 8 TWh tillgängligt av 31 TWh brutto)

6 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola (Totalt cirka 4,5 TWh biogas från gödsel teoretiskt möjligt)

7 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola (ton ts/ha, år)

8 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola (ton ts/ha, år)

9 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola (ton ts/ha, år)

10 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola Exempel åkermarksbehov 40 TWh biomassa till drivmedel (≈ 20% av dagens användning) Alternativ 1: Genomsnittlig mix av olika energigrödor Alternativ 2: Som A1 men odling på något sämre åkermark Alternativ 3: Som A1 men prioritering på högavkastande grödor Alt. 1: (55 %) Alt. 2: (69 %) Alt. 3: (46 %)

11 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola *(Nettoutbyte = Bruttoproduktion – total energiinsats; Götalands södra slättbygder) (1 m 3 olja ≈ 10 MWh)

12 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola RME & etanol Biogas - vall Etanol& biogas - vete Biogas& etanol -s.betor Metanol / DME -salix *(Baserat på nettodrivmedelsutbyte; Götalands södra slättbygder) Biometan -salix

13 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola Raps till RME Raps till RME & biogas Vete till etanol Vete till etanol & biogas Vete till biogas (Källa: Mikael Lantz, Miljö- och energisystem) Vall till biogas

14 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola Utmaningar! Kunskap Lönsamhet Riskallokering Kapitalförsörjning Växtförädling Teknikutveckling Attitydförändring Råvaruleverantör Stora anläggningar Småskaliga förädlingssystem Energileverantör

15 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola Kunskap! Ny och kompletterande rådgivningsverksamhet krävs -”jordbruksrådgivare” med fokus på produktion och ”energirådgivare” med fokus på vidareförädling och avsättning (t ex kartläggning av lokala marknader) - ny typ av samarbeten (med aktörer inom energibranschen) Nya utbildningar - t ex högskoleingenjörer inom småskalig bioenergiteknik och bioenergisystem - t ex kvalificerad yrkesutbildning (KY) med mer praktisk inriktning Informationsspridning - samordnad och marknadsanpassad information mot presumtiva kunder

16 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola Lönsamhet & risk! Jordbrukspolitik (CAP) - För höga gårdsstöd och låga energigrödsstöd = ofta lönsamt att träda i stället för att odla energigrödor (framförallt på mer lågavkastande marker) - Spannmål (etanol & förbränning) och raps (RME) lönsamt på bättre marker Riskallokering - Salix är också lönsamt men hämmas ofta av dålig riskallokering (jordbrukaren står för huvuddelen) - Utveckling av kontraktsförfarande (jordbrukaren står för odlingsrisken och värmeverket för prisrisken!)

17 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola Kapitalförsörjning! Kreditgivning - Jordbruksföretag ofta högt belånade – banker restriktiva med nya lån till t ex investeringar i förädlingsanläggningar för biobränslen Riskkapital - Riskkapital inom lantbruksorganisationen (t ex LRF) - Samfinansiering med ”kapitalstarka” aktörer (energibolag, riskkapitalfonder mm!)

18 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola Växtförädling & teknikutveckling! Växtförädling - Förädling av befintliga grödor utifrån nya ”energi- relaterade” krav - Förädling av nya energigrödor (salix, energibetor, hampa, majs osv) Teknikutveckling - Utveckling av ny odlings- och skördeteknik - Utveckling av nya hanterings- och lagringssystem - Utveckling av ny förädlings- och omvandlingsteknik

19 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola Attitydförändringar! Åkermark ska användas för livsmedelsproduktion! - Förr: Ett lass potatis och ett lass ved till bränneriet! Sysselsättningsbrist - Ersätta minskat arbete vid odling med ökat arbete i egen vidareförädling (pellets, färdig värme, drivmedel osv) Landskapspåverkan - Fult eller fint: lokalisering kan avgöra! (liksom för biologisk mångfald)

20 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola Det svenska energisystemet 19501900 1850 20002050 % 100 50 75 25 Biobränsle Olja Kol År (bl a 1 miljon hektar havreodling för dragdjur) (1 miljon hektar energiodling?)

21 Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola Slutsats Möjligheterna är stora men utmaningarna är många - här krävs en kraftsamling inom jordbruksnäringen och en samverkan med energibranschen, finansiärer och övriga relevanta aktörer samt politiska beslutsfattare