Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Föreläsning 2 Från Östra Zhou till Han-dynastin. Omfattning Östra Zhou 770-256 f. Kr. Qin-dynastin 221-206 f.Kr Han-dynastin 206 f.Kr- 220.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Föreläsning 2 Från Östra Zhou till Han-dynastin. Omfattning Östra Zhou 770-256 f. Kr. Qin-dynastin 221-206 f.Kr Han-dynastin 206 f.Kr- 220."— Presentationens avskrift:

1 Föreläsning 2 Från Östra Zhou till Han-dynastin

2 Omfattning Östra Zhou f. Kr. Qin-dynastin f.Kr Han-dynastin 206 f.Kr- 220

3 Östra Zhou f.Kr (-221 f. Kr)

4 Östra Zhou indelas traditionellt i två perioder Vår och höst-perioden som varar mellan 722 och 481 f.KR Stridande staterna f.Kr

5 Östra Zhou

6 Vår och höstperioden 春秋时代 Periodens ( f.Kr.) får sitt namn efter staten Lus (nuv. Shandong) krönika med samma namn. Krönikan täcker åren f.Kr Splittring och ny typ av krig - antalet stater minskar Handeln mellan staterna ökar Social rörlighet Järn (500-talet f.Kr) - billiga vapen - större armér; nya jordbruksredskap Jordbruk - större avkastning (redskap+konstbevattning)- befolkningstillväst

7 Nya tankeströmningar ”De hundra skolorna” Liksom andra civilisationer: Indien + Grekland Konfucianismen: Samtalen; Klassikerna. Etik+relationer. Daoismen (Taoism): Laozi/Daodejing; Zhuangzi (reaktion/eskapism). Naturdyrkan Legalismen: Hanfeizi. Allt för staten - Fursten är staten! Mohismen: Mozi. Kinesisk utilitarism - Allt för folket!

8 Konfucius (trad f.Kr) Uppvuxen i staten Lu (nuv. Shandong) Vår bild av Konfucius (孔丘,孔子) genom Samtalen ( 论语 ) och verket Shiji Börjar undervisa en växande skara lärjungar om etik och riterna från Västra Zhou Kort karriär som ämbetsman i hemstaten

9 Konfuciusianism 儒教 Socialt orolig tid då furstarna glömt vad det innebär att vara furste Riterna glömda Jun jun, chen chen, fu fu, zi zi Familjen - samhällets minsta beståndsdel Junzi - ett nytt ämbetsmannaideal Staten kan stärkas genom en etisk politik

10 De Fem Klassikerna 五经 Shijing: 305 sånger (10:e-7:e århundradet) Shujing: från tidig Zhou Yijing: 8 trigram Chun-Qiu: Staten Lus krönika Liji: Riternas bok (sammanställd c:a 100 f.Kr)

11 Mohismen 墨家 Mozi 墨子 föds kring 480 f Kr. Tankarna samlas i verk med samma namn. Allt som inte är till nytta för folket bör avskaffas. Det som gagnar folket är av godo (maktskiften -> nya bättre ledare) Motståndare till alla former av slöseri:

12 Mohismen (forts) Kultur (inkl musik), riter, sorgeperioder, krig är exempel på slöseri - inte till gagn för folket. Mohismens pacifism utvecklas till detaljerade studier av befästningskonst -> Mohismens mest kända del (Det skulle vara dyrt att föra anfallskrig)

13 Dao ke dao fei chang dao 道可道非常道

14 Daoismen 道教 - Bortom moralfilosofin och utilitarismen Naturinspirerad mysticism och dyrkan av opolerad primitivitet Sydlig källa - Staten Chu Närmande till naturen ger värdefulla insikter - bortom vår vanliga skenbild - detta kan ske med hjälp av meditation som leder transliknande tillstånd.

