Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

©Maria Eriksson Barn som upplever våld Maria Eriksson 28 mars 2007.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "©Maria Eriksson Barn som upplever våld Maria Eriksson 28 mars 2007."— Presentationens avskrift:

1 ©Maria Eriksson Barn som upplever våld Maria Eriksson 28 mars 2007

2 ©Maria Eriksson28 mars 2007 FD i sociologi, forskare vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, samt lektor i socialt arbete vid Humanvetenskapliga institutionen, Högskolan i Kalmar  Barn vars pappa misshandlar mamma möter familjerätten  Från vittne till brottsoffer  Co-ordination Action on Human Rights Violations (www.cahrv.uni-osnabrueck.de)www.cahrv.uni-osnabrueck.de Våren 2006: Ämnessakkunnig, Jämställdhetsenheten, Näringsdepartementet

3 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Hur många barn? Kommittén mot barnmisshandel (SOU 2001:72)  10% har upplevt våld hemma  5% upplever våld ofta ”Slagen Dam” (Lundgren m. fl. 2001)  11% uppger våld från nuvarande make/sambo  35% uppger våld från tidigare make/sambo

4 ©Maria Eriksson28 mars 2007 När pappa misshandlar mamma - vad är barnet med om? (Fritt efter Making an Impact)  1 år  Skadad innan födseln, född för tidigt, ser våld/hör våld/väcks när jag sover, blir sliten ur mammas armar, blir slagen i mammas knä/famn… 2-5 år  Får leksaker sönderslagna, försöker stoppa gräl, slår en förälder, blir utsatt för våld, blir utsatt för sexuella övergrepp…

5 ©Maria Eriksson28 mars 2007 När pappa misshandlar mamma… 6-12 år  Väljer en förälder att försvara, ingriper fysiskt för att stoppa våldet, ringer polisen/hämtar hjälp, blir involverad i misshandeln av mamma… 13   Rymmer hemifrån, försöker ta livet av mig, försöker döda pappa, försöker ingripa på andra sätt…

6 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Trauma att bli vittne till våld Fritt efter Barbro Metell & Birgitta Lyckner; samt Halldis Leira Att se våld mellan vuxna är traumatiskt Två viktigaste personerna i barnets liv, våldet riktat mot mamma Händer hemma (  tabuisering) Upplever hot mot mammas liv

7 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Fritt efter Nea Mellberg, Umeå universitet Pappa misshandlar mamma Barnet Psykiskt våldFysiskt våld 20-70%Sexuella övergr.  30% Vi söker sällan sambanden Barnet vet Sett & hört Inblandat (skydd/”orsak”)

8 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Vad ser mammor? Slagen Dam:  Våldsam fd make/sambo 54% att barnet sett/hört våld 21% att barnen utsatts av mannen fysiskt 2% att barnen utsatts av mannen sexuellt  Nuvarande make/sambo 29% att barnen sett/hört våld 5% att barnen utsatts av mannen fysiskt 0% att barnen utsatts av mannen sexuellt

9 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Våld från f.d. make/sambo (Slagen Dam) Efter separationen  33% hot  33 % ovälkommet besök  20% väntat på/lurat på  9% fysiskt/sexuellt våld I samband med umgänge  24% hot  4 % fysiskt/sexuellt våld

10 ©Maria Eriksson28 mars 2007 När mamma lämnar våldsutövande pappa Fritt efter Making an Impact Vad måste barnet förhålla sig till? Polisen Domstolen Sociala myndigheter Hälso- och sjukvård Förskola/skola Pengar Boende – på kort och lång sikt

11 ©Maria Eriksson28 mars 2007 I skuggan av Pappa Familjerätten och hanteringen av fäders våld (2003) Vad betyder konstruktioner av kön, släktskap och ålder för hanteringen av fäders våld? Tre ”ingångar”  Svensk offentlig politik under 1990-talet  Utsatta mödrars liv efter separationer  Familjerättssekreterares arbete

12 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Bakgrund: Svensk familjepolitik ”Den separerade kärnfamiljen”:  Förutsätter att ej sammanlevande föräldrar delar ansvaret för barnen och att föräldraskapet utövas gemensamt, helst utan inblandning från staten  Gemensam vårdnad & vardaglig kontakt mellan barn och båda föräldrar norm När fäder är våldsamma mot mödrar och/eller barn?

