Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

124.11.2014Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo1 1 INDIVIDEN OCH AFFÄRSVERKSAMHET (GRUNDMODUL 2) Åbo Akademi Hösten 2013 Paula Klami-Wetterstein.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "124.11.2014Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo1 1 INDIVIDEN OCH AFFÄRSVERKSAMHET (GRUNDMODUL 2) Åbo Akademi Hösten 2013 Paula Klami-Wetterstein."— Presentationens avskrift:

1 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo1 1 INDIVIDEN OCH AFFÄRSVERKSAMHET (GRUNDMODUL 2) Åbo Akademi Hösten 2013 Paula Klami-Wetterstein

2 2 Inledning: Privaträtten och den juridiska argumentationen  Vad är rätt?  rättsordningen ger uttryck för makten i samhället –rättsordning = normer  beteende  normerna ska iakttas (sanktioner)  samverkan mellan rätten och moralen  rättsdogmatiken contra den praktiska rättsskipningen  tolkningen  rättskällorna – grundpelare i den juridiska argumentationen

3 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo3 3 INNEHÅLL I INLEDNING II ALLMÄN OBLIGATIONSRÄTT III SKADESTÅNDSRÄTT IV SAMFUND OCH STIFTELSER

4 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo4 4 I INLEDNING PRIVATRÄTT OFFENTLIG RÄTT Civilrätt Statsförfattningsrätt Obligationsrätt Förvaltningsrätt Sakrätt Skatterätt Immaterialrätt (Straffrätt) Familje- och kvar- (Processrätt) låtenskapsrätt (Internationell rätt) Handelsrätt Arbetsrätt Miljörätt

5 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo5 5 OM RÄTTSOMRÅDEN  olika indelningar och indelningsgrunder  faktiska problem kan ofta inte placeras på givna rättsområden utan svårigheter  privaträtten handlar om rättsförhållanden mellan privata rättssubjekt (såväl enskilda individer som privaträttsliga samfund och stiftelser)  rättsförhållanden som baserar sig på frivilliga utfästelser (avtal)  även rättsförhållanden som rättssubjekt mot eller oberoende av sin vilja kan bli bundna vid (skadeståndsskyldighet)  olika rättspositioner (äganderätt)

6 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo6 6 PRIVATRÄTT – OFFENTLIG RÄTT  en central systematisk indelning  privaträtt: privata intressen  privata intressen; offentlig rätt: offentliga intressen  privata intressen (eller: offentliga intressen  offentliga intressen)  andra indelningsgrunder: rollen av parterna i rättsförhållandet; värderingarna; påföljdssystemet; begreppsliga skillnader  men: ett enskilt rättsförhållande kan inte alltid förklaras som enbart privaträttsligt eller offentligrättsligt –exempel: HD 2006:71

7 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo7 7 PRIVATRÄTTEN OCH MARKNADSEKONOMIN  privaträtten har en central roll i marknadsekonomin –aktörerna skall följa vissa regler –konflikter på marknaden  lösningar  privaträtten har sina rötter i den romerska rätten  liberalismen: den fria och rationella viljan  begreppet privatautonomi –individen har en frihetssfär –avtalsfrihet! –individen får bestämma om sin verksamhet  ansvar för verksamhetens följder –staten garanterar att 1) friheten och 2) ansvaret förverkligas (tvångsmaskineri)

8 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo8 8 ”NYA” VÄRDERINGAR  omsättningens intresse och tillitsskyddet –jfr skyddet av status quo –utgångspunkt: den som agerar i motiverad god tro bör skyddas  välfärdssamhället som ideal på 1900-talet  inverkan på den privaträttsliga regleringen –den s.k. sociala civilrätten –skälighetsprincipen och skyddsprincipen som utgångspunkter –olika verkan i olika rättsförhållanden (konsumentavtal – kommersiella avtal)

9 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo9 9 II OBLIGATIONSRÄTT: FORDRINGAR 1.Inledning 2.Kontraktansvar, utomkontraktuellt ansvar och återbäring av obehörig vinst 3.Vem skall fullgöra prestationen? 4.Överlåtelse av fordran 5.Ränta 6.När och hur förpliktelser upphör 7.Indrivning av fordringar

10 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo10 1. INLEDNING  obligationsrätt: förpliktelser (deras innehåll, uppkomst, förändring och upphörande)  jfr den sakrättsliga sidan av förmögenhetsrättigheter – FÖRMÖGENHETSRÄTT OBLIGATIONSRÄTTSAKRÄTTIMMATERIALRÄTT ägarförbehåll (bindande X–A!) XAB köpavtal (bindande A–B!) Har X rätt att kräva att B återlämnar bilen?

