Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lärande i ”tredje åldern” Äldre vuxnas lärande. Artiklar Hiemstra, R. P. 1972. Continuing Education for the Aged: a Survey of Needs and Interests of Older.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lärande i ”tredje åldern” Äldre vuxnas lärande. Artiklar Hiemstra, R. P. 1972. Continuing Education for the Aged: a Survey of Needs and Interests of Older."— Presentationens avskrift:

1 Lärande i ”tredje åldern” Äldre vuxnas lärande

2 Artiklar Hiemstra, R. P Continuing Education for the Aged: a Survey of Needs and Interests of Older People. Adult Education Quarterly, 1972; 22; 100 Brillinger, M. F. & Roy, C Learning in Later Life: Researchers´Initial Impression. CASAE-ACEEA National Conference, (paper) Kressley, M.K. & Huebschmann, M The 21st century campus: Gerontological perspectives. Educational Gerontology, 28: , Streib, G.F. & Folts W.E A college in a retirement community. Educational Gerontology, 29: , Wiitakorpi, I Ammatillisen osaamisen tukeminen muuttuvissa toimintaympäristöissä. Tutkimus ikääntyvien työntekijöiden näkökulmasta. Doktorsavhandling, Åbo Akademi 2006.

3 Forts. Nimrod, G. & Kleiber, D.A Reconsidering change and continuity in later life: toward an innovation theory of successful aging. International Journal of Aging and Human Development, Vol 65 (1) 1-22, Veloso, E.C Social and cultural diversity in subject: study of a case in a third age university in Portugal. ESREA Conference, Portugal, June, Iller, C Learning in later life: a longitudinal study of participation in continuing education. ESREA Conference Seville, Spain, Dec Keller, H. & Schuessler, S Demographic Change and Altering Learning Demands – “People in the third age” as Challenging Target Group for Adult Education. ESREA konferens, Thogersen, U Desire as Response to Experience: Reflections on Motivational Aspects of Adult Learning. Den tredje Nordiska vuxenpedagogikkonferensen, (paper)

4 Artiklarna Alla artiklar/undersökningar är gjorda på talet utom Hiemstras artikel; 1972, vilken togs med som jämförelse för att se hur området utvecklats. Forskarna/författarna är spridda geografiskt; Finland, Danmark, Tyskland, Portugal, USA och Kanada. Doktorsavhandling om äldre arbetstagare. En artikel om motivationsaspekter för lärande.

5 ”Third age” Definieras som en period i livet mellan åldrarna 55 och 65. Under denna period känner sig många ännu fysiskt och mentalt i gott skick, de har säkrad ekonomi och är befriade från yrkesmässiga, sociala och finansiella plikter. (Mayer & Baltes 1999)

6 1972 kontra 2008 Roger Hiemstra 1972: ” The increasing potential for a longer life, the expansion of leisure and the need to cope with increasingly rapid social change have made imperative an understanding of education as a condition for participation in a dynamic world.”... ”so little is known about the needs and interests of the aged and retired.” Carola Iller 2008: ”Despite a growing awareness of demographic change there is only little knowledge of learning activities in the third age.”

7 Vuxenpedagogisk forskning idag Fokusering på specifika grupper; invandrare, kvinnor, äldre Har gått från att betrakta vuxna som objekt till subjekt under de två senaste årtiondena. ? Amy Rose (2000);...”more of a mission than an educational activity.”

8 Varför? Demografin – vi blir äldre Utbildning/lärande en rättighet även som äldre Hur anpassa lärandet? Hur anpassa universiteten? Typer av kurser Äldres motivation till lärande/deltagande

9 Exempel på forskning Keller, H. & Schuessler, S Demographic Change and Altering Learning Demands – “People in the third age” as Challenging Target Group for Adult Education. Deskriptiv, pragmatisk forskning. Forskning gjord för att söka svar på hur man ska tilltala den växande målgrupp som utgörs av äldre, för att bäst svara på deras behov och intressen Äldre vill inte styras. Arrangemangen bör vara flexibla. Inga krav eller förpliktelser. De äldre utgör inte en homogen grupp.

10 Forskningsexempel Kressley, M.K. & Huebschmann, M The 21st century campus: Gerontological perspectives. Deskriptiv, normativ forskning. Beskriver trender i undervisning av äldre samt att och hur universiteten bör anpassa sig till de äldre. Äldre kommer att bli en vanligare syn inom universitetsvärlden. Genom att anpassa sig till de äldre (undervisning, byggnader) kommer universiteten att säkra sin plats i samhället. Genom anpassning kan universiteten spela en stor roll som en del av trenden livslångt lärande.

11 Forskningsexempel Nimrod, G. & Kleiber, D.A Reconsidering change and continuity in later life: toward an innovation theory of successful aging. Grounded theory: Pensioneringen ses ofta som en ny början – men ändå kännetecknas den i många fall av kontinuitet. ”Innovation theory” Nyskapande kan utlösas av olika faktorer; inre, yttre, instrumentella. Oftast är motivationen till nyskapande dock av inre härkomst, eller en kombination av inre och yttre faktorer. I vissa fall representerar innovationen någonting nytt, medan den i andra fall står för ett återupptäckande av jaget. Det finns en predestination inom individen vilken bestämmer typen av innovation som attraherar en. Vissa söker nya vägar att återupptäcka sig själv, medan andra vill bevara sin existerande självbild. Nyskapande tycks ha en positiv effekt på äldres välmående.

12 Forskningsexempel Thogersen, U Desire as Response to Experience: Reflections on Motivational Aspects of Adult Learning. Teoretiskt-filosofiskt resonemang Lärandet är ett mänskligt villkor/förutsättning: ”Hur startar lärandeprocessen och hur hålls den i rörelse? Begäret att lära kan ”tändas”. Det är möjligt att ”förföra” till lärande.

13 Några resultat Demografin- äldre lärande/studerande allt vanligare. Att deltagande avtar hos äldre har att göra med individens egna uppfattningar om sig själv. Biografin – ”alltid-deltagare” Äldre vill inte styras, arrangemangen bör vara flexibla. Lärande som äldre ökar självkänslan, livskvaliteten. Lärandet finns med i vardagen och de sociala relationerna. Lärande som äldre en rättighet. Formellt lärande som äldre kan befästa sociala skillnader. Utbildningsinstitutioner bör anpassa sig till de äldre. Lärande ett villkor/tillstånd. De som nyligen pensionerats ser detta skede i livet som en övergångs/förflyttningsfas (transitional stage) Även pensionärer tänker att de ska lära sig – sedan.

14 Slutsatser Forskning kring lärande bland äldre Illeris triangel; kunskap, motivation, socialt sammanhang Kressley & Huebschmann: ”de demografiska förändringarna kräver restrukturering.” Wiitakorpi: ”äldre har intresse att lära sig i arbetet, men behöver stöd” Keller & Schuessler: ”pensioneringen en mellanperiod” Veloso: ”lärande/undervisning en rättighet” Thogersen: ”lärandet ett mänskligt villkor/förutsättning”

15 Personlig slutsats De äldre lärande är inte en grupp som skall fångas – det är en grupp som skall uppmuntras till att stanna kvar.


Ladda ner ppt "Lärande i ”tredje åldern” Äldre vuxnas lärande. Artiklar Hiemstra, R. P. 1972. Continuing Education for the Aged: a Survey of Needs and Interests of Older."

Liknande presentationer


Google-annonser