Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Program för KI:s seminarium Så kan nationalekonomin tjäna miljön 10.00-10.55 Inledning – Mats Dillén Rapporten – Eva Samakovlis 10.55-11.10Utblick – Runar.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Program för KI:s seminarium Så kan nationalekonomin tjäna miljön 10.00-10.55 Inledning – Mats Dillén Rapporten – Eva Samakovlis 10.55-11.10Utblick – Runar."— Presentationens avskrift:

1 Program för KI:s seminarium Så kan nationalekonomin tjäna miljön Inledning – Mats Dillén Rapporten – Eva Samakovlis Utblick – Runar Brännlund Opponent – Svante Axelsson Paneldiskussion och frågor – Vetenskapliga rådet

2 Inledning – Mats Dillén Miljöekonomiska enheten: gör samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik KI:s uppdrag: I samråd med Naturvårdsverket, utarbeta en årlig rapport om miljöpolitikens samhällsekonomiska aspekter, däribland den ekonomiska politikens kort- och långsiktiga effekter på riksdagens mål för miljökvalitet och på en i övrigt miljömässigt hållbar utveckling.

3 MILJÖEKONOMI, 6 december 2012 Konjunkturinstitutets vetenskapliga råd: Runar Brännlund, Professor Nationalekonomi Umeå universitet (ordförande) Thomas Aronsson, Professor Nationalekonomi Umeå universitet Ing-Marie Gren, Professor Nationalekonomi, SLU Uppsala Patrik Söderholm, Professor Nationalekonomi, Luleå tekniska universitet Inte närvarande i dag: Karin Bäckstrand, Docent Statsvetenskap, Lunds universitet Georgia Destouni, Professor Hydrologi, Stockholms universitet

4 MILJÖEKONOMI, 6 december 2012 Eva Samakovlis, forskningschef Konjunkturinstitutet

5 MILJÖEKONOMI 6 december 2012 Innehåll Sammanfattande slutsatser Tvågradersmålet Utsläpp i Sverige och världen Beräknat mål till 2030 Kostnadseffektiva styrmedel Mål för energieffektivisering och förnybar energi Ekonomiskt beslutsunderlag Eva Samakovlis

6 MILJÖEKONOMI 6 december 2012 Sammanfattande slutsatser Klimatmålet till 2020 nås men till 2030 behöver utsläppen minska kraftigt Vägen efter 2020 kräver skärpta, kostnadseffektiva styrmedel och snabb teknikutveckling Energieffektiviseringsmålet till 2020 nås inte utan ytterligare åtgärder – bättre med skatter än subventioner Det ekonomiska beslutsunderlaget i miljöpolitiken kan förbättras väsentligt Eva Samakovlis

7 Klimatet och klimatdebatten – högaktuella frågor

8 Tvågradersmålet Ökning av global medeltemperatur bör begränsas till 2 grader Globala utsläpp av växthusgaser bör minska 50% till 2050, och bli nära noll 2100 Utsläpp av växthusgaser per capita bör minska till 2 ton per capita 2050 och till 1 ton per capita 2100 På väg mot +4 grader om inga åtgärder införs Stora konsekvenser för jordens befolkning

9 Koldioxidutsläpp per capita 2010 för de största utsläppsländerna och Sverige Sverige har relativt låga per capita utsläpp, men de måste minska ton/capita

10 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 ( 66 Mton)

11 Klimatmål till 2020 och framöver Klimatmålet 2020: utsläppen ska vara 40 % lägre än 1990 Sverige gör 15 procentenheter mer än vad som krävs av EU Klimatmålet 2020 nås med nuvarande bedömning av den ekonomiska utvecklingen EU:s målsättning är att 2050 minska utsläppen av växthusgaser med 80–95% jämfört med 1990 Kommissionen tolkar det som 80% inom EU Svenska utsläpp kan behöva minska med 25 % mellan 2020 och 2030, om utsläppen ska minska i jämn takt