11 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo11  allmän / speciell obligationsrätt –den allmänna delen: gemensamma drag; systematik; grundläggande frågor –den speciella delen: enskilda fordringar  Varför allmänna läror? –allmänna läror = allmänna principer, begrepp, definitioner (exempel: Hur uppstår ett fordringsförhållande?  distinktionen mellan avtalsbaserat ansvar och utomobligatoriskt ansvar) –en bättre överblick över de olika avtalstyperna –liknande problem  liknande lösningar –en inre koherens! –rättssäkerhet

12 12 EXEMPEL: BEHOVET AV ALLMÄNNA LÄROR  distinktionen mellan kontraktuellt ansvar, utomkontraktuellt ansvar och återbäring av obehörig vinst  exempel: Företaget A har förhandlat med företaget B om samarbete med att starta en webbhandelsplats. B har låtit göra en marknadsundersökning på egen bekostnad och beställt ett utkast till layout från en grafisk designer. A drar sig ur två veckor innan parterna skulle underteckna det skriftliga samarbetsavtalet.  Kan B kräva a) uppfyllelse av avtalet, b) att A ersätter (en del av) kostnaderna eller c) ersättning för att A dragit nytta på B:s bekostnad?  den traditionella utgångspunkten: Om det inte finns någon utfästelse av A, kan A inte åläggas ansvar på en kontraktuell grund.  Vilken betydelse?  olika ersättningskriterier när det gäller a) ansvarsgrunden (= Varför borde A ersätta?  utfästelse/löfte? skadegörande beteende? allmänna rimlighetssynpunkter?) och b) ansvarets omfattning (Vad – och till vilket belopp – borde A ersätta?) samt c) särskilda frågor såsom preskription

13 13 FÖRPLIKTELSER MELLAN PERSONER  parterna i rättsförhållandet: gäldenär och borgenär (fordran – förpliktelse) XY borgenärgäldenär gäldenärborgenär  Exempel: X köper en bil från B. X har en avtalsbaserad förpliktelse (att betala köpeskillingen) och en fordran (rätt att få en felfri vara i rätt tid) gentemot Y (och vice versa).

14 14  Lisa och Lasse köper en lägenhet tillsammans. För att finansiera bostadsköpet tar de banklån. Lisas far ställer borgen som säkerhet för lånet. –olika förpliktelser: Lisa och Lasse gentemot säljaren (köpeskilling) samt gentemot banken (amorteringar); Lisas far om borgensman gentemot banken osv.  A kör bil och underlåter att iaktta väjningsplikt mot B som närmar sig från höger. Bilarna krockar och båda måste repareras. –obligatorisk trafikförsäkring: förpliktelse: trafikförsäkringsbolaget

15 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo15 CENTRALA FRÅGOR  uppkomst  På vilket sätt uppkommer fordringsrätter?  parter  Vem 1) skall fullgöra prestationen 2) är berättigad till prestationen?  innehåll  På vilket sätt skall prestationen ske för att den skall vara riktig?  tid  När skall prestationen fullgöras?  sanktioner  Vilka åtgärder kan borgenären vidta om inte en riktig prestation sker?  ändring eller upphörande  På vilket sätt ändras, överförs och upphör fordringsrätter?

16 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo16 2. KONTRAKTANSVAR, UTOMKONTRAKTUELLT ANSVAR OCH ÅTERBÄRING AV OBEHÖRIG VINST  förpliktelser kan uppkomma på tre olika sätt: 1.genom avtal 2.på basis av skadegörande beteende 3.genom obehörig vinst som skall återbäras

17 17 Grunden för förpliktelsen – typsituationer... 1)Kontrakt 2)Utomkontrakt 3)Obehörig vinst 1.Exempel: B köper bostadsaktier av A. Enligt köpavtalet ansvarar A för alla eventuella kostnader som orsakas av byggandet av en hiss.  A är ansvarig gentemot B (grund: icke- uppfyllelse; villkor) 2.Bolaget A driver en bensinstation. Det kommer fram att markägaren B: s tomt har drabbats av en skada då bränsle har läckt ut.  A är ansvarig gentemot B. (grund: utövande av verksamhet; MiljöskadeL 7 §) 3.A har av misstag betalat in euro på B:s konto. B bör återbära det felaktigt betalda beloppet. AB AB AB avtalsvillkor

18 18... och udda konstellationer 1)Kontrakt 2)Utomkontrakt 3)Obehörig vinst 1.Exempel: B köper bostadsaktier av A. Enligt köpavtalet ansvarar A för alla eventuella kostnader som orsakas av byggandet av en hiss.  Kan bolaget D ställa krav gentemot A? (HD 1999:96) Kan köparen C ställa krav gentemot A? 2.Bolaget A driver en bensinstation. Efter att A blivit försatt i konkurs köps fastigheten av B. Det kommer fram att tomten har drabbats av en skada då bränsle har läckt ut.  Är oljebolaget X ansvarigt gentemot B? (grund: samarbetsavtal mellan X och A, se MiljöskadeL 7 §) (HD 2011:62) 3.A och B lever i samboförhållande. A betalar handpenningen och 70 % av köpeskillingen då paret köper ett egnahemshus. Lagfarten antecknas enligt andelen 50–50. Kan A kräva på återbäring efter att samboförhållandet upplösts? AB AB AB avtalsvillkor D C X

