Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Det behövs en fast grund för språkprogramspolitiken! Saul Takala Riksdagen, den 29 september 2009.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Det behövs en fast grund för språkprogramspolitiken! Saul Takala Riksdagen, den 29 september 2009."— Presentationens avskrift:

1 Det behövs en fast grund för språkprogramspolitiken! Saul Takala Riksdagen, den 29 september 2009

2 Tes Vår språkutbildning har hamnat i ett krisläge. Gyllene period: c

3 Språkutbildningen i kris Förminskade språksstudier Läget försämras hela tiden Gäller nästan alla språk (inte engelska, spanska) Svenska värst drabbad Resultat av flera beslut; riksdagen/regeringar Nedgången började på 1980-talet Ingen riksomfattande politiskt representativ språkprogramsplanering mera Finland har förlorat sin framstående ställning

4 Har vi verkligen en kris i vår språkundervisning? Är det inte en överdrift? Ingen överdrift – krisen är ett faktum. Vi har hört många varnande röster över en längre period. Varningar har inte hörts – förväntade problem har uppstått. Negativa trender var lätta att förutse. Att inte göra så måste bero antingen på inkompetens i språkplanering, brist på kunskap, likgiltihet eller rentav dold agenda att försvaga språkunder- visning. Det värsta är inte över - tvärtom. Det är inte lätt att vända kursen.

5 Men vi har ju haft också positiv utveckling… Gyllene era: c. d Många betydande kommittéer: stora reformförslag Grundskolan en milstolpe: alla elever hade 1+2 språk, c. 35% 1+3 språk Språkundervisning intoducerades i all yrkesutbildning Högskolorna: språkcentra grundades, ”languages for special purposes” (tjänstemannaprovet, yrkesspråk) Studentexamen: från översättning till månsidiga prov (talprovet fattas – dags att göra något! mera än den sista timida planen) Språkfärdigheterna började förbättras i hela befolkningen Allmän stämming: stark optimism, intensiv utvecklingsarbete, intensiv lärarfortbildning Nuläget: villrådighet, brist på visioner, hjälplöshet, växande pessimism

6 Tes: Vi har en grundlag som garanterar vissa språkliga rättigheter och vi har språklagar som innehåller mera specifika bestämmelser, men detta räcker inte. Vi behöver en grundsyn, ett ”manifest”, som tar i beaktande alla språkrelaterade fenomen på samhällelig, individuell och kulturell nivå.

7 Tes Fast vårt land officiellt är tvåspråkigt på samhällelig nivå, behöver vi flerspråkighet på individuell och internationell nivå

8 Med flerspråkighet och flerkulturell kompetens avses förmågan att använda språk i kommunikativt syfte och delta i interkulturell interaktion, där en person, som ses som en social aktör, i varierande grad har färdigheter i flera språk och erfarenhet av flera kulturer. Det handlar inte om att olika kompetenser läggs ovanpå eller vid sidan av varandra, utan snarare om att det finns en komplex eller sammansatt kompetens som användaren kan uttnyttja. (Referensramen s. 165)

9 Tes: Flerspråkigheten bör bli utgångspunkten för all planering angående språkutbildning spåkundervisning språkinlärning Detta betyder att nya läroplaner kan inte mera revideras genom några små åtgärder; flerspråkighetprincipens genomförande förusätter en stor planeringsinsats; nytänkande, nya mönster av kommunikation; större integration av alla språk och av språk och andra ämnen

10 Fast vårt land officiellt är tvåspråkigt på samhällelig nivå, behöver vi flerspråkighet på indivuell och internationell nivå Det behövs alltså en grunsyn som omfattar alla språkrelaterade fenomen i ett samhälleligt och individuellt perspektiv, Ett sådant ”manifest” bör omfatta alla språk, annars kan ett manifest uppfattas att vara ett uttryck för begränsade intressen, att försöka från början priviligiera vissa språk och negligera andra Inom ramen för ett allomfattande perspektiv kan dock olika språk naturligtvis få delvis olika roller oh betoningar; inom landet, Norden, andra närområden, Europa, globalt

