Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ökat statligt engagemang för framtidens musik- och kulturskola Ett informations- och diskussionsunderlag och olika möjliga modeller 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ökat statligt engagemang för framtidens musik- och kulturskola Ett informations- och diskussionsunderlag och olika möjliga modeller 1."— Presentationens avskrift:

1 Ökat statligt engagemang för framtidens musik- och kulturskola Ett informations- och diskussionsunderlag och olika möjliga modeller 1

2 Innehåll 1.Vad är det här för dokument? 2.Hur kan ni använda det? 3.Vad finns det för alternativa modeller för musik- och kulturskolan? 4.Slutsatser från era diskussioner? 2

3 VAD ÄR DET HÄR FÖR DOKUMENT? Bakgrund 3

4 Bakgrund – en önskan om konkreta exempel på möjliga vägar framåt Ett av SMoK:s långsiktiga mål är att verka för ett ökat statligt engagemang för musik- och kulturskolan. I januari 2013 genomförde SMoK en enkät om åsikter i ”skolformsfrågan”. Enkätresultaten visade att en tydlig majoritet var för att arbeta för någon form av nationellt styrdokument. Det fanns stora oklarheter kring vad olika alternativ kunde innebära och större kunskap kring detta efterfrågades. 4

5 SMOK verkar sedan 2013 för ett ökat statligt engagemang för musik- och kulturskolan I arbetet med hur ett statligt engagemang bäst kan utformas vill vi att ni är med i diskussionen om möjliga: – Alternativ – Strategier – Konsekvenser 5

6 I presentationen ges olika exempel på vad ett ökat statligt engagemang kan innebära Presentationen ska hjälpa er att utkristallisera er syn på: -VARFÖR ett ökat statlig engagemang behövs -HUR ett ökat statligt engagemang kan se ut -VAD ett ökat statligt engagemang kan innebära Kopplat till de olika exemplen i presentationen finns frågor att diskutera samt utrymme för enkel dokumentation av era slutsatser 6

7 HUR KAN NI ANVÄNDA DOKUMENTET? Syfte 7

8 Dokumentet ska ge struktur och inspiration till era diskussioner. Era diskussioner ska leda till att ni får en ökad medvetenhet om olika strategier och möjliga konsekvenser av ett ökat statligt engagemang för musik- och kulturskolan i framtiden 8

9 Låt dokumentet stegvis lotsa er genom era diskussioner 1.Utse gärna en processledare 2.Åhörarkopior kan vara bra att ha för att kunna bläddra mellan frågor och exempel 3.Gå igenom presentationen bild för bild 4.OBS! Bild samt är endast till för er som önskar ytterligare fördjupning i de olika modellerna. Bilderna är automatiskt dolda i presentation och kan ändras under ”bildspel”. När du skriver ut åhörarkopior kan du välja om du vill inkludera de dolda bilderna. 5.Stanna särskilt upp vid frågorna 6.Summera era diskussioner i punktform i anknytning till frågorna 7.Skriv gärna direkt i presentationen så att alla kan se vad som skrivs och delta. Spara/skicka sedan. 9

10 VAD FINNS DET FÖR ALTERNATIVA MODELLER FÖR MUSIK- OCH KULTURSKOLAN? Inspiration 10

11 Utblick mot Norden – gemensamma och särskiljande nämnare SAMMA Barn saknar rätten till kulturutövande Tar ut terminsavgifter Visst lokalt självbestämmande, t e x att kommunen eller motsvarande själv bestämmer över organisation OLIKA Styrning och reglering Behörighetskrav och utbildning för lärare Krav på tillgänglighet – det vill säga om det är ett krav att erbjuda musik- och kulturskola eller ej Nationell uppföljning och utvärdering 11