19 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo19 OM ÅTERBÄRING AV OBEHÖRIG VINST  en person kan t.ex. betala en räkning till fel mottagare eller en betalning kan överföras till fel konto av banken  i dessa fall får mottagaren en fördel som varken baserar sig på avtal eller på skadeståndsskyldighet  rättvisekravet och skälighet: förutsätter rättelse (?)  På vilken rättslig grund?

20 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo20 LÖSNINGSMODELLER  återbäring av obehörig vinst (tysk rätt; BGB 812 – 822 §)  kontraktsfiktion ’quasi-contract’ enligt angloamerikansk modell  bedömning in casu (skandinaviska länder)  Finland: återbäring som utgångspunkt (ingen allmän bestämmelse såsom i BGB, men ett stort antal regler)

21 21 ÅTERBÄRING AV OBEHÖRIG VINST – PROBLEMATIKEN  två synvinklar: BETALAREN prestationen skett av misstag  rätt att kräva åter inget vederlag (”i gengäld”) MOTTAGAREN ingen möjlighet att följa med betalningstrafiken ingen oaktsamhet tillitsskydd (i synnerhet för privatpersoner) konflikt ingen rättsgrund en (objektiv) obalans omsättningens intresse ÅTERBÄRINGFÅR BEHÅLLA en avvisande inställning till vårdslöshet

22 22 ÅTERBÄRING – FAKTORER VILKA KAN HA BETYDELSE  tid  betalarens och mottagarens ställning i utgångsläget  summa (storlek)  typ av transaktion  Har mottagaren hunnit använda prestationen? tid långkortkonsument näringsidkarestortlitet belopp

23 23 ÅTERBÄRING – FAKTORER VILKA KAN HA BETYDELSE  tid  betalarens och mottagarens ställning i utgångsläget  summa (storlek)  typ av transaktion  Har mottagaren hunnit använda prestationen? tid långkortkonsument näringsidkarestortlitet belopp

24 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo24 GRUNDFÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ÅTERBÄRING 1.Mottagaren har fått en fördel av betalningen (eller av annan orsak) (jfr skadeståndskrav) 2.Vinsten har varit obehörig (uppfyllelsesyfte saknas) 3.Mellan nyttan och prestationen föreligger ett samband enligt vilket utnyttjandet har skett på en annans bekostnad

25 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo25 CASE: ”VINSTEN HAR VARIT OBEHÖRIG” (JFR HD 1999:28)  ett avtal mellan staden (S) och ett byggnadsentreprenadbolag (A) (samt vissa andra bolag)  ändring av stadsplanen för de områden där bolagen ägde fastigheter  A skulle betala en ersättning till S ( mk)  A gick i konkurs; Akb krävde på återbäring  HD: ingen laglig grund för betalningen  men: inte skäl att ge rättsskydd för anspråk på återbetalning

26 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo26 CASE: HD 2005:60  underhållsbidraget hade betalats som ett engångsbelopp men hade senare visat sig sakna grund  A B ett underhållsavtal (500 mk/mån – )  kvittning vid avvittringen, mk dvs 70 månader  barnet hade bott lika mycket hos A och B; dessutom hade B:s inkomster stigit  talan om ändring: anhängig  TR och HovR: återbäringen inte kunde verkställas för tiden före denna tidpunkt; HD: den faktiska ändringen i förhållandena

27 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo27 3. VEM SKA FULLGÖRA PRESTATIONEN?  två sidor: 1) Vem har rätt att prestera? 2) Vem har ansvar för prestationen?  kärnfrågan: Vem kan prestera med befriande verkan? –exempel: Lasse har lämnat ett anbud om att köpa en bostad. Han har betalat in handpenningen till fastighetsmäklaren. Mäklaren har inte betalat summan till säljaren Kajsa K. Kan Kajsa K kräva summan av Lasse?  förpliktelser där den personliga insatsen är särskilt framträdande –Rodhe: kirurgiskt ingrepp som exempel –konstnärliga prestationer –arbetsprestationer i allmänhet

28 28 FLERA GÄLDENÄRER FLERA GÄLDENÄRER FLERA HUVUD- GÄLDENÄRER SOLIDARISKT ANSVAR DELAT ANSVAR ANSVAR ENLIGT HUVUDTALET (1/2, 1/3...) ANSVAR ENLIGT BESTÄMDA ANDELAR (1/3 + 2/3 ETC.) BORGEN OCH TREDJEMANS- PANT

