Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Broms allmänt Bilaga broms grundar sig på föreskrifterna om bromsar och bromssystem i SJF312. Här finner du även regler om säkrande av stillastående fordon.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Broms allmänt Bilaga broms grundar sig på föreskrifterna om bromsar och bromssystem i SJF312. Här finner du även regler om säkrande av stillastående fordon."— Presentationens avskrift:

1 Broms allmänt Bilaga broms grundar sig på föreskrifterna om bromsar och bromssystem i SJF312. Här finner du även regler om säkrande av stillastående fordon mot rullning. Bilagan innehåller regler om broms vid tågfärd, spärrfärd och växling.

2 Ändrade termer Motsvarar bromstal i säo. Räknas ut på samma sätt. Bromsprocent Huvudbromssystem Vagnvikt Motsvarar tågbromssystem i säo. Utvidgad förklaring. Genomgående bromssystem i ett fordonssätt där broms tillsätts automatiskt om det uppstår ett brott på huvudledningen. Tågvikten minskad med vikten av verksamma drivfordon. Mäts i ton. (Används men är ej definierat i säo).

3 Ändrade termer Huvudledning Utvidgad förklaring. Genomgående ledning i ett fordonssätt för styrning av bromssystemet. Utgörs av en huvudluftledning eller av en ledning för elektrisk styrning eller datakommunikation. Grundprov Är en funktionskontroll av att bromsen fungerar på alla fordon med inkopplad broms i hela fordonssättet.

4 Ändrade termer Huvudbromskontroll Reglage med vilket föraren normalt manövrerar huvudbromssystemet. Är inte alltid en ventil. Motsvarar tågbromsventil i säo. Separatprov Är en funktionskontroll av bromsen på ett fordon som bromsen varit avstängd eller tömt på tryckluft. Separatprov ska kombineras med genomslagsprov eller förkortat genomslagsprov.

5 Ändrade termer 5,0 bar Tillsatsbroms Normaltrycket i huvudledningen angavs tidigare i enheten kilo Pascal (kPa). I JTF anges lufttrycket med enheten bar. 500 kPa = 5,0 bar. Bromssystem (annat än huvudbromssystemet) vars bromsverkan under vissa förhållanden får tillgodoräknas vid beräkning av bromsvikten. Kan utgöras av magnetskenbroms.

6 Ändrade termer Bromskategori Bromsgrupp Kategori för broms i huvudbromssystemet, med avseende på tillsättningstid och lossningstid samt bromskraft. Indelning som anger i vilken utsträckning det är tillåtet att i samma tågsätt eller spärrfärdsätt ha spårfordon med broms av olika bromskategorier.

7 Ändrade termer Uppställningsbroms En tillsatt handbroms eller parkeringsbroms, eller annan anordning, för att kunna säkra fordon mot oavsiktligt rullning. Parkeringsspår Parkeringsspår är de delar av huvudspår eller sidospår där lägre krav gäller för att säkra uppställda fordon mot rullning än vad som gäller på andra spår.

8 Parkeringsspår Parkeringsspår ska: Parkeringsspår kan utgöras av sidospår eller huvudspår. Vilka dessa är framgår av linjeboken och infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser. Vara plana och får inte ha en lutning större än 2,5‰. Ha skydd i form av skyddsväxel eller spårspärr som hindrar fordon att rulla ut i huvudspår om den största tillåtna hastigheten är över 40 km/tim, eller ut på linjen.

9 Uppställningsbroms Uppställningsbroms är en anordning som ska finnas för att säkra uppställda fordon mot rullning. Den ska utgöras av något av följande: En tillsatt handbroms En tillsatt parkeringsbroms En utlagd vagnförstängare En utlagd bromssko som säkrar fordon i lutningsriktningen på spår i tydlig lutning. Två utlagda bromsskor som säkrar fordon i båda riktningarna på spår som inte tydligt lutar.