12 Utblick mot Norden – reglering för musik- och kulturskolan DanmarkFinlandNorgeSverige Nationell departementstillhörig het? JA - Kulturministeriet, samt Kulturstyrelsen JA - Utbildningstyrelsen under utbildningsministeriet JA - Utbildningsdepartementet NEJ - Kommunalt självbestämmande Regleras i lag? JA - Musiklagen har ett kapitel om musikskolor. Anger mål och riktlinjer och uppmuntrar till lokala planer JA - Lag om grundläggande konstundervisning som anger organisation, läroplaner, behörighet samt finansiering JA - Grundskolelagen - Kulturskolan har en egen paragraf i grundskolelagen. Finns även en omfattande kulturskolegemensam plattform NEJ - Varje kommun avgör om man ska ha musik- och kulturskola samt vad dess mål/uppdrag är Nationellt krav att erbjuda musik- och/eller kulturskola JA - Kommunen måste erbjuda unga musikskoleverksamhet. NEJ - Kommunen har rätt att anordna grundläggande och fördjupad konstutbildning under förutsättningar att lagar och läroplaner följs. JA - Kommunen måste erbjuda unga musikskoleverksamhet. NEJ - Kommunalt självbestämmande Nationell aktör med ansvar för uppföljning och utveckling? JA - Kulturstyrelsen ansvarar för uppföljning och utveckling. JA - Undervisningsministeriet, med tillhörande råd, ansvarar för extern utvärdering av verksamhet JA - Myndigheter tar ansvar för uppföljning och utvärdering. Norsk kulturskoleråd har också en stark roll. NEJ - Kommunalt självbestämmande 12

13 FÖRDJUPNING: Danmarksmodellen Juridisk förankring Danmarksmodellen organiseras under kulturministeriet. Danmark har en musiklag (inte kulturlag) som reglerar musiklivet i ett större perspektiv, där musikskolorna har ett kapitel (2a). I kapitel 2b föreskrivs om rytmisk musik, jmf t ex pop och rock, mm. Läs mer på https://www.retsinformation.dk/Forms/r0710.aspx?id=113605https://www.retsinformation.dk/Forms/r0710.aspx?id= Till denna lag finns också riktlinjer, som är framtagna på myndighetsnivå av ”kulturrådet” och beslutade av kulturministeriet. Läs mer på Danmarksmodellen Musiklagen, dvs musikskolekapitlet, anger att uppdraget är att främja elevernas färdigheter och kunskap, samt att främja det lokala musiklivet. En musikskola kan drivas kommunalt, privat (med kommunalt stöd), eller inom kommunsamverkan. Kulturrådet / kulturministeriet har myndighetsansvar över driften. Lagen innehåller regler om avgifter, om statligt ekonomiskt stöd, mm De vägledande riktlinjerna är bara ett fåtal, och innehåller främst definitioner på ersättning till musikskolor, åldrar på elever, kostnader och liknande. Men även att man ska upprätta lokala kursplaner för varje musikämne finns. Kommentarer Danmark skiljer på musik och annat. T ex får bara musiken statsstöd. Man skiljer t o m på musikskola resp ”rytmisk musik” som har varsitt separat kapitel i lagen. Dock finns även kulturskolor, men det är bara musiken som har statligt ekonomiskt stöd och lagstöd. Varken lag eller riktlinjer behandlar området undervisning och mål för eleven/ skolan. Inte heller t ex behörighet på lärare, eller andra kvalitativa krav. 13

