Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Synpunkter Dag L CFOP 51, 08-04-08. Använder Sverige bestånds frö till plantframställning istället för befintligt plantagefrö och vad förlorar vi isåfall.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Synpunkter Dag L CFOP 51, 08-04-08. Använder Sverige bestånds frö till plantframställning istället för befintligt plantagefrö och vad förlorar vi isåfall."— Presentationens avskrift:

1 Synpunkter Dag L CFOP 51,

2 Använder Sverige bestånds frö till plantframställning istället för befintligt plantagefrö och vad förlorar vi isåfall på det? Föranlett av propositionen. Debattinlägg, ej säker, men när det diskuteras vad Skogsstyrelsen bör göra med anledning av propositionen, måste man väl diskutera situation och bakgrund. Jag kan väl bara spekulera, men plantproducenterna kanske kan ge mer underlag.

3 Det står i prop (regeringens bedömning) Intresset för förädlat material har ökat på senare år, men fortfarande föryngrar många skogsägare med plantor eller frön från oförädlade träd från vanliga bestånd. Skogsnäringen har ett ansvar för att tillräcklig mängd lämpligt föryngringsmaterial finns tillgängligt. Även Skogsstyrelsen ska i sin framtida information och rådgivning till skogsägare tydliggöra betydelsen av att använda förädlat föryngringsmaterial.

4 Gran För gran kommer uppåt hälften av plantorna från svenska fröplantager. Av de utländska börjar vitryskt plantagefrö förekomma och en finsk plantage har importerats. Enligt Rosvall och Wennström (2003) förutses ungefär hälften av granfröbehovet täckas med svenskt plantagefrö Den helt dominerande flaskhalsen har hittills varit att det inte funnits tillräckligt med plantagefrö. Det kanske inte är ställt över rimligt tvivel huruvida äldre granplantager (bl a västkontinentala eller f d hybridplantager) ger bättre odlingsmaterial än östkontinentalt beståndsfrö? Kanske vårfrostskadorna blivit mindre nu? Kanske slutsatsen att det östkontinentala är bättre pga sen skottskjutning inte är lika klar nu? Även om hittills bristen på plantagefrö har varit begränsande, hur blir det från och med nu (2008)? Kanske andra begränsande faktorer blir relativt sett viktigare?

5 Ulfstand Wennström Fröbehov - kalkyl Anm. större plantbehov än idag!

6 STAMBREV kg frö PlantagefröBeståndsfröPlantagefröBeståndsfröInförsel Beståndsfrö Contorta Ek Gran Tall Vårtbjörk Lennart Ackzell, För gran verkar beståndsfrö på väg ut, för tall är det fortfarande ¼ av fröet, men det är väl för skogssådd….

7 Det verkar uppenbart att Sverige har tillräckligt med plantagefrö i fortsättningen – eller? ArtÅrligt behov (för plantor) Wennström 2008 Stambrev/år Plantagefrö Ackzell 2008 Tall (inkl contorta) 1339 kg≈2500 kg Gran2110 kg≈5900 kg

8 Några frågor Har vi fom 2008 tillräckligt med plantagefrö? Har jag grubblat på en nonsensfråga för skogsstyrelsens räkning (frötäkt i svenska bestånd av tall och gran), som nu är nästan helt överspelad, och frötäktstemadagen var i det närmaste helt onödig? Hur mycket förlorar vi på att bestånds frö används istället för befintligt plantagefrö? Debattinlägg, ej säker, men när man diskuterar vad och hur man skall rekommendera måste man väl diskutera orsakerna, se detta som ett sökande efter orsaker.

9 Tall För tall kommer bara drygt 75% av fröet från plantager. Plantagedelen har knappast ökad på tre decennier!! Jag skulle gärna förstå bättre VARFÖR plantagedelen av tall inte är större än 75% och inte ökat mer. Beror det på otydlig rådgivning och att markägarna inte vill ha förädlat material, när det är bäst? Plantagefröet borde räcka för nästan hela landet utom längst i norr (beräkningar av Rosvall och Wennström, 2003). Andelen plantagefrö borde vara större. Längst i norr finns inte tillräckligt med härdigt tallfrö och därför måste det fyllas i med beståndsfrö. Men förklarar detta mer än 15% beståndsfrö idag? Enligt frystester 2005 ligger “biologiska härkomstlatituden” för Moliden, Alvik och Pålberget norr om 67. Om brist i norr accepteras som förklaring till 20% av bristen, finns det ändå 5% av tallplantorna, som det finns en annan förklaring att plantagefrö ej används. Konkurrensfördel i billigare plantor? Jag tycker att plantagefröet borde ha fördelar, som uppvägde dess högre pris, och inte resulterade i dyrare plantor. Plantagefrö gror snabbare och jämnare. Plantorna blir jämnare utvecklade. Man får färre tomma pottor och färre kasserade plantor. Har jag fel? Går det verkligen att spara pengar genom att använda beståndsfrö? Jag har efter presentationen något modifierat några siffror angivna med den här färgen, jag tog till för hprt med att det inte finns plantagefrö i norr.