12 Klimatmål till 2020 och framöver Utsläpp av växthusgaser, i Sverige, utanför EU ETS Miljoner ton CO 2 e

13 Beräknat klimatmål till 2030 För att nå beräknat mål till 2030 behöver årliga utsläpp utanför EU ETS minska till 27 Mton, det vill säga med 9 Mton mellan 2020 och 2030 Beslutade regeländringar kommer bidra att minska utsläppen med 2 Mton till 2030 Behövs ytterligare minskning på 7 Mton Krävs skärpta kostnadseffektiva styrmedel och snabb teknikutveckling Koldioxidskatten är det viktigaste styrmedlet för att minska utsläppen kostnadseffektivt utanför EU ETS

14 Vägen efter 2020 kräver kostnadseffektiva styrmedel - koldioxidskatt

15 2009 års beslut att minska koldioxidskattens undantag utanför EU ETS har ökat kostnadseffektiviteten För fossila bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer i industrin utanför EU ETS och för jordbruk, skogsbruk och vattenbruk höjs skatten stegvis från 21% till 60% För diesel i jord- och skogsbruksmaskiner minskar återbetalning av skatten från 79% till 30% års beslut att undanta utsläpp inom EU ETS från koldioxidskatt minskar dubbelstyrningen. Att ta bort resterande undantag kan vara kostnadseffektivt. Utsläppen minskar ca ton och BNP minskar med 0,02%, men risken för kolläckage bör beaktas.

16 Transportsektorn Inrikes transporter står för drygt en tredjedel av Sveriges utsläpp Mål om fossiloberoende fordonsflotta till 2030 Minst 80 procent lägre användning av fossil energi till vägtransporter 2030 jämfört med 2004 (Trafikverket) Utsläppen i transportsektorn förväntas inte minska (Naturvårdsverket) Utredning med slutbetänkande 31 oktober 2013

17 Vägen efter 2020 kräver skärpta kostnadseffektiva styrmedel och snabb teknikutveckling Utsläppsgap 2030, till följd av förändringar i koldioxidskatt och bränsleeffektivitet (Miljoner ton CO 2 )

18 Vägen efter 2020 kräver skärpta kostnadseffektiva styrmedel och snabb teknikutveckling Höjningar i koldioxidskatten (till 4 kr) räcker inte för att nå beräknat 2030-mål (bensinprishöjning från 15 kr/liter till 24 kr/liter). Kommer att kräva betydande bränsleeffektivisering i transportsektorn. I referensscenariot antas att en genomsnittsbil drar 0,5 liter bensin per mil år Ytterligare 50 % effektivisering innebär en minskning från 0,5 till 0,3 liter bensin per mil (dagens genomsnittsbil 0,78 liter bensin per mil). Bränsleeffektivisering kan ske genom bränslesnålare tekniker eller att fler bilar använder tekniker som inte släpper ut koldioxid.

19 Kompletterande styrmedel för att lösa andra marknadsmisslyckanden – Subventioner och stöd Subventioner kan komplettera koldioxidskatten om det vid: risk för kolläckage: inte går att prissätta koldioxid fullt ut nedsättningar i koldioxidskatten, fri tilldelning inom EU ETS spridningseffekter: investeras för lite i klimatrelaterad FoU  stöd till energi- och klimatforskning inlärningseffekter: investeras för lite i tekniskt lärande stöd till marknadsintroduktion Exempel: stöd till solceller och stöd till gödselbaserad biogas

20 Viktigt hur stöden utformas – några dåliga exempel Investeringsstöd som uppgår till 11 miljarder kronor Lokala investeringsprogrammet ( ) Klimatinvesteringsprogrammet ( ) Energieffektivisering och konvertering i offentliga lokaler ( ) Hållbara städer ( ) Brister: Otydliga motiv för styrning Låg kostnadseffektivitet Höga administrationskostnader Bristande additionalitet Svåra att utvärdera