29 29 SOLIDARISKT ANSVAR  huvudregeln då det finns flera huvudgäldenärer  innebär att alla gäldenärer svarar för hela skuldbeloppet gentemot borgenären  exempel: bolagsmannens ansvar i ett öppet bolag  ansvaret gentemot borgenären skall skiljas från ansvaret mellan gäldenärerna  regressrätt (1)“Betala euro.” (2)“Betala euro.” 2 000,- = (reellt) krav = fordringsförhållande A B X

30 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo30 DELAT ANSVAR  i samband med att en skuldförbindelse undertecknas kan det uttryckligen avtalas om att gäldenärerna är ansvariga enligt huvudtalet eller bestämda andelar  kanaliseringsreglerna  = borgenären kan kräva var och en av gäldenärerna endast dennes andel av skulden

31 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo31 ANSVAR PÅ BASIS AV BORGEN  lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999)  borgen = en förbindelse genom vilken borgensmannen utfäster sig till ansvar för huvudgäldenärens skuld  borgen har inget självständigt syfte (jfr on first demand-garanti) –BorgensL 15 §: ”Borgensmannens ansvar gentemot borgenären upphör när huvudförpliktelsen är betald eller när den annars har upphört.”

32 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo32  borgen har en säkerhetsfunktion –garanterar prestation för huvudskulden  unga kredittagare med låga inkomster; småföretagare  talrika rättsfall  rättsförhållandena  enskild borgensman – kreditgivare (jfr konsument – näringsidkare) –definition: enskild borgensman BORGENÄR GÄLDENÄR BORGENSMAN skuld (t.ex. banklån) borgenär: informationsplikt; aktivitet; allmän omsorgsplikt borgensman: betalningsskyldighet (borgensansvar, förpliktelse) regresskuld (gäldenärens betalningsskyldighet)

33 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo33 Innehållet i borgen  Borgensmannen svarar endast för skuldkapitalet, om inte annat avtalats.  borgen är 1) proprieborgen eller 2) enkel borgen  fyllnadsborgen (BorgensL 3.2 §)  generell borgen  kontraborgen ställs som garanti för regressfordran (gäldenären – borgensmannen)  specificerad borgen: borgensmannen vet vad utfästelsen innebär  generell borgen: utfästelsen gäller även annat än en specificerad förpliktelse –5.1 § i BorgensL: det högsta belopp som borgensmannens ansvar omfattar bör bestämmas –6.1 § i BorgensL: borgensmannen kan bestämma en tidpunkt efter vilken han inte svarar för nya huvudförpliktelser 33

34 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo34 Kreditgivarens informationsskyldighet  12 § i BorgensL: kreditgivarens informationsplikt innan borgen ställs –omständigheter som har en väsentlig betydelse för borgensmannens ställning –omständigheter i anslutning till gäldenärens betalningsförmåga  13 § i BorgensL: informationsplikten medan generell borgen är i kraft  14 § i BorgensL: borgensmannen rätt att på begäran få upplysningar om huvudförpliktelsen 34

35 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo35 Jämkning av borgen  den allmänna jämkningsbestämmelsen (RättshL 36 §) gäller även borgensförbindelser  en särskild bestämmmelse i BorgensL: enligt 7 § kan en enskild borgensmans ansvar gentemot en kreditgivare jämkas –förutsättningar: 1) obalans; 2) kreditgivarens vetskap (”kände eller borde ha känt till”)  försummelse av informationsplikt 35

36 36 NÄR FÅR SKULDEN INDRIVAS HOS BORGENSMANNEN?  Enkel borgen förfaller när huvudförpliktelsen har förfallit till betalning och det är inte möjligt att i utsökningsväg indriva huvudförpliktelsen hos gäldenären.  Proprieborgen förfaller när huvudförpliktelsen har förfallit till betalning.  Fyllnadsborgen förfaller när säkerheten har sålts. –vissa undantag  obs. borgensmannens kvittningsrätt  se även Fivas standard 2.1 ( ) 6.2 punkt 13 och14 –så liten olägenhet som möjligt –gäldenärens säkerhet i första hand (om möjligt)

37 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo37 Upphörande av borgensmannens ansvar  borgensmannens ansvar upphör när 1.huvudförpliktelsen är betald eller när den annars har upphört 2.borgenären låtit bli att uppge sin fordran (t.ex. i gäldenärens konkurs) 3.borgenären (utan borgensmannens samtycke) befriar gäldenären från ansvar 4.tre år har förflutit från det att huvudförpliktelsen förfallit till betalning (om inte preskriptionen avbrutits) 37