15 Daoismen Daodejing; Zhuangzi Daoister - Senare Kinas första ”naturvetare” - som alkemister

16 Legalismen 法家 Framställs som konfucianismens största motsåndare Ingen tydlig förgrundsgestalt Furstens makt stärks gentemot aristokratin Strömningar som först blir konkretiserade i staten Qi under 600-talets tidigare hälft

17 Reformpaketet i Qi Ämbetsmannen Guan Zhong får möjlighet att genomföra ett reformpaketi staten Qi under hertig Huan ( f.Kr) Byråkrater i förvaltningen i stället för aristokrater Statliga monopol på salt och järn Standardisering av mått och vikter Skrivna klara lagar Enhetlig skatt (som bl a bekostar armén)

18 Legalismen fortsätter i Qin under Shang Yang (d. 338 f.Kr.) Staten Qin indelas i 31 distrikt direkt under fursten Skärpning av lagarna (gruvliga straff) Byråkrater i stället för aristokrater Kollektivt ansvar (5-10 familjer) Han Fei förklarar legalismens position hundra år senare: målet är att utrota brott Han Fei och ministern Li Si lärjungar till Xunzi (”Människan är ond av naturen och behöver kontrolleras”)

19 Stridande staterna f.Kr. 战国时代 Tilltagande fientligheter mellan staterna Randstaterna har flest fördelar Billigt järn under 400-talet gör att arméerna kunde växa markant ( Större odlad areal - mer spannmål - större befolkning - större underlag för arméer )

20 Stridande staterna

21 Slutstriderna Chu: Slår Yue 334 och Lu 249 Qi: Song 286 Qin: Två stater i Sichuan 318 fKr; Zhou 256 fKr Qin : Besegrar den resterande delen (Han, Zhao Wei, Chu, Yan, Qi)

22 Qin-dynastin f.Kr 秦代

23

24 Qin-dynastin f.Kr Enar landet genom att besegra de återstående staterna från 230 till 221 f.Kr Avväpnar och delar in landet i provinser Aristokratin i de slagna staterna till huvudstaden Xianyang Standardiseringar: mått, vikter, axelbredd, tecken Projekt: Förenar murar i norr; vägbyggen; kanaler; gravbygget (inkl. Terracotta- armén)

25 Illdåden … Massavrättningar: konfucianer levande begravda Bestialiska straff (hästar, partering) Bokbålen 213 f.Kr

26 Han-dynastin 206 f.Kr – 220 Arvtagaren och förvaltaren av det legalistiska arvet

27 Han-dynastin (206 f.Kr-220 e.Kr) 汉代 Uppror utbryter strax efter den förste kejsarens död 210 f.Kr Inbördeskrig varar till 202 f.Kr Liu Bang utropar Han-dynastin 206 f.Kr. Förlänar de östra delarna av landet till släktingar och vapenbröder Förloppet finns beskrivet i Shiji av Sima Qian

28

29 Signifikant för perioden Dynastin ger namn åt språket och folket Konfucianismen blir Kinas statsfilosofi Första examinationerna hålls Storskalig expansion, bland annat västerut Sidenvägen Första kända census: år 2, 57 miljoner

30

31 Han-dynastin karta II

32 Den dynastiska cykeln Grundande Maktperiod (utrymme för tillväxt ) Stagnation Nedgång och kris Ny stark man - reformer - ny vitalitet Ny stagnation Kris och fall

33 Maktperioden Utrymme för tillväxt efter kriget Arméer fortsätter erövringtåg – utökar skatteunderlaget Projekt igångsätts (vägar, dammar, kanaler, gravar)

34 Stagnation Växande utgifter för armén Växande byråkrati Växande grupp skattebefriade (aristokrati) Svällande projekt

35 Nedgång (och kris) Motåtgärd I: Höjda skatter. Vanlig konsekvens: vikande skatteunderlag. Orsak: småbönder säljer sin jord till storgodsägare, som ofta lyckas undanhålla jord från beskattning. Motåtgärd II: Ännu högre skatter. Konsekvens: Fler bönder blir arrendatorer.

36 Kris eller vändpunkt Här kan utvecklingen ta två vägar beroende på dynastin lyckas producera en ny stark man eller inte

37 Alternativ ett: Krisen Besparingar: underhåll av dammar, bevattningssystem och kanaler åsidosätts Slarv med spannmålslager Översvämningar/torka Svält + sjukdomar (leder till minskat skatteunderlag) Ytterligare besparingar: armén kan inte underhållas; förvaltningen kan inte betalas

38 Krisen (forts.) Ämbetsmän tar ut mer pengar i skatt Fler bönder säljer sina jordar till godsägare och blir livegna – minskat skatteunderlag Fler och större översvämningar / torka leder till mer svält. Stråtröveri Uppror Dynastin faller efter ett längre eller kortare krig

39 Alternativ två: Vändpunkten – En ny stark man Dynastin producerar en ny stark man Genomför nödvändiga reformer utan höjda skatter för bönder Den värsta krisen kan undvikas Dynastin får ny vitalitet under en period Ny stagnation Ny kris och nedgång