10 Marknadsimperfektioner? Det kanske är besvärligt att få reda på vad det finns för frö som kan tänkas vara tillgängligt? Inget forum för affärer? Finns det ett behov och kan man göra något för att få en bättre frömarknad? Odlarna bestämmer ofta före “marknaden” vad de skall samla\köpa\behandla\odla. Då uppstår lätt imperfektioner. Den som har plantagefrö, kanske inte vill sälja till konkurrenten, som inte har eller har ansträngt sig för att framställa? Eller vill ha väldigt mycket betalt och säljer de sämsta kvalitéerna? Det är väl sällan plantagefrö skördas på spekulation, lagret fylls på, men allt skördas inte. Är det gott om tallplantagefrö i lager för eget behov kanske det går till skogssådd istället för att säljas till plantproduktion? Det kanske inte finns tallplantagefrö precis avsett för aktuella lokaler och man använder hellre rätt proveniens av beståndsfrö än plantagefrö som ligger något utanför det avsedda avsättningsområdet? Nya “Plantval” hjälper, men programmet verkar ej så uppdaterad eller färdigställt, som vore önskvärt för att våga gå utanför de etablerade gränserna, vilket nog ibland vore förnuftigt!

11 Prissättning Plantskolorna säger att de inte får mer betalt för genetiskt bättre plantor. Kortsiktiga budgetar! Plantskolan bedöms efter sista årets resultat, varför då belasta detta genom att lägga ut pengar för ett genetiskt bättre material kommande år? Dessa problem accentueras nu, eftersom man samtidigt hanterar mer genetiskt olika frökvalitéer än förr (en faktor 20% olika i produktionskapacitet).

12 Jouko Paija Tapio Seed Centre Siemen-Tapio, foundation HOW MUCH? –Southern Finland, 3-5 years –Northern Finland, 5-10 years –safety storage, northern forests Dvs det finns oftast lager som svarar mot 3-10 års förbrukning. Då är det naturligt att ta från lagret istället för att köpa dyrt plantagefrö! Frölager

13 Ulfstand Wennström IDS behandling, fröservice i Sävar Verkar som en väsentlig del av det frö som verkligen används tillbringar mer än 5 år i lager först!!. Ökar välfyllda lager avståndet förädling – skog? Leder välfyllda lager till minskad skogsproduktion?

14 Fröskördar varierar över tiden!

15 Om plantagefröet tar slut kanske man hellre tar det beståndsfrö som man har på lager, än att köpa dyrt plantagefrö. Det finns mycket frö i lager som man kanske vill få slut på? Beståndsfröet kan betraktas som gratis (sunk cost). Lagersituation betraktas ofta som en affärshemlighet. Skogsforsks behandlingar “piffar upp” gammalt frö fysiologiskt, så varför köpa nytt? Kvantitativt är det kanske möjligen 3% av de svenska planteringarna som skulle kunna få ett kanske 8% bättre odlingsmaterial om frömarknaden fungerade bättre. Kan det vara så?

16 SLUT

17 TREEBREEDEX

18 Beskrivning Treebreedex Treebreedex är ett EU-stött nätverk omkring skogsträdsförädling organisationer från 18 länder SLU och Skogforsk från Sverige 2.8 millioner Euro på 4 år för koordinerande aktiviteter (ej forskning). Dvs knappt Euro per deltagare för resor och teknisk hjälp vid sammanställningar.

19 Lokalisering av deltagande organisationer

20 Aktiviteter hittills Start-up möte och första årliga mötet GIS träning Fröplantagekonferens (ordnades av mig i Umeå). Treebreedex deltagarna kunde få betalt av sina TREEBREEDEX-anslag Uppläggning av olika databaser, ex fältförsök Möten om fröförflyttning, adaption och gränser för förädlingszoner.