38 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo38 DEN ENSKILDA BORGENSMANNENS SKYDD 1.bestämmelserna är tvingande 2.borgen anses vara fyllnadsborgen vid bostadskrediter, då bostaden används som säkerhet 3.kreditgivarens informationsskyldighet 4.jämkningsmöjligheten 5.borgensmannens regressrätt

39 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo39 FAQ – Vad tror Du att händer om… 1.… borgensmannen avlider? 2.… borgensmannen blir försatt i konkurs? 3.… det finns tre borgensmän (A, B och C), A har betalat hela skulden och B har blivit försatt i konkurs? 4.… borgenären lämnar tillbaka bostadsaktier som ställts som pant?

40 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo40 4. NÄRMARE OM SKULDEBREV OCH OM ÖVERLÅTELSE AV FORDRAN  skuldebrev = ett instrument med en skuldförbindelse  olika slags skuldförbindelser  lagen om skuldebrev (1947/622) 1 §: utfärdande av ett skuldebrev  ansvar för uppfyllelse (men: invändningsrätt)  ett fordringsbevis med en rätt stark fordringspresumtion (borgenärspresumtion) –invändningar: t.ex. avsaknad av rättshandlingsförmåga –Vem har bevisbördan?

41 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo41 ÖVERLÅTELSE AV FORDRAN  överlåtelse (jfr andra typer av förvärv)  = borgenären överlåter sin rätt till prestationen till en annan (som blir den nya borgenären)  huvudregeln: möjligt utan gäldenärens samtycke  t.ex. factoring  fordringar som baserar sig på ett fordringsbevis: skuldebrev, växel, check

42 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo42 ÖVERLÅTELSE AV SKULDEBREV  den nya borgenären kan vara omedveten om en viss relevant omständighet (t ex att skuldebrevet är förfalskat)  några exempel: borgenärsbyte  gäldenären betalar till den tidigare borgenären; gäldenären framställer att skuldebrevet är ogiltigt på grund av grovt tvång  begreppet god tro

43 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo43 ÖVERLÅTELSE – ENKLA OCH LÖPANDE SKULDEBREV  olika rättsverkningar!  enkla skuldebrev –ställt till viss man –27 § lagen om skuldebrev: ”Då ett enkelt skuldebrev har blivit överlåtet, har den nye borgenären inte bättre rätt mot gäldenären än överlåtaren hade.”  den nya borgenärens ställning –exempel: kvittningsmöjligheten  löpande skuldebrev –ställt a) till innehavaren eller b) till viss man eller order –överlåtbarhet  förvärvaren har ett rätt omfattande invändningsskydd –starka/svaga invändningar –jfr kvittningsmöjligheten (mycket mera begränsad!)

44 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo44 FACTORING – EXEMPEL  factoring = säljaren överför sina fordringar till kreditgivarföretaget (= factoringföretaget); köparen betalar till factoringföretaget)  viktigt för den nya borgenären: denuntiation (meddelande till gäldenären)  Varför?  t.ex. säljarens konkurs X1 (säljaren) X2 (kreditgivaren/förvärvaren) Y (köparen)

45 45 ÖVERLÅTELSE AV SKULDEBREV – ”SO WHAT”?  ”enkelt skuldebrev”  ”löpande skuldebrev” (överlåtelse av aktie) X (MP) A (RA Ab)B (banken) konkurrerande anspråkpantsättningsavtal B C A factoringföretag kunden (betalning till B ,-) avtalsbrott till staten (EXTRA)

46 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo46 5. RÄNTA  löpande ränta och dröjsmålsränta  löpande ränta = den ränta som löper före förfallodagen; dröjsmålsränta = den ränta som löper efter förfallodagen  exempel: förfallodag euro 1,3 % euro betalning 13.12: euro betalning 21.12: euro + dröjsmålsränta

47 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo47 LÖPANDE RÄNTA  räntelagens 3 § 1 mom: ”Gäldenären är inte skyldig att betala ränta för tiden före gäldens förfallodag.”  men: praktiken!  avtal förutsätts (konsumentkrediter: skriftligt)  räntefoten: 3 § 2 mom: ”Om det har avtalats att ränta skall betalas på en gäld utan att räntefoten har bestämts, skall gäldenären betala en årlig ränta som svarar mot den i 12 § avsedda referensränta som gäller vid tidpunkten i fråga.”