11 Fast vårt land officiellt är tvåspråkigt på samhällelig nivå, behöver vi flerspråkighet på indivuell och internationell nivå Målet bör vara individuell flerspråkighet (plurilingualism) vilket inbegriper tvåsråkighet som en variant av flerspråkighet De flerspråkiga individernas alla språk bör tas i beaktande oh uppskattas oh deras användning och utveckling uppmuntras (t.ex. fria/billiga språkprov; en all-omfattande ”språklig portfölj” för alla: Europarådet – Finland ett påfallande undantag/UM) Det ligger också i den svenskspråkiga befolkningens intresse att främja en sådan grundsyn; inom en sådan allmän språk- politikram kan man befrämja svenska språkets ställning som helt ett naturligt oh legitimt agerande En sådan grundsyn är FÖR all språklig kompetens i allmänhet, inte bara för ett särskilt språk och heller inte EMOT något annat språk/ några andra språk

12 Gemensam europeisk referensram för språk (2001) ”Sett i detta perspektiv förändras målet för språkutbildning väsentligt. Målet är inte längre att fullständigt behärska ett, två eller kanske tre språk vart och ett för sig, med målsättningnen att tala som ”en modersmålstalare”. Målet är i stället att utveckla en språklig repertoar där alla olika språkfärdigheter har sin plats. Det innebär förstås att utbudet vid utbildningsnstitutionerna måste vara diversifierat och att eleverna måste ges möjlighet att utveckla flerspråkig kompetens. När man väl godtar att språkinlärning är en livslång process kommer det dessutom att vara särskilt viktigt att utveckla unga människors motivation, färdighet oh självförtroende i deras möten med nya språkerfarenheter utanför skolan. Utbildningsmyndigheternas, examens- institutionens och lärarnas ansvar kan inte helt begränsas till att fastställa en viss färdighetsnivå i ett visst språk vid en viss tid, även om det utan tvekan är viktigt.” (t.ex.Svenska nu)

13 Språkutbidningens planering, genomförande, uppföljning och reform kräver öppenhet systematisk och långsiktig verksamhet medvetna värdeval ansvarstagande realistiska prognoser stark forskningsinsats En uppmaning för riksdagen! Man bör inte överlåta allt eller en stor del av ansvar till regeringarna/undervisningsministeriet/ utbildningsstyrelsen/ studentexamensnämden.

14 Några värderingar som vi borde vara medvetna om och som vi borde diskutera

15 Språken: grundsynen – Babels förbannelse eller världens kulturella rikedom? Språkutbildning - behov/nytta avgörande eller också samhälleliga och kulturella synpunkter? Nytta/behov för vem/för vad/när/varför…? Ändrande (ändrande tolkningar av) behov/nytta; smal – bred tolkning

16 Språkundervisningen - nödvändigt ont eller kulturellt värdefull verksamhet? Språkstudier – extra belastning eller en välkommen chans (utgör utmaning, medför belöning)?

17 Knapp statlig styrning, varför? Exempel lokala och personliga val (lite mera styrning: t.ex. Öka deltagande i SENs svenskspråv med 5% varje år; målet: i princip alla skriver studentsvenska) inga tilläggspoäng för mångsidiga studier/goda betyg i skolans språk- undervisning (varför?) tjänstemannaprovet var länge helt utan kvalitetskontroll - en ”vits”

18 Ofta hörda förenklingar valfrihet befrämjar avgjort motivation att studera svenska bättre motivation förbättrar inlärningen Varför inte ha genomgående valfrihet om den har så positiv effekt?