21 Evaluation Participants who have comments about the conference, which could be of value for this evaluation, are welcome to write me! Place: Umeå, the University Campus, "Skogis" PO Bäckström sal; Time: September Content: There were 90 participants and 36 lectures. Twenty minutes time slots for speakers including speaker change, to get the electronic to work, and discussion. Recommended time for the presentation itself was 15 minutes. Seventeen posters were presented. Participants will get a compact schedule with many presentations and few discussions. There were no concurrent sessions. All presentation got the same timeslot (20 minutes) and were made in alphabetic order (thus no presentations were given a higher status than others, although some presenters were encouraged). All who expressed a wish to give speaches before the dead-line was accepted, but some of the subjects has been discussed with me and I have suggested some! Besides presentations and three poster sessions, where was a WP seed orchards business meeting, two discussions, a dissertation, an excursion and an adjacent TREEPLAN demonstration. The program flowed well. There was no need of large changes in the time schedule. After almost all lectures (where the speaker did not use too much of the time slot) there was place for discussion. No uncontrollable or painful delays. Localities: The conference used "PO Bäckström sal", lunch/dinner/coffee was served in Åteln and posters were placed mostly at holders outside lecture rooms at floor 6. Generally it worked well and was not too crowded, but it should be avoided with 90 or more eating in Åteln, at least not if pressure from others (students) is not low. Lectures, posters, proceedings, instructions (experiences are longer down in this document) Participation: Participation and presentation number become 1/3 higher than I guessed and double as high as the point where I had not triggered the activity in this form had I known, and felt disappointed if it had not been reached. International seed orchard discussions are seen as more important that I realised a year ago. Thus, if I complain, it is just on a relative scale, I feel very happy with the meeting. Statistics on participation over nations has been compiled.Statistics on participation over nations has been compiled Cancellations: Forty oral presentations were registered at beginning of June 2007, when the dead line for registration of orals expired. Funding or institutional approval applied for was regretfully not granted for four of them, reducing the number of actual oral presentation to 36. But two of the four, who could not be presented in person, instead contributed posters with co-authors as presenters, thus actually only 5% of once intended oral presentations were missing. Ten who were registered participants at some point in time withdraw. Six withdraw at an early stage, 3 in beginning of September before dead-line and one after that, but still a week in advance. Reasons given for cancelling were in six cases missing funding or approval, in two cases medical and in two cases no reason given. A conclusion is that late cancellations were a minor problem. Scandinavian Journal of Forest Research has a section "News and Views", which covers events of interest for the Nordic and Baltic countries. The seed orchard conference has been mentioned: Some peculiarities are noted. Why were there five Fins on the seed orchard meeting, but no-one on the DNA-meeting? Genecar is a cooperation organisation between the four Nordic forest research institutes in the four major Nordic countries. Among 70 participants at a meeting within car distance to Finland one would expect a larger impact from the next biggest forest country in Europe. Within the Nordic cooperation Finland is specialised on Gene research and biotechnology, the meeting was in the chosen speciality of Finland, which makes the absence still more surprising. Umeå is since decades rather strong in seed research and the area was represented by one participant with a poster. Still one asks the question if not the interface between seed science and seed orchards should make a higher representation justified. Treebreedex Activity 6 has experts in seeds, vegetative propagation and poplars. 