14 FÖRDJUPNING: Finlandsmodellen Juridisk förankring Organiseras under utbildningsstyrelsen Lagen föreskriver om målinriktad undervisning inom olika konstarter som i första hand riktar sig till barn och unga. Lag om grundläggande konstundervisning (633/1998) Lag om grundläggande konstundervisning (633/1998) Förordningen om grundläggande konstundervisningens preciserar lagen ang lärokurser och om undervisningens omfattning. Förordning om grundläggande konstundervisning (813/1998) Förordning om grundläggande konstundervisning (813/1998) I förordningen bestäms om utbildning och studier som krävs av rektorer och lärare inom den grundläggande konstundervisningen. Förordning om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998 ) Förordning om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998 ) I lagen och förordning bestäms bl.a. om statsandelar och statsunderstöd som beviljas för gr. konstundervisning. Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) Förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1766/2009) Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) Förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1766/2009) Vidare så finns läroplaner specificerat för den fördjupade konstutbildningen Grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen, allmän lärokurs 2005 Grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen, allmän lärokurs 2005 Samt specifikt inom ämnena Fördjupad lärokurs i cirkuskonst 2005 Fördjupad lärokurs i musik 2002 Fördjupad lärokurs i cirkuskonst 2005Fördjupad lärokurs i musik 2002 Fördjupad lärokurs i dans 2002Fördjupad lärokurs i dans 2002 Fördjupad lärokurs i teater 2002 Fördjupad lärokurs i visuell framställning 2002Fördjupad lärokurs i teater 2002Fördjupad lärokurs i visuell framställning 2002 Finlandsmodellen Finlands konstundervisningssystem delas upp i två delar, dels en grundläggande konstutbildning och dels en fördjupad konstutbildning. Den förra syftar till en konstnärlig allmän fostransidé och den senare syftar till elever som är intresserade av konstutövning som yrke. Hela utbildningsystemet genomsyras av tydlig reglering genom lagrum, förordningar samt läroplaner. 14

15 FÖRDJUPNING: Norgemodellen Juridisk förankring Skolorna organiseras av kommunerna, antingen av en kommun eller flera kommuner tillsammans. Alla kommuner ska ha en kulturskola enligt lag: Alle kommuner skal, aleine eller i samarbeid med andre kommuner, ha eit musikk- og kulturskoletilbod til barn og unge, organisert i tilknytning til skoleverket og kulturlivet ellers. Kulturskolan skall vara ett lokalt resurscentrum i det lokala musik- och kulturlivet. ”Opplæringsloven fastslår at alle kommuner skal ha et kulturskoletilbud, men det er opp til kommunene sjøl å bestemme kvalitet så vel som kvantitet, pris så vel som produkt.” Norgemodellen Det finns en väl utarbetad vägledning för kommunerna i sitt arbete med kulturskolan: Strategin är undertecknad av utbildningsministern. Strategin är frivillig för kommunerna att rätta sig efter. Man ska erbjuda musik och minst ett annat ämne. 2.2 Statlig medansvar Stortinget har med jevne mellomrom satt kulturskolene på sin dagsorden. Det har gjennomgående vært tverrpolitisk enighet om skoleslagets betydning, og nødvendigheten av å ivareta både et bredt sosialt tilbud og en opplæring av god kvalitet. Motsvarigheten till länsstyrelsen har ansvar för tillsynen av utbildningslagen där kulturskolan är en del. Utbildningsdepartementet skriver 2004: ”Komiteen ser at fremveksten av kulturskoler i kommunene har stor verdi for lokalsamfunnet som kulturformidlings-institusjon. Kunstnerisk utfoldelse gjennom elevaktiviteter bidrar etter komiteens mening til å bygge nærmiljøet på en positiv måte og er en ressurs for det øvrige kulturlivet lokalt. Kulturskolen representerer et skoleslag der elevene får delta ut fra egne forutsetninger og evner og uten opptakskrav. 15

16 FÖRDJUPNING: Sverigemodellen Juridisk förankring Sverige har ingen juridisk förankring. Sveriges modell har sin förankring i enskilda kommunala uppdrag. Följaktligen finns ingen myndighet som har ansvar för denna modell Sverigemodellen Musik- och kulturskolan har sedan uppkomsten baserats på kommunala initiativ och uppdrag. Vissa riktlinjer har funnits förr genom dåvarande kommunförbundet. Dessa har delvis format musikskolan, och påverkar nog verksamheten fortfarande. Musikhögskolorna hade förr en I/E-linje, som utbildade lärare till musik- och kulturskolan. Dessa har också, tillsammans med kulturarv och kulturliv, präglat Sverigemodellen Sverigemodellen består av både musikskolor och kulturskolor, och även andra varianter. Sättet att organisera kulturskolorna varierar kraftigt mellan olika kommuner. T ex har vissa bara frivillig verksamhet (/kulturskola), medan andra är integrerade med skolsystemet. Vissa samverkar mycket med kulturliv, andra samarbetar mycket med fritidsgårdar och ungdomsverksamhet. Sverigemodellen har en stor variation i organisation och uppdragsverksamheter, likväl som i vad man ska uppnå inom den frivilliga verksamheten (/Kulturskolan) Kommentarer Sverige skiljer sig från övriga nordiska länder genom att vi inte har någon statlig förankring. Vi har därmed heller ingen myndighet som följer upp verksamheten, eller utvecklar den Vi har en politisk avsaknad på nationell nivå. Inget departement har ansvar för musik- och kulturskolan. Detta innebär även att staten ej tar ansvar för statistik, uppföljning, forskning, högskoleutbildning, mm 16

