Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Införande av nya hastighetsgränser. 22014-11-25 Nya hastighetsgränser Riksdagsbeslut maj 2007: Vägverket (nuvarande Trafikverket), länsstyrelserna och.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Införande av nya hastighetsgränser. 22014-11-25 Nya hastighetsgränser Riksdagsbeslut maj 2007: Vägverket (nuvarande Trafikverket), länsstyrelserna och."— Presentationens avskrift:

1 Införande av nya hastighetsgränser

2 Nya hastighetsgränser Riksdagsbeslut maj 2007: Vägverket (nuvarande Trafikverket), länsstyrelserna och kommunerna få rätt att använda 10-steg från 30 till 120 km/tim. Regeringen beslutar om ändring i Trafikförordningen. Ger Vägverket (nuvarande Trafikverket) möjlighet att även använda hastighetsgränserna 80, 100 och 120. Förändringar i Trafikförordningen gäller från den 2 maj Vägverket (nuvarande Trafikverket) ändrar sina föreskrifter så att kommuner och länsstyrelser kan använda 10-intervall vid beslut om lokala trafikföreskrifter.

3 Nya hastighetsgränser – varför? Dagens system kom till ”Lappverk” av olika hastighetsbeslut sedan dess. Gränserna har inte baserats på människans förmåga att tåla krockvåld. Nya transportpolitiska delmål har tillkommit. 20-stegen är för stora ur såväl trafiksäkerhets- som miljösynpunkt. Vägtransportsystemet kan nyttjas effektivare med hänsyn till alla transportpolitiska delmål. Acceptansen för hastighetsgränserna bör kunna ökas. Nya vägtyper har tillkommit.

4 vägar Exempel på vägar med helt olika trafiksäkerhetsstandard men med samma hastighetsgräns:

5 Relativ risk att dödas

6 Relativ risk att dödas/skadas svårt

7 På lång sikt ska… ”…en successiv anpassning av hastighetsgränserna på vägarna göras till nollvisionen samt kraven på tillgänglighet, god miljö, positiv regional utveckling och ett jämställt transportsystem.” Ur regeringens proposition

8 Hur går det till? Trafikverket har under gjort en översyn av hastighetsgränser på främst 90- och 110-vägar. Kommuner använder nya hastighetsgränser inom tätbebyggt område. Länsstyrelser använder nya hastighetsgränser utom tätbebyggt område vid lokala begränsningar. Översynerna görs i nära samverkan med åtgärdsplanering

9 Målbild 2025 för hastighetsgränser på landsbygd År 2025 har tillgängligheten förbättrats främst på viktiga vägar. Näringslivsvägar har vanligtvis 80 km/tim och arbetspendlingsvägar 100 km/tim. Inriktningen är att i första hand höja lägre hastigheter än att ytterligare öka redan höga hastigheter. Införandet av nya hastighetsgränser har bidragit till en lägre energiåtgång, mindre koldioxidutsläpp, mindre luftföroreningar och mindre bullerstörningar i vägtransportsystemet. Vi har successivt anpassat hastighetsgränserna i enlighet med Nollvisionens krockvåldsprinciper. Hastighetsgränser över 80 km/tim¹ förekommer enbart på vägar som är mötesfria eller vägar med lite trafik. ¹) Fordonsutveckling har gjort att frontalkollision kan klaras i 80 km/tim

10 Målbild 2025 för hastighetsgränser på landsbygd Vi har en tydligare koppling mellan vägtyp och hastighetsgräns. Normal hastighetsgräns för de vanligaste vägtyperna är då: Gräns för mötesfrihet  övriga tvåfältsvägar  tvåfältsväg med räfflad mittlinje  räfflad mittremsa och omkörningsfält  mitträckesvägar  motorväg normalt  motorväg med variabla hastighetsskyltar

11 Målbild 2025 för hastighetsgränser på landsbygd År 2025 är integrerade hastighetsstödsystem väl utvecklade och normalt använda i fordon och har minskat risken för att hastighetsgränserna uppfattas som ”plottriga”. Vi har utvecklat kostnadseffektiva system för varierande hastighetsgränser och andra ITS-baserade stödsystem. Majoriteten kvinnor och män anser att hastighetsgränserna är tydliga och accepterar nu högsta tillåtna hastighet. Vi har nu en högre acceptans och efterlevnad med hjälp av stöd och övervakning samt att hastighetsgränserna upplevs som mer logiska. Detta har gynnat trafiksäkerheten framför allt på icke mötesfria vägar samt miljön på det högtrafikerade vägnätet.

12 Hastighetsgränser i komplettering till inriktningsunderlag Översyn Ca 2000 mil anpassades trafiksäkerhets- och miljömässigt med nya hastighetsgränser. 60 miljarder fordras för att skapa mitträcke över 4000 f/d (100 km/tim) och räfflad mittremsa med omkörningsfält under 4000 f/d (90 km/tim). 30 procent av dessa investeringar på nationella vägar, 70 procent på regionala vägar.