4 of 4 seed experts 0 of 2 poplar experts and 1 of 5 vegetative experts participated. This distribution suggests that there is a problem that Treebreedex Activity 6 experts do not view themselves as experts of "mass propagation", but either seed people or vegetative people. Perhaps Activity 6 should replace some vegetative/poplar experts by participants in this conference. We wait and see the representation on vegetative meetings, The next Activity 6 conference is planned around the subject of vegetative propagation at the delivery end ( nursery) in April Three organisations are responsible for this meeting but no-one from them took part in the seed orchard meeting. It seems important that the concerned organisations search for "wide" expertice in vegetative propagation, who masters more than vegetative propagation techniques. My guess is that seed experts have a broader interest and expertice than vegetative experts and are more able to review and compare the two different options, thus I suggest that some of the speakers to the vegetative meeting should be searched among speakers on the seed orchard meeting. The Treebreedex contribution to the conference is shown in the Figure. It was noted that all speakers from Treebreedex countries were also from Treebreedex organistations, thus it seems likely Treebreedex covers the national most important partners. Treebreedex institutes with speakers in red, other Treebreedex institutes with participants in yellow, institutes with speakers outside Treebreedex in green. There seems to be a dividend between a north-east and a south-west part of Europe in seed orchard interest. Fröplantager kan rädda den genetiska mångfalden Den unga tallplantan frågade år 2010 sin granne på den grekiska bergssluttningen: Var kommer jag ifrån? Var är min mamma och pappa? Dog de i skogsbränderna 2007? Svaret var att tallen härstammade från en fröplantage. Fröplantager var ämnet för en internationell Treebreedex-konferens som på fredagen avslutades vid SLU i Umeå. Deltagare från mer än 20 länder var eniga i slutsatsen att bästa sättet att försäkra sig om en stabil tillgång på frön till framtida skogar är att avsätta mark för fröplantager. Konferensens initiativtagare och organisatör, professor Dag Lindgren, beskrev fröplantager som “de vaggor från vilka nya generationer frön ska bringa välstånd till skogsägarna, miljön och mänskligheten”. Fröplantager fungerar som genpooler för egenskaper som tack vare dem kan föras vidare till nya generationer träd. Några av fördelarna med att anlägga fröplantager och använda fröna därifrån för anläggning av nya skogar är friskare och mer produktiva skogar, skogar som också klarar att ta upp mer koldioxid från atmosfären. Under de tre konferensdagarna diskuterade deltagarna de senaste teknikerna och metoderna för att konstruera och sköta fröplantager så att man får fram frön av högsta genetiska kvalitet. Många tekniskt inriktade uppsatser beskrev system för fröproduktion för att säkerställa såväl den genetiska mångfalden som viktiga genetiska vinster. Ökad användning av fröplantager garanterar att vi i framtiden kommer att ha produktiva och ekologiskt hållbara skogar i de mest skiftande miljöer. Fröplantager är särskilt värdefulla i ansträngningarna att bevara den genetiska mångfalden bland sådana träd- och buskarter som är hotade av habitatförluster, klimatförändringar och återkommande miljökatastrofer som bränder. Konferensdeltagarna fick veta att utan fröplantager skulle det inte vara möjligt att återuppbygga somliga av de grekiska skogar som föröddes av skogbränderna sommaren Arter som svarttall (Pinus nigra) och granar kan inte föryngras på ett naturligt sätt efter brand. Lyckligtvis finns i detta fall frön lagrade från fröplantager med svarttall. Men fler fröplantager behövs, både i Europa och i andra världsdelar. Tallfröplantager bör inte få bli äldre än 30 år Den optimala livslängden på en tallfröplantage är 30 år, därefter avtar de genetiska fördelarna med att använda frön från den. Skörd av tallkottar kan i gynnsamma lägen ske redan vid åtta års ålder. Det framgår av en doktorsavhandling från SLU. Fröplantager är ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att höja tillväxten i våra skogar. Jägmästare Finnvid Prescher, SLU i Umeå, behandlar i sin doktorsavhandling de genetiska aspekter som är förknippade med fröplantagers funktion och skötsel och fröförsörjningen från dem. Skillnader i kottproduktion mellan olika träd (kloner) i fröplantager har visat sig vara mindre än forskarna tidigare trott. Detta innebär att det optimala antalet kloner i en fröplantage är st. Själva skörden av kottar är den största kostnadsposten i en fröplantage. Plantageträden ska därför beskäras så att kottarna kan plockas från marken eller från en kort stege. Så fort en skylift måste användas ökarplockningskostnaden dramatiskt. En fröproduktion på 9 kg tallfrö per hektar fröplantage är möjlig att uppnå, vilket motsvarar ca 1 miljon färdiga plantor. Mer information: Finnvid Prescher, Svenska Skogsplantor AB, Lagan, tel Insänt av: Sven-Olov Bylund Mera fröplantageforskning!!! För närvarande kan man väl säga att det ser bra ut med fröplantagageforskningen vid SLU. Finnvid Prescher har gjort ett storverk, men övergår nu till praktiken på heltid och går forskningen förlorad. Dag Lindgren inleder efter förra veckans