17 Vad ser ni för risker och möjligheter med en statlig reglering av musik- och kulturskolan? RISKER Skriv här MÖJLIGHETER Skriv här 17

18 Vad tycker ni att en eventuella framtida statlig reglering av musik- och kulturskolan ska innehålla? Vad ska inte regleras? REGLERAS Skriv här INTE REGLERAS Skriv här 18

19 Utblick mot Norden – lärare på musik- och kulturskolan DanmarkFinlandNorgeSverige Behörighetskrav för lärare? NEJ JA - Behörighetskrav och examenskrav specificerade i en förordning. NEJ Specifik högskole- examen för lärare på musik- och kulturskolan? NEJ- Allmän musikerutbildning finns JA NEJ - Finns dock en pedagogisk 1-årig påbyggnadsutbildning för musik- och kulturskolan NEJ – Olika varianter av utbildning finns 19

20 Vilka fördelar respektive nackdelar ser ni med tydliggjorda och höjda kompetenskrav för lärare på musik- och kulturskolan? FÖRDELAR Skriv här NACKDELAR Skriv här 20

21 Hur tror ni bäst att man säkerställer en hög kompetens hos lärare i musik- och kulturskolan? Skriv här 21

22 Vägar framåt i Sverige – möjliga scenarier Utbildningspolitisk modellKulturpolitisk modell Barns rätt till kulturutövande? JA - Skollagen ger barn rätt till kulturutövande JA - Nationella kulturmål anger barn s rätt till kulturutövande Nationell tillhörighet? JA - Utbildningsdepartementet, Skolverket JA - Kulturdepartementet, Kulturrådet Regleras i lag? JA - Skollagen som anger övergripande ramar för verksamheten NEJ - Kulturdepartementet fastställer nationella mål för musik- och kulturskolan JA – enligt ”biblioteksalternativet”. Nationellt krav att erbjuda musik- och kulturskola? JA - Skollagen anger en rättighet till utbildning, som varje kommun måste uppfylla. NEJ - Målen anger en nationell strävan JA – ”Blblioteksalternativet” innebär att det ska finnas en kulturskola i varje kommun. Behörighetskrav för lärare? JA - Sannolikt ettt en lärarexamen för skolformen Kulturskola NEJ Specifik högskoleexamen för lärare på musik- och kulturskolan? JA – Troligen en kulturskolelärarexamen. NEJ - Varianter av ändamålsenliga högskoleutbildningar finns. Chefsutbildning? JA - Chefsutbildning kommer troligen. Skollagen kräver utbildade skolledare, staten tar idag ansvar för utbildningen likt dagen rektorsutbildning NEJ - inget krav. Kompetensutveckling? JA - Skolverket ordnar utvecklingsinsatser, samt genom KF. Varje arbetsgivare ansvarar för kompetensutvecklingen. JA - Via Kulturrådet och andra som tar ansvar för t ex konferenser. Varje kommun ansvarar för kompetensutveckling ordnas. Avgifter för verksamheten (terminsavgift)? JA - Troligen anger skollagen en "skälig avgift" vilket prejudiceras, eller möjligen en maxtaxa. JA - Möjligen införs en maxtaxa. Nationell aktör med ansvar för uppföljning och utveckling? JA - Skolinspektionen och Skolverket JA - Myndigheten för kulturanalys och Kulturrådet Forskningsbaserad verksamhetsutveckling? JA - Forskning bör ske vid högskola. 22

