Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Social hållbarhet -processägarskapet. Hållbarhet – tre likvärdiga delar För att ett samhälles utveckling ska kunna betraktas som hållbar måste det finnas.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Social hållbarhet -processägarskapet. Hållbarhet – tre likvärdiga delar För att ett samhälles utveckling ska kunna betraktas som hållbar måste det finnas."— Presentationens avskrift:

1 Social hållbarhet -processägarskapet

2 Hållbarhet – tre likvärdiga delar För att ett samhälles utveckling ska kunna betraktas som hållbar måste det finnas en hållbarhet på sikt i både den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen. Sociala dimensionen Ekologiska dimensionen Ekonomiska dimensionen

3 Prioriterade mål budget 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem

4 Strategier för hållbar utveckling Hit vill vi Ekonomiska dimensionen Ekologiska dimensionen Ekonomiska dimensionen För att skapa en hållbar utveckling krävs en perspektivförskjutning och nya mått där alla tre dimensioner av hållbarhet får samma tyngd. Sociala dimensionen

5 1.Ge varje barn en god start i livet 2.Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren 3.Skapa förutsättningar för arbete 4.Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Göteborgs stad fokuserar på:

6 Intern arbetsgrupp SRF Processägarskapet organisationsstruktur Ledningsgrupp - Stadsdelsdirektörerna - Direktören för Social resursförvaltning Politisk styrgrupp - Ordförande Social resursnämnd - Presidierna i samtliga SDN samt SR Tydlig koppling till stadsdelarnas politiska och tjänstemannalinje har skapat förutsättningar för att processägarskapet kommer att göra skillnad. Syftet är att skapa ett större fokus i staden på frågan om social hållbarhet och där folkhälso- perspektivet blivit en viktig utgångspunkt.

7 Första delen av kartläggningen

8 Syftet med delrapporten Att ge en första beskrivning av hur skillnaderna i hälsa och livsvillkor ser ut mellan delar och grupper i Göteborg Grupper av göteborgare: - barn och unga - vuxna - utbildningsgrupper - i viss mån ålder och kön Delar av Göteborg: - mellanområden - primärområden

9 Hur stora är skillnaderna i Göteborg?

10 Skillnader i medellivslängd Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala. Längst i Stora Askim.   9,1 år i skillnad 7,5 år i skillnad Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan. Längst i Stora Sigfridsplan.

11 Högst 1992: Långedrag kr Högst 2011: Långedrag kr Lägst 1992: Hjällbo kr Lägst 2011: Östra Bergsjön kr Jämförelse av medelinkomsten oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.

12 Högst 2007: Långedrag kr Högst 2011: Långedrag kr Lägst 2007: Östra Bergsjön kr Lägst 2011: Östra Bergsjön kr Förändring över tid i medianinkomst (SEK), oavsett kön (25-64 år) uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde.

13 Andel av befolkningen (16-84 år) som saknade kontantmarginal

14 Andel barnhushåll med disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten, uppdelat efter primärområde 2011.

15 Långvarigt försörjningsstöd 26 % i Södra Angered   0,7 % i Torslanda

16 Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått. Högst 1992: Änggården 68 % Högst 2012: Änggården 74 % Lägst 1992: Norra Biskopsgården 7 % Lägst 2012: Gårdstensberget 23 %

17 Skillnader i god hälsa I Nya Frölunda upplever 57 % att de har god hälsa jämfört med 81 % i Stora Sigfridsplan.

18 Andel vuxna (30-64) som upplever god hälsa uppdelat efter utbildningsnivå och år,

19 Skillnader i tandhälsa I Södra Angered är 43 % av 6-åringar kariesfria jämfört med 87 % i Södra Skärgården. 43 % vs. 87 %

20 Vad delrapporten visar Problematiken med stora skillnader är inte reserverat till vissa områden. Vi måste arbeta med hela Göteborg. Många får det bättre men en del halkar efter. Skillnaderna som här har studerats har antingen ökat över tid eller är oförändrade.

21 Vad händer nu? Delrapporten finns nu på Stadens stadsdelsdirektörer och direktören för Social resursförvaltning träffas 1 gång/månad för att diskutera social hållbarhet och hur man kan minska skillnaderna. Strategiska planer utefter fokusområdena. Stadens förvaltningar och bolag träffas i maj och involveras i arbetet. Mobiliseringskonferens i oktober. Huvudrapport beräknas vara klar i oktober/ november.


Ladda ner ppt "Social hållbarhet -processägarskapet. Hållbarhet – tre likvärdiga delar För att ett samhälles utveckling ska kunna betraktas som hållbar måste det finnas."

Liknande presentationer


Google-annonser