Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Skolledarkonferens 2. 10. 2009 Sven-Erik Hansén Åbo Akademi.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Skolledarkonferens 2. 10. 2009 Sven-Erik Hansén Åbo Akademi."— Presentationens avskrift:

1 Skolledarkonferens Sven-Erik Hansén Åbo Akademi

2 Lärarutbildningen måste ses och granskas inom en vid kontext  I allt högre grad knuten till utvecklingen utanför Norden  Globalisering  Hantering av nya föreställningar om världen – globalisering av ekonomin  ICT – centralt medel  Ekologisk kris - Hållbar utveckling  Nyliberala strömningar  Trygghetssystem monteras ner  Kommersialisering av utbildningen  Privatisering (eliter avgränsas, friskolor, skräddarsydda lärarutbildningar)  Individualisering (individuella studieplaner)  Universitet som gemenskap (de lärdas samfund) uttunnas  “Två slag av medborgarskap”  Homogeniseringsprocess  Strukturell, innehållslig och kulturell harmonisering (jfr Bolognareformen)  Kvalitetssäkringssystem  Auditering, certifiering, ackreditering  Från en evalueringskultur till en kvalitetskultur

3  Växande intresse för att granska varandras lärarutbildningar  Jfr Nordiska Ministerrådets initiativ till komparativa studier  Svårt att jämföra: olikheter i statistikföringen  Lära av varandra  Mervärde  Delar traditioner och vanor  Reorganisering av lärarutbildningar (Bolognaanpassningar)  Skolor, utbildning och kunskapsproduktion - central del av välfärdsstaten  Delar dagens kontextuella villkor  Delar utifrån och inifrån kommande press på lärarutbildningen  Fortsättningsvis starkt politiskt intresse för skola och lärarutbildning  Ämne eller pedagogik som styrande principer för organisering av lärarutbildning  Variationer  I visioner (jfr relationen grundutbildning, fortbildning)  I reglering (jfr Rammeplanen)  I orienteringar, organisatoriska lösningar, tolkningar och tempo  I intresset för lärarutbildning (Finland, stort söktryck) Samarbete på en nordisk arena

4  Fragmentariska och ytliga bilder av varandras lärarutbildningar  Finland: ”Järndisciplin”, ”konservativ” (gammalmodig pedagogik)  Sverige: ”Glida igenom”  Norge: ”Buffébord”  Danmark: ”Dejligt”  Behov av evalueringar (komparationer) över nationella gränser  Hur ser livet i våra klassrum ut?  Från elevens, lärarens, föräldrarnas perspektiv  Hurdana lärare utbildar vi?  Hur ser nyutbildade lärare på sitt arbete?  Vad betyder lärarutbildningen i studenternas och lärarnas biografier?  Hur ser våra samhällen på läraren och ledningen?  Läraryrket som kall? Läraren som nationsbyggare?  Hur leds våra skolor? Rektorns arbete?  Hur tolkar och genomför vi förändringar?  Komparera förändringsprocesserna Samarbete på en nordisk arena

5 Komparativ studie av nordiska grundskollärarutbildningar Genomförd (Nordiska Ministerrådet) Jämförelse inom följande områden: Reglering Rekrytering Struktur och innehåll Sysselsättningsläge Rapport: Komparativt studie af de nordiske læreruddannelser. TemaNord 2009: 505

6 ECTSVeckor Anknytning teori - praktik  Danmark Etablerad struktur för teori - praktik  Finland16/20 (+5)-- Central position (trepartsmöten)  Island2412 Planläggning, undervisning, observationer och undersökningar  Norge Lokalt utarbetade strukturer  Sverige3020 Lokala variationer (examensarbeten kopplingsfaktor) Kommentar: Lågt söktryck mycket praktik (VFU); högt söktryck mindre praktik

7 Längd: 4-5 år PlaceringExamen  Danmark University Colleges Motsv. Ba  Finland UniversitetMa  Island UniversitetMa (från 2011)  Norge HögskolorMotsv. Ba  Sverige Högskolor, Universitet Varierande (utbildningens längd)

8  Rekryteringen  Fallande söktal, fallande kvalitet  Internationaliseringen  Svagt intresse för utbytesverksamhet  Forskningsförankringen  Relativt svag akademisk kompetens vid lärosätena  Intresse och fallenhet?