21 Stöd till FoU på klimat- och energiområdet

22 Andra åtgärder med kostnadseffektiv potential - CDM CDM: Sverige finansierar utsläppsminskningar i länder som inte omfattas av Kyotoprotokollet CDM har lyckats generera kostnadseffektiva utsläppsminskningar. Genomsnittspris kr/ton CO2e. Sveriges CDM-projekt inriktas mot förnybar energi och energieffektivisering. Additionaliteten i CDM-projekten har kritiserats men problemen har minskat (Energimyndigheten). CDM har varit viktigt för att få med utvecklingsländerna i klimatarbetet. Den geografiska spridningen av CDM-projekt är liten, för perioden ska bara utsläppsminskningar i de minst utvecklade länderna kunna tillgodoräknas (EU).

23 Andra åtgärder med kostnadseffektiv potential – skogen som kolsänka Åtgärder som binder kol i skog kan komplettera åtgärder som minskar utsläppen I Sverige är nettoupptaget (tillväxt-avgång) av växthusgaser stort Svenska utsläppsmålet för 2020 inkluderar inte upptag från skog Svårigheter att mäta upptag och utsläpp utgör ett problem för att inkludera skogsbruk i internationella överenskommelser Skogstillgångar innebär en positiv extern effekt som skogsägaren inte kompenseras för Åtgärder för ökat nettoupptag kan vara kostnadseffektiva, men ytterligare analyser behövs ( kr/ton CO 2 )

24 Klimatmål - inte genom mål för förnybar energi och energieffektivisering Andel förnybar energi bör vara 50 % av total energianvändning 2020 Energianvändningen bör vara 20 % effektivare år 2020 För att skärpa klimatpolitiken efter 2020 ska inte mål för energieffektivisering och förnybar energi stramas åt Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken till Den ökade kostnaden bör motiveras med andra syften än att minska utsläppen Klimatmål för regioner och sektorer fördyrar också klimatpolitiken Bättre att skärpa klimatmålet

25 Mål för energieffektivisering och förnybar energi Elcertifikat styr kostnadseffektivt mot förnybarhetsmålet Energiskatten styr inte kostnadseffektivt mot energieffektiviseringsmålet, skatten per energiinnehåll behöver utjämnas mellan bränslen Energieffektiviseringsmålet ser inte ut att nås (-15 % 2020) Biobränslen bör omfattas av energiskatt för att styrningen mot energieffektiviseringsmålet ska vara kostnadseffektiv Risk för rekyleffekt då energieffektivisering kan leda till ny energiefterfrågan Storleken på rekyleffekten skiljer sig mellan energitjänster och mellan sektorer och beror på hur energieffektiviteten höjs Subventioner till energieffektivisering bör användas med försiktighet En energieffektivisering med 5 % i svensk varu- och tjänsteproduktion ger en rekyleffekt i intervallet 8-39%, men effekten är högre i vissa branscher

26 Ekonomiska beslutsunderlaget kan förbättras väsentligt Tidigare krav på att åtgärder på miljöområdet ska vara kostnadseffektiva och konsekvensanalyserade har plockats bort från miljömålsmyndigheternas regleringsbrev. De har ersatts av svagare skrivning i Naturvårdsverkets instruktion Många viktiga utredningar, regeringsuppdrag och myndighetsanalyser saknar ekonomisk analys Ekonomiska analyser ökar politikens kostnadseffektivitet Kostnadseffektiv politik ger mer miljö för pengarna För att förbättra kostnadseffektiviteten behövs tydligare krav på ekonomiska analyser och gemensamma riktlinjer

27 Andra frågor som besvaras i rapporten Gröna jobb vad är det och finns de? Kan hållbar utveckling mätas? Hur interagerar klimat- och energipolitiska mål? Varför behöver Sverige riktlinjer för värdering av koldioxid? Leder energieffektivisering till energibesparing?