23 FÖRDJUPNING: Utbildningspolitisk modell Juridisk förankring Organiserad genom utbildningsdepartementet Riksdagen har antagit skollagen, som samlar alla skolformer/ utbildningar Denna lag beskriver skolformen kulturskola i allmänna ordalag. Skolverket är den myndighet som har ansvaret att utarbeta allmänna råd, och utveckla verksamheten. Utbildningspolitisk modell Skollagen innehåller, förutom en skolformsövergripande definition, även en rad allmänna kapitel, t ex att: den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. säkerställer/definierar ansvar och krav på lärare och ledare. T ex behörighet och utbildning. fokus ligger på barnens/elevernas rätt till utbildning, och huvudmannens ansvar för detta. Fokus ligger aldrig på drift och organisation. Den kommunala organisationsrätten avgör fortsatt hur man sköter driften i kommunen, såvida man uppfyller lagens utgångspunkter Kommentarer Skolformsmodellen bygger på att kulturskolan är en del av utbildningsväsendet, dvs att vi är en skola, att vi är lärare, inom samma familj som andra utbildningar/skolformer. Vår version av skolform bygger endast på ett kapitel i skollagen. Dvs inte att koppla läroplan, betyg, nationella prov, timplan, osv, utan endast ett kapitel i lagen. Jämför man med t ex grundskolan så finns många fler styrningar än själva skollagen (som bara är grundbulten), medan t ex förskolan inte har fler styrdokument. SMoK´s version innebär bara att ingå i skollagens utbildningsgemenskap, utan ytterligare styrning. 23

24 FÖRDJUPNING: Kulturpolitisk modell Juridisk förankring Kulturdepartementets ”nationella kulturpolitiska mål”. Fem övergripande mål är utgångspunkten. Läs mer på Propositionen anger mer ingående om de politiska intentionerna, samt hur myndigheterna (främst kulturrådet ) ska agera. Läs mer på Kulturrådet är den huvudsakliga myndigheten under departementet. Dess uppdrag är främst att fördela pengar, samt att verka för kulturpolitisk värdefull utveckling. Läs mer på Kulturpolitisk modell De nationella kulturmålen ska styra den statliga politiken, och även vägleda kulturpolitik i kommuner och landsting (enligt departementet ingress till målen) Kulturrådet har i uppdrag att verka för att sprida politikens intentioner. Detta sker t ex genom att driva linjen till kulturplaner, där både region och kommuner ska samverka. I denna modell innebär det att verka för att varje kommun har en kulturskola, och att den i övrigt uppfyller de politiska målen och propositionen Kulturrådet har också i uppdrag att fördela bidrag, och ett ev maxtaxebeslut (med medföljande bidrag) kommer i denna modell att hanteras av KUR. KUR fastställer även bidragsreglerna, dvs t ex hur medlen ska fördelas, och vilka kriterier kommunerna måste uppfylla för att få statsbidrag. Alternativ kulturpolitiskt modell, med utgångspunkt i ”Bibliotekslagen” Ett annat kulturpolitiskt alternativ är att jämföra med biblioteken. Dvs att lagfästa att det ska finnas en kulturskola i varje kommun. Vi ser dock ingen skillnad mellan en utgångspunkt i kulturpropositionen resp bibliotekslagen i form av omfattning på text och styrning, uppföljning och ansvar på myndighetsnivå. Den stora skillnaden är förstås att det enligt lag måste finnas en kulturskola, enligt biblioteksalternativet. 24

25 Slutsatser från era diskussioner? Resultat 25

26 Om regeringen skulle initiera en nationell utredning om musik- och kulturskolans framtida styrning och organisation – vilka rekommendationer vill ni skicka med? 26

27 Övriga slutsatser från era diskussioner Skriv här 27

28 TACK FÖR ERT ENGAGEMANG! SMoK tar gärna del av era slutsatser 28


Ladda ner ppt "Ökat statligt engagemang för framtidens musik- och kulturskola Ett informations- och diskussionsunderlag och olika möjliga modeller 1."

Liknande presentationer


Google-annonser