klimax nedtrappningen till pension (även om jag nog skall klara av en fröplantageundersökning, som jag samlat in kottar till idag!). Jan-Erik Nilsson (som fokuserar på plantageproblemet pollenmigration) har också ett begränsat antal år kvar. Tiden håller på att rinna ut för skogsgenetik i Umeå! Det behövs en föryngring. Det är dags för forskarskolan att nu börja tänka på världen efter forskarskolan. En doktorand eller forskarassistent med inriktning mot fröplantager!! Även om fröplantager är perifert för forskarskolans doktorander, så finns det några som har i varjefall ett visst intresse, vilket antytts ovan. Började man nu diskutera en fröplantageinriktad forskarassistent, så skulle detta intresse kunna påverka slutfasen och kanske resultera i några mer fröplantageorienterade uppsatser, så de klarare meriterade sig till en kommande forskarassistent-tjänst. Det skulle öka chansen att skogsgenetiken överlever med sådana markeringar för framtiden. Skälet till att denna vecka inte är den första när jag är pensionerad, är att jag inte tror skogsgenetiken vid UPSC kan överleva utan mig, man får nu två år till på sig! Låt inte forskarskolan bli slutpunkten for svensk skogsgenetik!! När Sverige nu visat framfötterna i extrem grad internationellt för fröplantager, borde man göra något nationellt också! Last edit February 2008 Seed orchards save genetic diversity The young pine tree asked his neighbour on the Greek hillside in 2010, where did I come from?, where is my mother and father?, did they die in the forest fires of 2007? That pine tree came from a seed orchard. Seed orchards were the business of an international Treebreedex conference at SLU (Swedish University of Agricultural Sciences), Umea, September Delegates from over twenty countries concluded that the best way to ensure a steady supply of seeds for future forests is to create dedicated areas that are managed as ‘seed producing orchards’. The conference organiser professor Dag Lindgren described seed orchards as the ‘cradles from which generations of seeds will come to bring benefits to the forest owners, the environment and mankind’. Seed orchards are reservoirs of genes which are passed to future generations of trees. The benefits of establishing seed orchards and collecting their harvest of seeds are healthier forests which are more productive and capable of taking up more of the carbon dioxide from the earth’s atmosphere. The latest technologies to design and manage seed orchards so that they produce seeds of the highest genetic quality were discussed at the three day conference. Many technical papers described systems of seed production which can safeguard genetic diversity as well as important genetic gains. A greater use of seed orchards for generating forests will ensure that they will be productive and sustainable in a wide range of environments. The value of seed orchards for conservation of genetic diversity was recognised especially for tree and shrub species which are threatened by loss of habitat, climatic change and recurrent environmental disasters such as fires. Delegates heard that without seed orchards of certain pines it would not be possible to restore some Greek forests which were destroyed by the forest fires of Species, such as black pine and fir trees cannot regenerate naturally after fire. Fortunately, in this case, supplies of seed are available from black pine seed orchards. More seed orchards are needed in Europe and worldwide. Mer information: Jan-Erik Nilsson, Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU Umeå, tel E- post: Bengt Andersson, Skogforsk, Sävar, tel E-post: ; Sven- Olov Bylund, Informationsavdelningen, SLU Umeå. Tel , mobiltel E-post: Insänt av: Sven-Olov Ofyllda svarta cirklar är TREEBREEDEX- inst, som inte var reps på fröplantage- konferensen Produktionshöjande fröplantager är inte lika inne i Europa som i Sverige!

22 Kopplingar till Skogsstyrelsen Ganska mycket frågor om export, import och rikslängd, “Forest Reproductive Material”. Finns ännu inget Treebreedex dokument eller sammanställning, men det kanske kommer…

23 INTRYCK Sverige ligger i front-linjen i Europa när det gäller intresse, kvalité, relevans och kvantitét för operativ skogsbruksinriktad skogsträdsförädling och fröplantager. Detta är ett ackumulerat resultat av >70 års oavbrutna strävanden av många samhällssektorer. Inklusive skogsstyrelsen, som kanske slackat lite sista årtiondet, men nu verkar vaknat till liv igen. Dock tror jag SLU och Skogforsk måste intensifiera och fokusera ansträngningarna, om denna positiva situation skall bibehållas.


Ladda ner ppt "Synpunkter Dag L CFOP 51, 08-04-08. Använder Sverige bestånds frö till plantframställning istället för befintligt plantagefrö och vad förlorar vi isåfall."

Liknande presentationer


Google-annonser