13 Blandtrafik Bostadsgator Centrumgator Skolor

14 Gator i huvudnät Gångbanor Cyklar på körbanan Övergångsställen

15 Tätbebyggt område Trafikleder Stora korsningsavstånd Gång- och cykelbana separerad längs vägen

16 Tvåfältsvägar med stor risk för olyckor med döda och svårt skadade (Idag 90-väg utan mitträcke, otillfredsställande sidoområden)

17 Väg viktig för näringslivets transporter – idag 70-väg

18 Vägar med räfflad mittlinje och omkörningsfält < 4000 f/d >1 km 5-10 km>1 km 7-9 m

19 Under 2000 f/d: 2-fältsväg med räfflad mitt- linje (7 m eller bredare), om vägen är viktig för regional utveckling arbetspendling, glesbygdsutveckling Under 500 f/d: 2-fältsväg med 6,5 m eller bredare, om vägen är viktig för regional utveckling, arbetspendling, glesbygdsutveckling

20 Normal hastighetsgräns på vägar med mitträcke Mötesfria motortrafikleder och landsvägar 2+1, 2+2, 1+1 med räcke och säkra sidoområden

21 Undantag: < 1500 räfflad mittlinje < 500 fordon/dygn mittlinje

22 Motorvägar Normalt 110 km/tim 120 km/tim med hög trafiksäkerhetsstandard och låg trafik

23 Regionala beredningar ”Vägverket ska bereda ärenden regionalt och föreslå hastighetsföreskrift. Beredningsunderlaget ska omfatta framtagande av underlag, konsekvensutredning samt samråd med berörda länsstyrelser, kommuner, polismyndigheter, regionala självstyrelseorgan och eventuell extern sökande” Från Riktlinjer

24 Stödkriterier för hastighetsval Tillgänglighet Vägförbindelser som är viktiga att bevara eller sätta en högre hastighet på är vägar viktiga för arbetspendling, de som kan medföra utökade lokala arbetsmarknadsregioner, de som har stor mängd långväga trafik, långa transportavstånd i glesbygd samt vägar som är viktiga för godstransporter. Trafiksäkerhet Fysikens lagar, krockvåld. Miljö Nationella CO 2 utsläppsmål, miljökvalitetsnormer för utomhusluft (MKN) och nationella bullermål samt hälsomål. Trafikantacceptans Rimliga, logiska, tydliga och begripliga hastighetsgränser.

25 Vid bedömning av säker hastighet har sidoområde och mittseparation störst betydelse Olyckstyper statliga vägar 2006 Dödsolyckor

26 Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för personbilar

27 Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning tunga lastbilar med släp

28 Utsläpp av koldioxid från vägtransporter i Sverige

29 Hastighetens betydelse för relativa partikelemissionen under våren

30 Hastighetens betydelse för relativa partikelemissionen under hösten

31 Hastighetens betydelse för kväveoxider

32 Bullerstörningar Exempel på bullerstörningar längs en och samma väg vid olika hastigheter

33 Bullerstörningar Förändring av bullerstörningar vid omskyltning av hastighetsgräns

34 Bullerstörningar Förändring av bullerstörningar vid omskyltning av hastighetsgräns

35 Vid utredning om förändrad hastighetsgräns Där människor bor bör lägre hastighetsgräns sättas. Om bullret är mer än 10 dBA över riktvärdena skall åtgärder mot buller vidtas enligt regeringsbeslut.

36 Hastighetsöversyn integrerat med åtgärdsplanering

37 Översynen Rätt hastighet på de statliga vägarna har medfört positiva förändringar: ca 14 färre dödade per år. Minskade koldioxidutsläpp med ca ton per år Ökad restid ca 3 miljoner tim/år, dock små restidsförändringar för tung trafik. Samhällsekonomisk nytta ca 115 miljoner kronor/år.

38 Nya hastighetsgränser – plottrigt? Förändringar ska ske på längre sammanhängande sträckor. Väg- och gatunätet ska inte delas upp i flera delsträckor där samtliga 10-steg används. I framtiden kan man överväga att slopa något eller några mellanliggande steg.

39 Nya hastighetsgränser – tydligt Förändringen innebär en tydligare och mer frekvent skyltning för att trafikanten ska känna sig trygg med vilken hastighetsgräns som gäller. Vägmärke för motorväg och tätbebyggt område kommer alltid att kompletteras med vägmärket för hastighetsbegränsning. Trafikanterna ska känna en tydlig koppling mellan vägens utformning och hastighetsgräns.

40 Undvik plottrighet De nya gränserna bör tillämpas på längre sammanhängande sträckor kopplat till en viss vägtyp och vägens säkerhetsstandard så att det blir tydligt för trafikanterna vilken hastighetsgräns som gäller. Motorväg minst 3-4 mil 2+1 minst 10 km Farliga tvåfältsvägar minst 5-10 km

41 Kritiska framgångsfaktorer Att trafikanterna förstår och respekterar de nya hastighetsgränserna. Att vi lyckas koppla viss vägtyp till en hastighetsgräns – självförklarande väg. Att hastighetsgränserna inte upplevs plottriga. Att vi får en ordentlig trafiksäkerhetsvinst av de förändrade gränserna utan att miljön och tillgängligheten blir sämre.

42


Ladda ner ppt "Införande av nya hastighetsgränser. 22014-11-25 Nya hastighetsgränser Riksdagsbeslut maj 2007: Vägverket (nuvarande Trafikverket), länsstyrelserna och."

Liknande presentationer


Google-annonser