9 NOKUT 2006: Situationen har blivit sämre sedan dess

10 Betydelse: Differentiering: Integrering: Särskilja,uppdelaFörena, föra samman, införliva Variera (erbjuda alternativ),Skapa en helhet, Tillrättalägga (anpassa),Tillrättalägga (anpassa) Kontrasteras gentemot integreringKontrasteras gentemot differentieringCentral variabel inom utbildning Föremål: Ålder, Begåvning, Intressen, Eftersträvad kompetens Ekonomi osv. Former: Organisatoriska (yttre), stabila, strukturella Pedagogiska (inre), flyktiga, situationsberoende Differentiering, integrering

11 Breddkompetens: Stabila och trygga vuxenkontakter Syn på elevens tillväxt Läraren följer eleverna under flera år i flera ämnen Många små skolor klass(allmän)lärare Djupkompetens: Krav på fördjupning och specialisering Undervisningsämnen: Huvudämnen Biämnen Ämneslärare Finland 9 (10) årig grundläggande utbildning, 3 år andra stadiets eller gymnasial utbildning Åk (1-6) Huvudämne pedagogik ( sp) Undervisningsämnen (enskilt och i ämneshelheter) sammanlagt 60-70sp Specialisering, fördjupning i s.k. biämnen: korta (35sp) långa (minst 60sp) Åk (7-9;10-12) Huvudämne, undervisningsämne ( sp) Biämnen: långa (minst 60sp) korta Behörig- het Behörig- het

12 Norge: Differentierad fyraårig grundskollärarutbildning: Trinn undervisnings- ämnen (minst) Norsk, matematik obligatoriska 30sp 1 fag 60sp Stadieanpassat innehåll Trinn undervisn.fag 60sp var 30sp skolrelevant fag Specialisering; real, språk, praktisk-estetiska fag Kommentar: 1-7 modellen rimlig, kan byggas ut med en Master Studieövergången från1-7 till ett annat studielopp? 5-10 stark betoning av fag Hur kombinera en 5 årig Master med modellen? 3 fag och pedagogik = 240sp

13 Experiences from evaluations in the Nordic countries: Mathematician Teacher in MathematicsTeacher Philologist etc. Teacher in English ” Subject orientation ”Teachership” The organisation of TE has consequences for the development of the professional identity

14 P r a k t i k T e o r i Pedagogik Ämne Professionell handlingskompetens Ämnesdidaktik Generell didaktik

15 Principer för finländsk lärarutbildning ► Akademisk professionsutbildning på mastersnivå (3 + 2) bekräftas (grundläggande modell från 1979)  Utbildning som förenar olika lärargrupper ► Pedagogikens ansvar för lärarskapet, ”teacherhood”, ”teachership” ► Pedagogik huvudämne i klasslärarutbildningen ► Specialpedagogik huvudämne för speciallärare ► Vetenskapliga discipliner huvudämnen för ämneslärare (t.ex. Huslig ekonomi) ► Ämnesdidaktikens betydelse poängteras ► Integration av teori och praktik ► Följer till struktur och nivå universitetens principer för högre examen ► Statliga övningsskolors bibehålls  Underställs pedagogiska fakulteter  Förstärka relationen teori och praktik i utbildningen  Utveckla utvecklings- och forskningsverksamhet, särskilt kring handledningen Lärarutbildningen 2020, 44: 2007 Lärarutbildningen 2020, 44: 2007 Promemoria, Undervisningsministeriet

16 Samhälls- orientering Utbildningssystem Utbildning och omvärld Medborgarskap Social- orientering Grupprocesser Människan i grupp Kriser och konflikter Individ- orientering Människan i Utveckling Lärande Forsknings- orientering Att systematisera Vetandet Forskningsmetoder Forskning Didaktiskt handlande

17 Det vetenskapliga basämnet Skolämnet i läroplanen Allmändidaktik/Pedagogik Ämnesdidaktik som grund för Professionellt handlande

18 Samordningen av teori och praktik (VFU)? Trepartssamarbete: Universitetslärare, lektor vid övningsskolan, studenter Praktiken (VFU) ägs av universitetet Observationspraktik Självständig praktik Kollektiva aktiviteterKollektiva och individuella aktiviteter ÖvningBli evaluerad Handledning (veiledning)Självständigt arbete Inledande praktikGrundläggande praktikFördjupad praktik Pedagogikanknuten Ämnesanknuten Fältskolor, övningsskola Ämnesdidaktiker Lärare i pedagogik Ämnesanknuten Pedagogikanknuten Övningsskola Biämnen Ämnesdidaktiker, Lärare i pedagogik Ämnesanknuten Pedagogikanknuten Avslutande praktik, Övningsskola, fältskolor Ämnesdidaktiker Lärare i pedagogik 5 ECTS10 ECTS 5 ECTS Möjligheter till valfri praktik 5 sp.