48 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo48 DRÖJSMÅLSRÄNTA  presumtion: skyldighet att betala dröjsmålsränta  räntelagens 4 § 1 mom.  från vilken tidpunkt? 1.förfallodagen är avtalad  från förfallodagen 2.förfallodagen är inte avtalad  en månad efter att borgenären kräver betalning obs. skadeståndsskuld (obs. uppsåtligt brott)

49 49 Exempel: dröjsmålsränta  Anna Jansson har ingått ett avtal med entreprenören Kalle Karlsson om en elinstallation. När entreprenaden är färdig får Anna en faktura enligt vilken Anna ska betala euro till Kalle. Förfallodagen är och dröjsmålsräntan 11 %. Anna betalar euro får Anna en uppmaning av Kalle att betala den resterande summan jämte dröjsmålsränta. Hur beräknas dröjsmålsräntan och vad ska Anna prestera om hon betalar ?

50 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo50 6. NÄR OCH HUR FÖRLIKTELSER UPPHÖR  förpliktelsen kan upphöra –på grund av prestation eller –utan prestation UPPHÖRANDE AV FORDRAN PRESTATIONINGEN PRESTATION riktig prestation surrogat-preklusion preskription eftergift konfusion prestation

51 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo51 RÄTT PRESTATION  huvudregeln!  prestationen skall 1.gå till rätt borgenär 2.vara utförd av rätt person 3.ske vid rätt tidpunkt och på rätt plats  rätt borgenär –obs vissa undantagsregler (t.ex. VäxelL 16 §) –betalningsskydd vid överlåtelse

52 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo52  rätt person som utför prestationen –ombud, biträden –men: konstnärliga prestationer som exempel  rätt tidpunkt –vid anfordran om inte annat avtalats –dröjsmål –rätt plats: i regel hos borgenären –men: en föråldrad regel (kontoöverföringar) –35 § i lagen om hyra av bostadslägenhet: ”Hyra i pengar får alltid betalas genom post- eller bankgiro eller som postanvisning. Betalningen anses ha skett den dag som banken eller posten har antecknat som betalningsdag betalarens kvitto eller den dag då en postanvisning försedd med hyresvärdens adress enligt betalarens kvitto har lämnats till posten.”

53 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo53 SURROGATPRESTATION 1.fyllnadsprestation t ex då penningprestationen ersätts med en varuprestation eller då naturaprestationen ersätts med en penningprestation i regel krävs borgenärens samtycke (men: t ex bröstarvingens laglott) 2.novation utfärdande av en ny skuldförbindelse 3.kvittning

54 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo54 KVITTNING  = två motstående fordringar upphör till den del som de täcker varandra huvudfordran BA motfordran  parterna kan avtala om kvittning  även genom ett kvittningsmeddelande  Varför?  ett snabbt, enkelt och effektivt indrivningssätt

55 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo55 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVITTNING 1.Fordringarna skall vara av samma slag. –oftast penningfordringar 2.Motfordran skall vara förfallen till betalning. –men: KonkursL 6:1 (”även om borgenärens skuld eller fordran inte har förfallit”) 3.Fordringarna skall vara indrivningsdugliga. –jfr spelskulder 4.Fordringarna skall vara ömsesidiga.

56 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo56 NÅGRA ORD OM ÖMSESIDIGHET  överlåtelse av fordran: i vissa fall en utvidgad kvittningsrätt –löpande skuldebrev: SBL 18 §: utgångspunkten: gäldenären har ingen kvittningsrätt men: ”med mindre dess indrivning skulle äventyras” (+ den nya borgenärens vetskap) –enkla skuldebrev: SBL 28 §: gäldenären får utnyttja sin motfordran mot den ursprungliga borgenären för att kvitta bort sin skuld förutsättning: motfordran har förvärvats innan gäldenären fick veta om överlåtelsen (eller skälig anledning att förmoda)

57 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo57 UPPHÖRANDE AV FORDRAN UTAN PRESTATION  fordringar kan upphöra genom 1.preskription –skulden preskriberas = borgenären kan inte längre kräva på prestation –borgenärens passivitet 2.preklusion –borgenären ställer sig passiv trots myndighetens uppmaning 3.eftergift –borgenären avstår från sin fordran 4.konfusion –subjektsbyte

58 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo58 PRESKRIPTION  lag om preskription av skulder (2003/728)  en allmänt vedertagen rättsprincip: skulder preskriberas med tiden om borgenären är passiv  bevissvårigheter; gäldenärens uppfattning  När börjar prekriptionstiden löpa? 1.förfallodagen är bestämd 2.förfallodagen är inte bestämd 3.ersättning och gottgörelse 4.andra fall

59 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo59 7. INDRIVNING AV FORDRINGAR  lag om indrivning av fordringar (1999/513)  tvingande!  syfte: att få gäldenären att frivilligt betala sin skuld  då gäldenären inte har betalat sin skuld trots att den har förfallit till betalning  tidigare: ingen speciallag  begreppet god indrivningssed (gäldenärens rättsskydd)  4 §: ”Vid indrivning får inte användas ett förfarande som strider mot god indrivningssed eller som annars är otillbörligt mot gäldenären.” –2 mom: man får inte ge 1) vilseledande information om påföljder, 2) orsaka gäldenären oskäliga kostander eller onödigt men, 3) äventyra gäldenärens integritetsskydd  god indrivningssed: konsumenttvistenämnden [ 774/39/05] och [01/39/733]