10 Uppställning på driftplats Vid uppställning på driftplats på spår som inte är parkeringsspår ska en uppställningsbroms tillsättas för varje påbörjad 100 meter. Om det uppställda vagnsättet består av fler än två fordon ska minst två uppställningsbromsar användas.

11 Bromsberäkning för tågfärd och spärrfärd Tågvikt Bromsvikt Bromsprocent Tågvikten utgör summan av totalvikten för vagnar och den dynamiska vikten för drivfordonet i ett tågsätt eller spärrfärdssätt. Bromsvikten för ett tåg- eller spärrfärdssätt utgör den sammanlagda bromsvikten för fordon med inkopplad broms. X 100 = Bromsprocenten Bromsvikten Tågvikten Bromsprocent ska räknas fram för varje tåg och spärrfärdssätt. Har sin motsvarighet i säo:s bromstal. Det tal som anger bromsvikten i procent av tågvikten. Bromsprocenten räknas ut såhär:

12 Uppgifter om fordonens tekniska utrustning som kan påverka bromsförmågan samt de uppgifter som behövs för att kunna beräkna bromsen ska finnas i Järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser. Järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser får ange att bromsberäkning inte behöver göras för ett spärrfärdssätt som ska framföras som siktrörelse. Bromsvikt från tillsatsbroms till exempel magnetskenbroms, får tillgodoräknas bara om järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser anger detta.

13 Bromskategorier För fordon som har normal tryckluftsbroms finns bromskategorierna R-broms, P-broms och G-broms. R-broms har snabb tillsättning och lossning samt hög bromskraft. P- broms har snabb tillsättning och lossning samt lägre bromskraft. G-broms har långsam tillsättning och lossning samt lägre bromskraft. Bromsar i andra huvudbromssystem än normal tryckluftsbroms ska i järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser jämställas med R-broms eller P-broms.

14 Bromsprov Varje gång ett tågsätt eller spärrfärdsätt har satts ihop ska ett bromsprov genomföras. Bromsprov är en funktionskontroll av huvudbromssystemet som ska säkerställa att huvudbromssystemet fungerar på varje fordon med inkopplad broms. Om broms stängs av, hur det utförs samt åtgärder som krävs för att kunna korrigera bromsberäkningens uppgifter ska beskrivas i Järnvägföretagets säkerhetsbestämmelser.

15 Nu har du gått igenom förändringarna som handlar om broms. Här kommer några kontrollfrågor.

16 Vad innebär det att göra ett separatprov? Är en funktionskontroll av bromsen på ett fordon som bromsen varit avstängd eller tömt på tryckluft. Separatprov ska kombineras med genomslagsprov eller förkortat genomslagsprov. Man kontrollerar separata bromssystem i ett spärrfärdsätt eller tågsätt. Man kontrollerar att varje vagn har separata styrventiler

17 Vad innebär det att göra ett grundprov? Att man gör ett grundligt bromsprov. Man kontrollerar att bromsen fungerar på alla fordon med inkopplad broms i hela fordonssättet. Man kontrollerar endast varannan inkopplad broms för att spara tid

18 Hur får man reda på vilka spår som är parkeringsspår på en driftplats? Alla spår får anses vara parkeringsspår, så länge de inte lutar för mycket. Det framgår av linjeboken och infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser. Lokal arbetsledning ska känna till det

19 På vilka två olika sätt kan man göra en retardationskontroll? Genom teknisk framräkning. Genom bromsprovarens erfarenhet. Genom förarens bedömning

20 Vilken av följande alternativ kan utgöra en uppställningsbroms? En tillsatt handbroms. Två utlagda bromsskor som säkrar ett fordon i båda riktningarna på spår som inte tydligt lutar. Trädgren eller bräda under närmaste hjulpar. Den som lagt ut grenen eller brädan ansvarar för att den ligger kvar


Ladda ner ppt "Broms allmänt Bilaga broms grundar sig på föreskrifterna om bromsar och bromssystem i SJF312. Här finner du även regler om säkrande av stillastående fordon."

Liknande presentationer


Google-annonser