19 Individperspektiv på fostran Integration mellan teori och praktik Teoriorientering Praktikorientering Kurs: Elevobservationer som del av praktiken Praktik: Lärararbete Läroplanen Fokus på lärarens arbete Läroplansarbete

20  Premiss 1:  Lägga grunden för lärarens arbete  Kandidatavhandlingen och mastersavhandlingen centrala redskap  Premiss 2:  Lärarutbildningen kan utvecklas endast om den baseras på högklassig forskning  Brister i en systematiskt utvecklad och kumulerad teoribildning om lärarutbildningen  Tradition och beprövad erfarenhet har dominerat (Lärarutbildningen 2020, 2007)

21 En forskningsbaserad design som professionsinstrument forts. PeM PeM PeK 180 ECTS 300 ECTS Kandidatuppsats Forskningsmetodik Avhandling, seminarier 35 ECTS Metodologi och metod 5 ECTS Kandidatarbete, seminarier 6 ECTS Pedagogisk forskningsprocess 5 ECTS Datainsamlingsmetoder 4 ECTS Om avhandlingsarbetet 5 ECTS Mastersavhandling Forskningsmetodik

22 Syftet med en forskningsbaserad lärarutbildning: Den professionella läraren För den individuella utvecklingen: ► Att utveckla förmågan att fatta beslut baserade på en rationell argumentation ► Att utveckla ett kritiskt medvetande ► Att träna analysförmågan: att bryta ner och bygga upp ► Att utveckla lärare till goda konsumenter av forskning ► Att gynna individens intellektuella och personliga utveckling ► Att reflektera är gott i sig själv: livskvalitet För den kollektiva utvecklingen: ► Att utsätta uppfattningar för en kollektiv granskning ► Att kollektivt utveckla en avsiktlig, målinriktad arbetsprocess ► Att disciplinerat och systematiserat tänka tillsammans ► Att utveckla ett kollektivt fungerande professionellt språkbruk ► Att öppna för den gemensamma reflektionens transformerande potential ► Att utveckla insikten om att vetenskaplighet är en ”open ended inquiry” ► Att ”eviga sanningar” blir temporära; att söka svar men inte svaret ► Att gemensamt reflektera gynnar kvalitet och professionalism

23 PISA reflektioner Ingen evidensbaserad kunskap orsakerna till finländska framgångar –Ingen enskild förklaring –Kombination av olika omständigheter 1. Kontextuella omständigheter: –Homogent samhälle: ett folk två språk, kulturell gemenskap, Nyckel till förståelse: Dramatisk historia, krig > homogenisering Religiös homogenitet Finländsk kultur: Element av en auktoritär, underdånig och kollektiv mentalitet (Simola, 2005) –Genomorganiserat samhälle Tradition: Centralstyrd och byråkratisk organisation Välorganiserat utbildningssystem –Lätt kontrollerat (få friskolor) –Lärarna har en relativt hög status Förtroende bland allmänheten och hos den ekonomiska och politiska eliten Lärarens auktoritet till någon del bevarad. Lärarens roll som ”nationsbyggare” till någon del bevarad (välfärdssamhället) 2007 antogs ca 14 % av sökande till klasslärarutbildning (finskspråkiga) Men: Tilltagande upplevelse av stress i arbetet och flykt från yrket

24 2. Skol- och utbildningsmässiga omständigheter  Akademiserad lärarutbildning  Ambition att kombinera bredd och djup  Statliga övningsskolor  Ca 2/3 av praktiken (VFU) i övningsskolor, ca 1/3 i fältskolor  Handledd praktik - trepartsmöten  Tydliga stödfunktioner kring skolan  Skol- eller bildningsnämnd, direktioner för enskilda skolor  Frivilliga Hem och skola föreningar  Unga människor möter vuxna som upplevs dela grundläggande värden  ”Den stödjande skol- och hemkulturens betydelse central”  Skollunch  Relativt jämlika möjligheter till skolgång  Små skillnader i prestation mellan olika landsdelar  Läroplanens styrande funktion har betonats PISA reflektioner

25 3. Innehållsmässiga omständigheter  Effektivt organiserat system för specialundervisning  Olika stödåtgärder sätts in  Specialundervisningen har flyttats till klassrum  Medvetenhet om läroplanens styrande funktion  Traditionen:  Språk, hembygd, Gud och fosterland bärande elementen i skolans medborgarfostran  Textens auktoritet: Lång tradition inom folkbildningen  ”Läsande folk”: Finländska barn läser mer än barn i Sverige och Norge, Folkbibliotekens betydelse central (jfr skolbibliotek);  Hemmets utbud av s.k. klassisk kultur (böcker) relativt rikt PISA reflektioner

26  Paradoxer  Paradox 1: De goda resultat eleverna presterat i de framtidsorienterade PISA mätningarna verkar vila på det förflutna  På värden präglade av lydnad och underdånighet från ett svunnet agrart och förindustrialiserat samhälle  Paradox 2: Den politiskt och pedagogiskt sett progressiva reformen av den obligatoriska skolan ser ut att ha blivit införd av politiskt och pedagogiskt konservativa lärare (Simola, 2005)  Påstådd ”konservatism” - en tillgång?  ”En konservativ skola med konservativa lärare”  ger goda resultat i framtidsorienterade mätningar  Vad är konservatism? PISA reflektioner


Ladda ner ppt "Skolledarkonferens 2. 10. 2009 Sven-Erik Hansén Åbo Akademi."

Liknande presentationer


Google-annonser