60 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo60 III SKADESTÅNDSRÄTT  skadeståndsrätten har olika funktioner –den reparativa funktionen –å andra sidan även en preventiv effekt med olika tänkbara verkningar (individualpreventiv verkan – allmänpreventiv verkan) –preventionen är dock svår att bevisa  skadeståndslag (1974/412) –tillämpningsområde: ”När fråga är om skadestånd skall stadgandena i denna lag tillämpas. [- -]” –kontraktsansvar / utomobligatoriskt ansvar

61 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo61 UPPSÅT OCH OAKTSAMHET SOM ANSVARSGRUNDER  SkL 2 kap. 1 §: “Den som uppsåtligen eller av vållande förorsakar annan skada skall ersätta den, såvida icke annat följer av vad i denna lag stadgas.”  culpaprincipen som utgångspunkt  uppsåt = 1) personen har för avsikt att orsaka skada eller 2) han är medveten om att skadan är en oundviklig följd av hans verksamhet –gränsdragningen mellan uppsåt och oaktsamhet: betydelse i vissa fall, men enligt huvudregeln förutsätts inte uppsåt

62 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo62 OAKTSAMHET  den väsentliga frågan är om personen borde ha handlat på ett annat sätt  den traditionella uppfattningen: bonus pater familias som måttstock  föreskrifter och anvisningar  en helhetsbedömning som bygger på 1) risken för skada, 2) den sannolika skadans storlek, 3) möjligheterna att förekomma skada, 4) den handlandes möjligheter att inse risken för skada  skadevållarens bristande personliga kvalifikationer beaktas i regel inte (fysiska defekter som eventuellt undantag)

63 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo63 OAKTSAMHET  HD 1991:73, jfr HD 1996:117  enligt huvudregeln är skadevållaren ersättningsskyldig oberoende av graden av vållande –vissa undantag (t.ex. arbetstagare som har gjort sig skyldig till lindrigt vållande  ingen ersättningsskyldighet)  skadeståndsskyldigheten förutsätter i regel inte att förfarandet är straffbart –undantag: s.k. rena förmögenhetsskador

64 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo64 ANSVAR FÖR EN SKADA SOM EN MINDERÅRIG HAR ORSAKAT  SkL 2 kap. 2 §: “Förorsakar någon som ej fyllt aderton år skada, skall han ersatta skadan i den man det prövas skäligt med hänsyn till hans ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, skadevållarens och den skadelidandes ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter.”  culpabedömning: betydelsen av skadevållarens subjektiva egenskaper  jämkning av skadeståndsskyldighet  se HD 1984 II 93; jfr HD 1983 II 26

65 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo65 PRINCIPALANSVAR  principalansvar = ansvar för annans vållande  Sk 3 kap. 1 §: ”Arbetsgivare är skyldig att ersätta skada, som arbetstagare förorsakar genom fel eller försummelse i arbetet. [ - - ]”  principalansvaret kan tänkas vara ett sätt att på lämpligaste sätt placera kostnaderna för skador som uppstår i erbetsgivarens verksamhet  begreppet arbetstagare: ett subordinationsförhållande till arbetsgivaren  även en självständig företagare jämställs med en arbetstagare i vissa fall (uppdragsförhållandets bestående art, arbetets karaktär och övriga förhållanden; se HD 1992:142)

66 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo66 PRINCIPALANSVAR  fel eller försummelse i arbetet (jfr skada som vållats utan samband med arbetet)  principalansvaret gäller även staten, kommuner och andra offentliga samfund –ingen myndighetsutövning  3 kap. 1 § tillämpas  ett offentligt samfund är skyldigt att ersätta skada som förorsakats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning –men: endast om de krav blivit åsidosatta som ”skäligen kan ställas på fullgörandet av åtgärden eller uppgiften”

67 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo67 RENT STRIKT ANSVAR  rent strikt ansvar utgör ett undantag från culpaprincipen  ansvaret uppkommer även om skadan inte har förorsakats uppsåtligen eller av vållande  rent strikt ansvar = oberoende av någons vållande  förekommer ofta vid farlig verksamhet med extraordinära risker –ju större risker, desto svårare för den som utövar verksamheten att behärska riskerna  det rent strikta ansvar kombineras ofta med en obligatorisk ansvarsförsäkring  lagstadgade former av rent srikt ansvar  utövande av farlig verksamhet som allmän ansvarsgrund