19 Särdrag i den finska debatten om språktubildningen: Användning av negativa termer raskas kieliohjelma/tungt språkprogram kielipainotteisuus/språkdominans vapautus kielenopiskelusta/dispens för språkundervisning (”befrielse”) pakkoruotsi/tvångsvenska Eufemismer rakennekokeilu/strukturexperimentet (mindre språk!) valfri studentsvenska kommer inte att leda till nämnvärd nedskärning

20 Särdrag i finsk utbildningspoliti Utvärdering av effekterna av studentexamensreformen 7 år efter dess start!! Information inte tillgänglig… total brist på transparans -> Effekterna bör utredas i förväg – enkät till eleverna/studenterna (riksdagen borde kräva detta) -> Man bör diskutera allvarligt också bieffekterna; det värsta skenariet/ ”skräckskenariet”

21 Ett dåligt exempel av utvecklingsarbete: studentsvenska - vad kan/borde man lära av det

22 ”Examensreformen har förts till ett lyckligt slut” – en kort översikt av utfallet för svenska

23 SEN´s orförande i en årsberättelse Efter reformen är det möjligt att ta studentexamen utan provet i det andra inhemska språket. Det var denna om- ständighet som bidrog till det långsamma genomförandet av reformen, för det fanns sådana som var rädda för att detta skulle leda till en påtagligt försvagad ställning för svenska språket. Jag tror ändå inte att så kommer att ske. (Hur bra har den här tron förverkligats?)

24 Studentexamennämdens ordförande i årsberättelsen för år 2004: ” Likvärdigheten mellan proven innebär att språkdominansen i examen minskar och att examinanderna får en chans att visa också andra kunskaper än kunskaper i språk.” (Hur borde det här tolkas?)

25 ”Reformen berör inte undervisningen i svenska på gymnasiet, där de obligatoriska och valfria kurserna kommer att bestå i samma utsträckning som förut. Annorlunda uttryckt, svenska språket kommer alltjämt att vara mer populärt i examen än vad till exempel matematiken är. ” (Har det blivit så?)

26 Ordföranden för Studentexamensnämnden (2004) ” Det tio år långa experiment som föregick reformen ger anledning att anta att nästan 90 procent av examinanderna även i fortsättningen skriver provet i svenska.” -> Vår 2009 – c. 73 %! -> Hur mycket kan/borde man lita på ”experter” i ledande ställning?

27 Några mindre glädjande statiska uppgifer om språkstudier

28

29

30

31 Europeisk referensam för språk (2001): ett värdefullt verktyg för allt arbete med språkutbidning (t.ex. färdighetsnivåerna) – betyg- systemet i skolorna och i SEN borde anpassas till nivåerena Europeisk språkfölj – Finland har inte validerat den; Varför? Nästan alla andra europeiska länder har gjort så länge sedan

32 Referensramens nivåer: tillåter större transparans och jämförbarhet: en möjlig skiss

33 Ställningstaganden i språkutbildningens utgångspunkter genom några decennier

34 Kieliohjelmakomitean mietintö / Språkprogramskommittén (1978:60) Språkundervisningssystemet bör utvecklas i enlighet med de allmänna principerna för utbildningssystemet så, att det så effektivt och ändamålsenligt som möjligt producerar de spåkkunskaper som motsvarar landets behov. Vid utvecklingen av systemet bör man därjämte beakta de krav som utvecklingen inom arbetslivet och ekonomin, samhället och kulturen, det internationella umgänget och samarbetet samt individens allsidiga utveckling ställer på språkundervisningen och språkkunskaperna.