13 ©Maria Eriksson28 mars 2007 ”Svenska” våldsamma fäder? Våld i nära relationer: våldsamma män  Kön & makt = relationer mellan vuxna, heterosexuella kvinnor och män; föräldraskap marginell fråga Föräldraskap: fäder fredliga  Kön & makt inget relevant perspektiv, våld i nära relationer marginell fråga Utsatta barn: vuxna, föräldrar, förövare; våldsamma fäder invandrade  Kön & makt inget relevant perspektiv, utom när det gäller ”patriarkaliska familjestrukturer” (= icke svenska)

14 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Barnombudsmannens studie Tingsrätterna 2002:  Gemensam vårdnad i 49% av fallen där våld nämns i domen Jfr. 40% när våld inte nämns  Gemensam vårdnad i 38% då det finns en dom i en brottmålsprocess  Obevakat umgänge i 47% då modern uppger att fadern är våldsam (31% bevakat, 10% inget umgänge, 12% barnet bor med fadern)  Ingen riskbedömning i 71% (där våld nämns)  Ingen riskbedömning i 57% av fallen där det finns en dom i en brottmålsprocess

15 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Domäner av politik/praktik (Eriksson 2003, 2007; Hester 2004) Våld i nära relationer [Domestic Violence]: våldet ett brott, straffrätt, könsperspektiv på våldet: mäns våld mot kvinnor i fokus  I SE: Polis, åklagare, kvinnojourskvinnor, på senare tid: offentliganställda våldsprofessionella Barnskydd [Child Protection]: våld i ett socialt problem och väldfärdsproblem, socialrätt, ”våldsamma familjer”, mödrars ansvar för barns utsatthet och oförmåga att skydda dem i fokus  I SE: Socialtjänstens barnskyddsarbete

16 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Domäner… Vårdnad, boende, umgänge [Visitation and Contact]: familjerätt, våld marginell fråga, fäder i princip tillräckligt bra, köns(makts)perspektiv frånvarande, samarbete och överenskommelser mellan föräldrar i fokus  I SE: Socialtjänstens familjerättsenheter ”Behandling” (Eriksson 2007): Våldet uttrycker och/eller orsakar ohälsa, individ- eller familjefokus samt avvikelseperspektiv; inte köns(makts)perspektiv  I SE: Socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, frivilligorganisationer

17 ©Maria Eriksson28 mars 2007 … som närmar sig varandra? Eriksson (2006, 2007); Humphreys m. fl. (2005) ’Våld i nära relationer’  Barn som upplever våld = brottsoffer  En försvårande omständighet om ett brott också drabbar ett barn (1 juli 2003)  Rätt till brottsskadeersättning (15 november 2006) ’Barnskydd’  Barn brottsoffer  Socialtjänstens ansvar pekas ut (bl. a. SoL 5 kap 11§)

18 ©Maria Eriksson28 mars 2007 … som närmar sig varandra? ’Behandling’  Snabb framväxt på 2000-talet ’Vårdnad, boende, umgänge’  2002 års Vårdnadskommitté Förtydligar att en sannolikhetsbedömning skall göras och om det är sannolikt att våld har förekommit skall en riskbedömning göras  Förändringar i Föräldrabalken

19 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Föräldrabalken, kapitel 6 2 a § Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid  risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och  barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Lag (2006:458).

20 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Om riskbedömningar (SOU 2005:43) Riskbedömning  Allvarlighetsgrad (hur systematiskt, hur lång tid, mot flera personer?)  Utslag av ett behov av makt & kontroll?  Närhet i tiden  Vid sexuella övergrepp mot barn är beteendet särskilt svårt att förändra  Andra förhållanden (t.ex. psykisk sjukdom)  Behandling av förövaren? Tolkas med försiktighet  Den andra förälderns inställning  Barnets inställning

21 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Riskbedömningar & familjerätt Risk ur vems perspektiv?  Farlighetsbedömning av våldsutövaren/ pappan (SOU 2005:43; SARA etc.)  Trygghetsbedömning ur barnets perspektiv Barnsamtal Hur ska olika risker vägas mot varandra?  De risker som hänger ihop med pappas våld mot mamma & andra kvinnor

22 ©Maria Eriksson Barn vars pappa misshandlar mamma möter familjerätten Utsatta barn som sociala aktörer i utredningar om vårdnad, boende eller umgänge Maria Eriksson (projektledare) Gunilla Dahlkild Öhman Elisabet Näsman Jeanette Sundhall Finansiering: Brottsofferfonden, FAS

23 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Två delstudier 1. Barns perspektiv på mötet med utredare och sitt deltagande i processen  Individuella tematiskt strukturerade intervjuer Materialinsamling från 13 informanter genomförd, totalt planeras ca 20 informanter 2. Utredares syn på barn, deras situation och utsagor, samt sitt eget arbete  Tematiskt strukturerade gruppintervjuer på arbetsplatser 8 gruppintervjuer (4 arbetsplatser, totalt 20 informanter)  Utredningstexter från dessa arbetsplatser Totalt ca 35 utredningstexter

24 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Bakgrund: politiken Sedan 1996: den som verkställer en utredning om vårdnad, boende eller umgänge ska, om det inte är direkt olämpligt, undersöka ”barnets inställning” och redovisa den inför rätten (6 kap. 19§ FB) Sedan 1 juli 2006: barn ska ges möjlighet att komma till tals när socialnämnden lämnar så kallade snabbupplysningar till rätten inför ett interimistiskt beslut om vårdnad, boende eller umgänge

