Den samhällsekonomiska nyttan av utlandsstudier Resultat från studier i utredningen av utlandsstudiemedel (SOU 2011:26)

En presentation över ämnet: "Den samhällsekonomiska nyttan av utlandsstudier Resultat från studier i utredningen av utlandsstudiemedel (SOU 2011:26)"— Presentationens avskrift:

1 Den samhällsekonomiska nyttan av utlandsstudier Resultat från studier i utredningen av utlandsstudiemedel (SOU 2011:26)

2 Hur analyserades det? SCB jämförde inkomsterna under 2005-2008 för de som tagit högskoleexamen 2000-2004 och resp. ej utlandsstuderat. Av de 124 000 individerna hade 16,3 procent utlandsstuderat. Av utlandsstuderande hade 68 % eft.gy.utb. förälder, medan icke-utland hade 44 %. Såna skillnader i bakgrundsuppgifter (kön, arbete, bostadsort, m.m.) hölls under kontroll.

3 Resultat Från börja tjänade utlandsstudenter 9 % mer. Efter hänsyn till bakgrund cirka 5 %. Detta i varierande grad för studieland, typ av studier (freemover, utbyte, språk) och studielängd. Oklart om utlandsstudier orsakar inkomstskillnader, eller fungerar som en sorteringsmekanism!

4 Samhällsekonomisk effekt Utlandsstudier ger ökade studielån. Små effekter på samhällsekonomin, den enskilde bär största kostnaden. Längre studietider, uteblivna skatteintäkter en kostnad. Utlandsstuderande bekostar utbildningsplatserna, stor samhällsekonomisk vinst, cirka 800 mnkr per år. Utlandsstuderande har högre inkomster, och skillnaden växer över tid och under hela arbetslivet! Skatteintäkten beräknas motsvara knappt 4 mdkr per år. Totalt beräknas minskade studiekostnader och ökade skatteintäkter ge samhällsekonomiska vinster på drygt 4 mdkr, per år! Flera kostnader och vinster kunde inte beräknas (ökade exportintäkter, utebliva skatteintäkter p.g.a. utlandsflytt, m.m.)