28 MILJÖEKONOMI, 6 december 2012 Runar Brännlund, ordförande KI:s vetenskapliga råd

29 Rådets uppgifter Bistå i frågor om metoder och modeller Medverka till analysen av den ekonomiska politikens lång- och kortsiktiga effekter på –riksdagens mål för miljökvalitet och –på en i övrigt miljömässigt hållbar utveckling. Identifiera och föreslå viktiga områden för kommande rapporter Analysera och identifiera behov av forskning inom det miljöekonomiska området

30 Rådets slutsatser Årets rapport håller hög vetenskaplig kvalitet Rådet delar i stort rapportens slutsatser Rådet kan dock se att det finns behov för ytterligare forskning och utredningsarbete inom ett flertal områden. Rådet anser att utvärdering av politikåtgärder bör systematiseras och vara kontinuerliga, såväl ex-ante som ex-post. Rådet anser att den vetenskapliga kopplingen till ett råd är bra, men att ytterligare steg kan tas.

31 Skogen och marken Utveckling av en skogssektormodell som kan beskriva de viktigaste sambanden inom skogssektorn (inklusive kolbindning och andra ekologiska effekter). Koppling till en allmänjämviktsmodell. Analys av interaktion mellan klimatmål och andra miljömål relaterade till skog (biodiversitet, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, och hav i balans).

32 Förnyelsebar energi Fördjupad analys av det elcertifikatssystemet, samt jämförelser med andra stödsystem (”feed in” tariffer) Ytterligare forskning om hur elcertifikat och ”feed in” tariffer påverkar teknisk utveckling. Analys av kostnaderna för förnyelsebar energi på kort och lång sikt, och kopplingen till styrmedel. Utveckla den allmänjämviktsmodell som nu används för att fånga upp och beskriva energisektorn och dess marknader på ett bättre sätt.

33 Grön ekonomi Arbetet kring principer för hållbar utveckling bör fortsätta, med visst fokus på empiriska tillämpningar. Utveckla det långsiktiga arbetet med att mäta hållbar utveckling. Utveckla analysen av ”gröna jobb”. Innebär ett arbete med definitioner och arbete med att göra data tillgängligt. Kritiskt analysera om det är möjligt, eller ens önskvärt, att försöka definiera och analysera vad ”gröna jobb” är. Kontrastera ”partiella” analyser av effekter av miljöpolitik på utvecklingen av ”gröna jobb” mot allmänjämviktsanalyser.

34 Utvärdering av styrmedel Behov av ett systematiskt och kontinuerligt arbete med att utvärdera styrmedel, såväl ex-ante som ex-post (se även Riksrevisionens rapport RiR 2012:1). Konjunkturinstitutet kan spela en viktig roll i detta arbete. Förutsätter att det tillskapas resurser för forskning och utvecklingsarbete såväl inom myndigheten som för samarbete med andra forskningsorganisationer.

35 Ett vetenskapligt angreppssätt Bra med ett vetenskapligt råd. Ett vetenskapligt råd måste ”känna” att de kan påverka (som denna gång). Fördjupa forskningssamarbetet med andra forskningsorganisationer inom det miljöekonomiska området.

36 Djuplodande analyser Komplettera kommande rapporter med en mer djuplodande rapport –Ex 1: Skogens roll i klimatpolitiken –Ex 2: målkonflikter i miljöpolitiken +En specifik fråga blir grundligt belyst. +Intressanta och viktiga områden för kommande rapporter pekas ut.

37 Slutligen… Intressant och kreativ process Ett givande och tagande som vi tror har bidragit till en bra rapport


Ladda ner ppt "Program för KI:s seminarium Så kan nationalekonomin tjäna miljön 10.00-10.55 Inledning – Mats Dillén Rapporten – Eva Samakovlis 10.55-11.10Utblick – Runar."

Liknande presentationer


Google-annonser