25 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Bakgrund… Varje år  berörs knappt barn och unga av föräldrarnas separation ¼ av svenskfödda 17-åringar har upplevt en separation  blir ca barn och unga 0-17 år föremål för en utredning om vårdnad, boende eller umgänge

26 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Delaktighetsstegen (Hart 1997) Informerad, Tillfrågad Manipulation Dekoration Symbol Informerad, Vuxnas beslut Vuxeninitiativ, Gemensamt beslut Barns initiativ, Barn styr Barns initiativ, Gemensamt beslut

27 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Diskvalificerad… Att inte kunna påverka var, när och hur samtalet går till? Fokus på förälderns vilja och behov – inte barnets?  Det biologiska föräldraskapet (faderskapet)? Pratar bara om vardagliga och/eller trevliga saker, men inte om våldet?  ”Förbarnsligar” barnet? Lyssnar inte på barnets uttalade (o)vilja - att inte vilja träffa pappa? Varken våldsutsatt eller samtalspartner?

28 ©Maria Eriksson28 mars 2007 … men ansvarliggjord? Krav på att barnet ska härda ut? Krav på att barnet ska pröva olika sätt att ändå få umgänget att fungera? Krav på att barnet självt ska delge föräldern/pappan sin inställning? Manipulation: för barnet oförberedda konfrontationer med föräldern/pappan? Lämnas ensam med att försöka förstå processen?

29 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Hur kan vi öka barns delaktighet? Förberedelse och information  Kunskap om processen, om sammanhanget och om hur de egna utsagorna kan tolkas? Samtalssituationen  Föräldrar trygget eller i intressekonflikt? Bemötande i samtal  Samtalspartner? Godkännande av samtalsreferat Återkoppling Uppföljning …

30 ©Maria Eriksson Mäns våldsutövande – barns upplevelser En kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov Maria Eriksson, med Helene Biller och Dag Balkmar

31 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Verksamheter riktade till barn som upplever mäns våld mot kvinnor Totalt 87 identifierade (se bilaga 2); företrädare för 37 av dessa har intervjuats Insatser direkt till barn:  Individuellt krisstöd  Grupper för barn  Insatser för barn och icke-våldsutövande föräldrar  Ytterligare insatser på skyddade boenden Andra insatser: våldsutsatta mammor, våldsutövande pappor, nätverksarbete BUP & Barnahus

32 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Individuellt krisstöd Av de intervjuade arbetar 35 (av 37) med individuella samtal + 32, dvs. totalt 67 Individuella krissamtal: ”Trappan”-modellen (Arnell & Ekbom 1999)  Inledande och avslutande samtal tillsammans med mamma (alt. omsorgsperson)  Krisbearbetning i 3 steg (kontakt, rekonstruktion, kunskap)  Bygger framförallt på traumateori  Syftar till att stödja barnets egna läkningsresurser I praktiken?  Skillnader i längd; innehålla; konkreta metoder; sammanhang;

33 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Grupper för barn Av de intervjuade 28 (av 37), + ytterligare 13, dvs. totalt 41 verksamheter Pedagogiska verksamheter  De manualbaserade programmet CAP  Jag-stödjande grupper utifrån materialet ”När mamma eller pappa dricker”  I praktiken: både ”rena” våldsgrupper och blandade med annan problematik Terapigrupper (Bågen)

34 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Insatser för barn och icke- våldsutövande föräldrar? I vilken grad erbjuds stöd med syfte att läka och bygga upp barnets relation till den våldsutsatta mamman?  Jfr. att mannens våld också är en attack mot barn-mamma-relationen I vilken grad ses och involveras icke- våldsutövande föräldrar som resurser för barnet  Icke-våldsutövande fäder som resurs?

35 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Ytterligare insatser på skyddade boenden Inflyttningsrutiner; snabb information riktad direkt till barn Egen kontaktperson Individuella samtal & grupper Vardagliga rutiner och vardagsaktiviteter Utflykter & ”paus” från mamma, syskon och boendet Ordentliga utflyttnings- och avslutningsrutiner

36 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Arbete med utsatta mammor & våldsutövande pappor Kortare individuella kontakter (ev. i anslutning till Trappan) 16 verksamheter rapporterar någon form av grupp för kvinnor/mammor  Kvinnogrupper (med föräldraskap som tema)  Föräldragrupper där även andra än våldsutsatta mammor ingår  Föräldragrupper för utsatta mammor Ca ½ säger att de har någon form av kontakt med pappan  2 exempel på gruppverksamhet (Botkyrka, MVU)  ”Pappa-forum” på BUP Bågen

