Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Näringsdepartementet Svaveldirektivet Monika Przedpelska Öström Näringsdepartementet Transportenheten Grupp 2 Marknad och regelverk.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Näringsdepartementet Svaveldirektivet Monika Przedpelska Öström Näringsdepartementet Transportenheten Grupp 2 Marknad och regelverk."— Presentationens avskrift:

1 Näringsdepartementet Svaveldirektivet Monika Przedpelska Öström Näringsdepartementet Transportenheten Grupp 2 Marknad och regelverk

2 Näringsdepartementet Svaveldirektivet Antogs av ministerrådet 29 oktober 2012 Träder ikraft 1 januari 2015 och 2020 Inom svavelkontrollområdena, SECA, skärps kraven på svavel­halten i bränsle till 0,1 viktprocent. Utanför SECA skärps kraven på svavelhalten i bränsle till 0,5 viktprocent.

3 Näringsdepartementet Svavelkontrollområden i Europa

4 Näringsdepartementet IMO År 2008 tog IMO ett paketbeslut med skärpta gränsvärden för både kväveoxider- och svavelutsläpp från fartyg. Inom SECA, skärps kraven på svavel­halten i bränsle till 0,1 viktprocent from 2015 Globalt skärps kraven på svavelhalt i bränsle till 0,5 viktprocent from 2020 alt Kraven på maximalt tillåtna utsläpp av NOx skärps globalt i två steg. För områden som utsetts som NECA skärps kraven ytterligare i ett tredje steg. Det tredje steget omfattar endast fartyg byggda från och med 2016 och framåt.

5 Näringsdepartementet TIDSPLAN Bindande internationellt regelverk, trädde i kraft 1/ – SECA 1,0 % 2012 – Global nivå: 3,5 % 2015 – SECA 0,1 % 2020 – Global nivå: 0,5 % ,5 % nivån kan skjutas upp om bränslebrist skulle uppstå Alternativ teknik med samma effekt är tillåten.

6 Näringsdepartementet Överraskning ? 1967 – Svante Odén och larmet om försurning 1970-talets stora miljöfråga - de första kraven på svavelrening 1972 – Stockholmskonferensen 1977 – Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar 1980-talet: Kända utsläpp och deposition går inte ihop – sjöfarten identifieras 1988/89 – Sverige och Norge initierar arbete inom IMO 1997 – Första IMO-kraven antogs 1999 – Svaveldirektivet 2001 – Takdirektivet 2005 Östersjön utpekas som ett särskilt känsligt område 2005 – Svaveldirektivet revideras 2006 – 2007 – SECA Östersjön & Nordsjön, 1,5 % svavel 2008 – IMO:s skärpta krav Svaveldirektivet revideras 2015

7 Näringsdepartementet Kostnader ? Konsekvensanalyser har gjorts av EU-kommissionen, EMSA (Europeiska sjösäkerhetsbyrån) och Sjöfartsverket. Den senaste i september 2012 av SWECO. Studierna baserades på olika antaganden vilket givit olika resultat rörande de förväntade kostnaderna av de nya reglerna. Sammanfattningsvis visar de att de nya reglerna om svavelhalter i marint bränsle är kostnadsdrivande för redarna/transportköparna. Beräkningarna om framtida bränslepriser är mycket osäkra varför det är omöjligt att i dagsläget förutspå exakt hur stora kostnadsökningar reglerna förväntas leda till. Att det föreligger risk för överflyttning av transporter nämns i samtliga studier.

8 Näringsdepartementet Följande slutsatser har dragits i de olika analyserna: Kostnaderna uppstår antingen i form av ökade driftskostnader på grund av högre bränslekostnader eller investeringskostnader i ny teknik. Bränslekostnaderna bedöms öka med ca % för sjöfartsnäringen. Kostnaden för installation av reningsutrustning bedöms bli % lägre jämfört med en övergång till lågsvavlig olja. De ökade kostnaderna kommer antingen betalas av fartygsägarna eller - mer sannolikt - kanaliseras till transportköparna. Risk för överflyttning av transporter från närsjöfarten till andra transportslag - inom vissa begränsade rutter och under vissa bränsleprisscenarier. Medellånga rutter kommer sannolikt att påverkas mer än korta och långa sträckor. De nya reglerna torde drabba svensk basindustri särskilt tungt. Fördelarna med beslutet är hälso- och miljövinster genom bättre luftkvalitet.

9 Näringsdepartementet Implementering av direktivet Effektiva kontrollsystem Sanktioner Som ett exempel kan nämnas att ett medelstort containerfartyg förbrukar ca ton bränsle per dygn (beroende på storlek och fart m.m.). Merkostnaden för lågsvavligt bränsle (0,1 viktprocent) jämfört med högsvavligt beräknas till 350 USD per ton. Om ett sådant fartyg väljer att bryta mot bestämmelserna skulle vinsten för rederiet således uppgå till – USD per dygn.

10 Näringsdepartementet Vad händer nu ? Svavelförordningen ska uppdateras Scrubbers/rökgastvätter LNG Metanol TEN-ansökningar 1.LNG förstudie 2.Make a difference 3.Fjaril – LNG-bunkerbåt 4.Green bridge on Nordic Corridor (Trelleborg- Travemunde) 5.On shore power supply (DFDS) Fler TEN-ansökningar inför nästa call


Ladda ner ppt "Näringsdepartementet Svaveldirektivet Monika Przedpelska Öström Näringsdepartementet Transportenheten Grupp 2 Marknad och regelverk."

Liknande presentationer


Google-annonser