68 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo68 ERSÄTTNINGSGILLA SKADOR  indelningen i personskada, sakskada och (ren) förmögenhetsskada 1.personskada –materiell – immateriell personskada –materiella skador: dödsfall: begravningskostnaderna och övriga kostnader; skada och sjukdom: sjukvårdskostnaderna, minskning i inkomst –immateriella skador: sveda och värk, lyte och med, lidande –lidande: endast för lidande som orsakats av vissa typer av brott

69 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo69 ERSÄTTNINGSGILL SKADA 2.sakskada –i samband med sakskador ersätts både direkta kostnader och förlorad bruksnytta 3.ren förmögenhetsskada –ren förmögenhetsskada = en sådan ekonomisk skada som inte står i samband med en person- eller sakskada –jfr ekonomiska följdskador –ersätts endast om skadan orsakats 1) genom en straffbar handling eller 2) vid myndighetsutövning eller 3) om det i andra fall finns synnerligen vägande skäl

70 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo70 ORSAKSSAMBAND  skadeståndsskyldighet förutsätter att det föreligger ett orsakssamband mellan ansvarsgrunden och skadan –culpaansvar: det culpösa handlandet har orsakat skadan –rent strikt ansvar: den skadeståndsgrundande händelsen har orsakat skadan  tillräcklig betingelse –en händelse leder till en annan  nödvändig betingelse –den senare händelsen skulle inte ha inträffat om inte den förra hade inträffat

71 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo71 UTREDNING OM KAUSALFÖRHÅLLANDET  naturvetenskapliga bedömningskriterier (t.ex. medicinsk sakkunskap)  skadeståndsskyldighet även om vållandet (händelsen) endast varit en bidragande orsak till skadan  adekvat kausalitet som förutsättning –alltför slumpmässiga följder  adekvanskravet uppfylls inte  skyddsändamålet för den ifrågavarande skadeståndsnormen  konkurrerande skadeorsaker

72 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo72 ERSÄTTNINGSBELOPPET  principen om full ersättning  begreppet förlust  skadeståndet skall försätta den ersättningsberättigade i samma ekonomiska situation som om ingen skada hade inträffat –men: ofta svårt att konstruera det hypotetiska händelseförloppet  avdrag för den vinst som den skadelidande fått –endast uppenbara fördelar

73 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo73 ERSÄTTNING FÖR PERSONSKADA  frågorna om skadestånd ofta svårbedömda  sjukvårdskostnader: behövliga kostnader för t.ex. läkarvård, sjukhusvistelser, sjukgymnastik m.m. –behövliga kostnader  förlust av inkomst: en konkret beräkning (för förfluten tid); även en abstrakt beräkning av den väntade inkomstförlusten (det sannolika inkomstbortfallet)  trafikskadenämndens anvisningar  social- och hälsovårdsministeriets beslut om invaliditetsklassificering

74 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo74 ERSÄTTNING FÖR SAKSKADA  reparationskostnader (om ägaren ebhåller den skadade egendomen)  ersättning för värdeminskning  värdet av förstört eller förskingrat gods  alternativ: återanskaffningskostnad; reparationskostnader och värdeminskning; bruksvärde; försäljningsvärde  minskning i inkomst eller uppehälle –ersättning för förlorad arbetsförtjänst under tiden innan egendomen har hunnit repareras eller återanskaffas  obs. den skadelidande har en skyldighet att söka begränsa sin förlust

75 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo75 FÖRVÄGRAN OCH JÄMKNING PÅ GRUND AV MEDVERKAN  SkL 6 kap. 1 §: “Har den skadelidande medverkat till skadan eller har annan omständighet, som ej hörde till den skadevållande handlingen, även bidragit till skadans uppkomst, kan skadeståndet jämkas efter vad som finnes skäligt.”  var och en har ett avvärjningsansvar –gäller både före och efter att skadan inträffat  uppsåt eller grovt vållande hos den skadelidande  i regel ingen ersättning  den skadades samtycke

76 Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo76 JÄMKNING AV ERSÄTTNINGSBELOPPET  SkL 2 kap. 1 §: “Skadeståndet kan jämkas, om skadeståndsskyldigheten finnes oskäligt betungande med hänsyn till skadevållarens och den skadelidandes ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.”  regeln tillämpas inte om det finns en ansvarsförsäkring  uppsåt  enligt huvudregeln ingen jämkning; särskilda skäl för att nedsättningen skall komma i fråga –inte enbart skadevållarens ekonomiska förhållanden


Ladda ner ppt "124.11.2014Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo1 1 INDIVIDEN OCH AFFÄRSVERKSAMHET (GRUNDMODUL 2) Åbo Akademi Hösten 2013 Paula Klami-Wetterstein."

Liknande presentationer


Google-annonser