35 Kommissionen för europeiska språk och kulturer (1991) Kommissionen anser det vara viktigt för en ändamålsenlig planering av språkutbildningen att omfattande kartläggningar av språkbehovet företas med jämna mellanrum. Kommissionen konstaterar att språkundervisningen ständigt möter nya och krävande utmaningar. Enligt kommissionen bör språkläraras grundutbildning skyndsamt ses över. Kommissionen föreslår ytterligare att man skapar ett tämligen omfattande fortbildningsprogram för språklärarnas behov. Genom programmet kunde lärare med minst fem års erfarenhet skaffa sig ett s.k. kvalificeringsdiplom. Kommissionen föreslår att landets myndigheter med lämpliga medel skall stödja den mångspråkighet och varierande kulturbakgrund som invandrarna besitter. På så sätt garanteras att dessa snabbt anpassar sig till våra förhållanden och trivs i vårt land, men samtidigt kan de med sina språkfärdigheter och sin kulturkännedom ge ett värdefullt inslag för utvecklande av landets ekonomi och kultur. Kommissionen föreslår ytterligare att större stöd ges åt undervisningen i finska som främmande språk både inom landet och i utlandet. För att utveckla området, är det viktigt att inrätta en biträdande professur inom undervisningen i och inlärningen av finska som främmande språk.

36 Kommissionen anser det vara viktigt att i synnerhet televisionen även i fortsättningen systematiskt visar filmer och dokumentärprogram som produceras på europeiska språk. Även radion, museiverket och konstfestivalerna har motsvarande krävande uppgifter. Kommissionen betonar att skoltiden är en gynnsam period för grundläggandet av en mångsidig språkfärdighet. Kommissionen är också övertygad om att språkkunskaper alltid är till potentiell och verklig personlig nytta och glädje. Kommissionen anser det vara viktigt att man i utbildningsplaneringen i Finland noga undviker alla sådana lösningar som kan leda till en kvantitativ och kvalitativ minskning av språkfärdigheterna i vårt land. Man bör tvärtom söka lösningar som garanterar landet en god och mångsidig reserv av språkfärdigheter.

37 Kommissionen anser det vara önskvärt att man i massmedierna och inom utbildningen regelbundet ger aktuell och saklig information om språkbehovet och om den betydelse som språkkunskaperna har för individens och samhällets funktioner och utveckling. Kommissionen uppfattar det också som angeläget att eleverna och studenterna uppmuntras att i full mån uttnyttja de möjligheter som vårt utbildningssystem erbjuder för att skaffa sig en god och mångsidig språkfärdighet. Lika viktigt är det att vår språkundervisning målmedvetet utvecklas så att den kan möta de allt fler utmaningar den ställs in för. Kommissionen betonar att Finland bör vara bland de ledande länderna inom språkundervisningen.

38 Utan det svenska språket skulle det moderna Finland inte existera, språket är en integrerad del av vår identitet. Vi borde ta hänsyn till att utvecklingen i Europa kan gå snett; det kan uppstå problem och konflikter. Då står det helt klart att vi faller tillbaka på det nordiska. Norden är vår ”skyddshamn”. Paavo Lipponen, Svenska nu:s beskyddare och delegationsordförande

39 Riksdagens aktivitet ytterst välkommen I varje ny regering: kanske en minister som har språkliga angelägenheter i sin portfölj: nationella, Europeiska unionen, Europarådet, Förenta nationerna (kan ha också andra besläktade ärenden) – mycket omfattande och växande arbetsfält som går över Undervisningsministeriet typiska mandat och kräver synneriligen omfattande sakkunskap (dags för Finland att (åter)ta sin naturliga plats i olika internationella språkpolitiska fora och bli mera synbar) Kräva årliga rapporter om utvecklingen av relevanta aktörer; full transparans absolut krav (jfr SEN!) Ordna årligen ett tingsförhör/runt bord om språkliga ärenden – mötesplats för all parter Börja en process som skulle leda till ett ”språkmanifest” – kommitté, kommission (inte bara en utredningsman – för ensidig) med olika arbetsgrupper och utredningsuppdrag

40 Tack! Frågor? Kommentarer?


Ladda ner ppt "Det behövs en fast grund för språkprogramspolitiken! Saul Takala Riksdagen, den 29 september 2009."

Liknande presentationer


Google-annonser