37 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Nätverksarbete Resursteamet Gävle  Med syfte att öka säkerheten för de utsatta genom att öppna upp frågan om våld så att fler i nätverket vet om vad som har hänt  Med säkerhet i fokus kan det i vissa fall bli fråga om två olika nätverksmöten

38 ©Maria Eriksson28 mars 2007 BUP & Barnahus BUP (utöver Bågen) - tre mönster:  Anser att de har ansvar för denna grupp barn; att det är ett eget kompetensområde; uppger att det finns en särskild insats  Anser att de har ansvar; men inte att det krävs vare sig specialkompetens eller särskilda insatser  Anser inte att dessa barn ingår i ansvarsområdet (”socialtjänstens ansvar”) Barnahus  Endast 2 av 6 definierar dessa barn som ingående i målgruppen Interventionsmodeller: Trappan, EMDR, lösningsfokuserad korttidsterapi, mm.

39 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Problematiska tendenser Brist på dokumentation av interventionsmodellen samt av de insatser som faktiskt görs. Brister i handledning (9 ingen alls). Säkerhetsarbetet behöver utvecklas. Olika former av dokumentation av någon utomstående finns från 9 av verksamheterna.

40 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Problematiska tendenser… Brist på anpassning av insatser till barns olika situation och behov (individuella skillnader & sociala ojämlikheter som kön, etnicitet, funktionshinder, sexualitet mm.) Oklart i vilken grad och på vilka sätt BUP & Barnahusen möter behov av en kompetens som går utöver den som finns hos socialtjänst och frivilligorganisationer.

41 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Syn på barn & hjälp till barn (efter Oranen) Barnet under utveckling Barnet som aktör ”Passiv” – indirekt hjälp till barn ”Aktiv” – direkt hjälp till barn Expertkunskap & barnet som klient Barns delaktighet & barnet som medborgare Exkludering genom patologisering Exkludering genom normalisering

42 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Referenser & lästips Källström Cater Å (2004). Negotiating normality and deviation - fathers’ violence against mothers from children’s perspectives. Örebro: Örebro universitet. Citron, C. (2001). Bryt hemlighetsmakeriet! Socionomen, nr. 4 Dobash, R. P. & Dobash, R. E (2004). Women’s violence to men in intimate relationships. Working on a Puzzle, British Journal of Criminology, Vol 44, No 3, Dominell, Lena (2002). Anti-oppressive social work theory and practice. London: Palgrave McMillan Eriksson, M. (2003): I skuggan av Pappa. Familjerätten och hanteringen av fäders våld. Stehag: Förlags AB Gondolin Eriksson, M., Hester, M., Keskinen, S., Pringle, K. (red). (2005). Tackling Men’s Violence in Families: Nordic Issues and Dilemmas. Bristol: Policy Press Eriksson, M. (2007). Barn som upplever våld. Nordisk forskning och praktik. Stockholm: Gothia förlag.

43 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Hart, R. (1997). Children’s participation: - from tokenism to citizenship. Firenze: UNICEF international Child Development Centre: 41. Hester, M. (2004). Future Trends and Developments – Violence Against Women in Europe and East Asia, Violence Against Women, Vol. 10, nr 12. Hester, M., Pearson, C. & Harwin, N. (2000): Making an Impact: children and domestic violence. A reader. London: Jessica Kingsley – se även Barnardos m.fl. (1998) Making an Impact – Training pack. Humphreys, C. m. fl. (2000). From good intentions to good practice. Mapping services working with families where there is domestic violence. Bristol: Policy Press. Humphreys, C. & Carter, R. m. fl. (2005). The justice system as an arena for the protection of human rights for women and children experiencing violence and abuse, Co-ordination Action on Human Rights Violations (CAHRV), se

44 ©Maria Eriksson28 mars 2007 Lundgren, E., Heimer, G., Westerstrand, J., Kalliokoski, A-M. (2001). Slagen Dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige – en omfångsundersökning. Umeå: Brottsoffermyndigheten. Mellberg, N. (2002): När det overkliga blir verklighet. Mödrars situation när deras barn utsätts för sexuella övergrepp av fäder. Umeå: Boréa Metell, B. (red.) (2001). Barn som ser pappa slå. Stockholm: Gothia. Nordborg, G. (2002). Barnfrid? Rättens möjligheter att skydda barn. I Eriksson, M. m. fl. (red.): Kön och våld i Norden. Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet. Piispa, M. (2002). Complexity of Patterns of Violence Against Women in Heterosexual Partnerships, Violence Against Women, Vol. 8, No 7, Weinehall, K. (1997): Att växa upp i våldets närhet. Ungdomars berättelser om våld i hemmet. Umeå: Umeå universitet


Ladda ner ppt "©Maria Eriksson Barn som upplever våld Maria Eriksson 28 mars 2007."

Liknande presentationer


Google-annonser