40 Wu Di –”Den krigiske kejsaren” regerar f.Kr. Han-dynastins nye starke man Problem: ekonomin ansträngd i krigen mot Xiongnu (hunnerna), projekt, växande administration (130 t +) Åtgärder: Statsmonopol tillbaka - kopparmynt; salt/järn/alkohol (119 fKr) Staten köper överskott/beskattar handel/säljer titlar/straff till böter (110 f Kr)

41 汉武帝 R f.Kr

42 Detta bekostar dyra militärkampanjer Västra regionen (Tarim-bäckenet) Norra Korea (108 fkr) Guangdong/Guangxi/Norra Vietnam (111 fKr)

43 Sima Qian f. Kr Fadern ämbetsman Ges konfuciansk utbildning 125 f.Kr Reser i Kina Samlar material Tjänstgör vid hovet Ärver faderns tjänst 109 f. Kr c:a påbörjar Shiji 99 f.Kr Li Ling 96 f.Kr Ute ur fängelset Antas begå självmord, men fortsätter arbetet, och lever som palatseunuck

44 Den omöjliga syntesen? Konfucianismen blir statsfilosofi i Kina från och med Wu Dis styre. Men vad är det som händer - egentligen? Konfuciansk akademi inrättas Ett liten andel ämbetsmän rekryteras genom kunskapsprov baserat på klassikerna Utåt sett tar man avstånd ifrån Qins politik, men det är egentligen bara de mest brutala straffen som avskaffas

45 ”Imperial Confucianism” - Konfucianismens triumf? Konfucianism statsfilosofi, men: I praktiken: utveckling mot total kejserlig makt Ämbetsmän utsedda av kejsaren Klara lagar Hårda straff (stick i stäv med vad Konfucius anser!) Kollektivt ansvar Olika statsmonopol Arbetsplikt

46 Fundera över detta … Legalismens triumf under Qin krossade inte konfucianismen - tvärtom - det skapades ett stabilt samhälle där konfucianismen kunde blomstra Konfucianismens seger under Han gjorde inte slut på legalismen - tvärtom - den gjorde det legalistiska imperiet oförstörbart!

47 De ekonomiska problemen återuppstår senare under 100-talet f.Kr Problemen Befolkningsökning (57,6 milj år 2 ) - men minskande skatteunderlag Stora militära utgifter Höjda skatter Bönder säljer sig själva och sina jordar till skattebefriade ämbetsmän Ännu högre skatter för återstående skattebetalare Ännu fler bönder väljer att bli livegna Oroligt på landsbygden under slutet av det första århundradet f.Kr.

48 Wang Mang (d. År 18) - Kinas ”förste socialist” Tar över makten och grundar dynastin Xin (”Ny”) år 9 efter revolter i hela landet Inser problemet - förstatligar all jord - men utan tillräckligt stöd Uppror år 18 - De Röda Ögonbrynen Östra Han grundas med huvudstad i Luoyang år 25

49 Östra Han e.Kr Fram till år 75 har dynastin återtagit kontrollen över södra Kina och Centralasien Xiongnu (norra grenen) besegras i grunden år 89 och beger sig västerut (Hunner?) Trenden med utarmade bönder fortsätter dock under det andra århundradet e Kr Stora uppror börjar på 180-talet: Fem skäppor ris (väst)/Gula turbanerna (öst) Leder till dynastins slutliga fall 220 En ny period av splittring inleds

50 En blick framåt - mot Kinas medeltid San Guo De tre staterna (Wei, Shu- Han och Wu) 263: Wei besegrar Shu-Han 265: Jin-dynastin utropas efter militärkupp i Wei. 280: Wu besegras och landet enas till 316 under Jin

51 Perioden Norr och Söder ( ) 316: Jins huvudstad Luoyang intas (Xiongnu) : Perioden Norr och Söder ”Barbarer” i norr och Han-kinesiska dynastier i söder ( 六朝 ), med Nanjing som huvudstad Buddhismen (100-talet t Kina) växer under denna period (likaså daoismen) Konfucianismen dalar i betydelse


Ladda ner ppt "Föreläsning 2 Från Östra Zhou till Han-dynastin. Omfattning Östra Zhou 770-256 f. Kr. Qin-dynastin 221-206 f.Kr Han-dynastin 206 f.Kr- 220."

Liknande presentationer


Google-annonser