Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kön och makt i Norden Reykjavik 2009-11-19 Kirsti Niskanen Forskningsledare Docent.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kön och makt i Norden Reykjavik 2009-11-19 Kirsti Niskanen Forskningsledare Docent."— Presentationens avskrift:

1 Kön och makt i Norden Reykjavik Kirsti Niskanen Forskningsledare Docent

2 Projektets frågeställningar - vad har vi uppnått? Fyra uppgifter 1)Sammanställa jämförbara siffror över kvinnors och mäns representation inom beslutsfattandet inom politik och näringsliv fokus på de senaste 15 åren existerande data och statistik

3 2) Analysera och diskutera resultaten i ett jämförande nordiskt perspektiv 3) Diskutera förklaringar till de existerande könsfördelningarna

4 4) Diskutera jämställdhetsinsatser och utvärdera jämställdhetspolitiska medel och påverkningsmöjligheter

5 Bred förståelse av politik rikspolitik: parlamentsval presidentval (FI och IS) regeringar; internationell politik/utrikespolitik, EU-val/DK, FI, SE partipolitik lokal/kommunalpolitik offentlig förvaltning

6 Bred förståelse av näringsliv företag (börsnoterade, statliga) ekonomiskt orienterade myndigheter intresseorganisationer

7 Självstyrande områden egna rapporter från Färöarna, Grönland och Åland

8 Slutrapport NMR: TemaNord 2009: 569 (elektronisk publikation) Del I: landrapporter Del II: jämförande diskussion och analyser

9 Vad är nytt? Frågor: politikområdet -Kan man se en bred övergång från vertikal till horisontell segregering? -Har kvinnor fått mer makt både vertikalt och horisontellt? -Vilka nyanser i processerna?

10 Frågor: näringsliv -Är reglerad kvotering (eller hot om kvotering) enda vägen för ökad kvinnorepresentation? -Vilka frivilliga insatser är effektiva?

11 Kön och makt i Norden – några viktiga resultat Parlamentarisk representation: i ett globalt perspektiv är Norden inte längre självklart i toppen

12 Tabel 1 Toppen af verdensranglisten over kvinderepræsentation i parlamentet Källa: Drude Dahlerup 2009, Kön och makt i Norden, Del I LandKvindeandel i parlamentet (%) Kvoteringstype 1. Rwanda56.3 (2008)Legal kvotering 2. Sverige47.3 (2006)Partikvotering 3. Sydafrika44.5 (2009)Partikvotering 4. Cuba43.2 (2008)Ikke-dem.valg 5. Island42.9 (2009)Partikvotering 6. Finland42.0 (2007)-- 7. Argentina40.0 (2007)Legal kvotering 8. Norge39.6 (2009) Partikvotering 9. Costa Rica38.6 (2006)Legal kvotering 10. Danmark37.4 (2007) Angola37.3 (2008)Legal kvotering 12. Belgien36.7 (2007)Legal kvotering 13. Holland36.7 (2006)Partikvotering 14. Spanien36.3 (2008)Legal kvotering 15. Mozambique34.8 (2004)Partikvotering 16. Ny Zealand33.6 (2008)--

13 Parlamentarisk politik är en jämställdhetssuccé, om man utgår från att % representation av kvinnor och män = könsbalanserad representation

14 Andel kvinnor och män i parlament och landskapsparlament, hela Norden Källa: Kön makt i Norden, Del I

15 Kvinnor och män i regeringar och landskapsregeringar, hela Norden Källa: Kön och makt i Norden, Del I

16 Jämställdhetsproblemen är inte lösta i politiken Exempel: den kommunala sektorn: kommunfullmäktige: % kvinnor, d.v.s. mansdominans

17 Kvinnor och män i kommunfullmäktige i Norden Källa: Kön och mankt i Norden, Del I

18 Exempel på intressanta förändringar - diplomatin Andelen kvinnliga ambassadörer stigande Andelen kvinnor på UD:s aspirantkurser hög i FI och NO

19 Kvinnliga ambassadörer i Norden, mitten av 1990-talet och i dag Källa: Kön och makt i Norden, Del I

20 Allmänt intryck - Skillnad mellan synliga positioner, känsliga för insyn, och mindre synliga positioner där jämställdhetsfrågor bevakas mindre intensivt

21 Tre slags könsfördelningar God insyn, debatt: % kvinnor Medvetenhet om jämställdhet – mansdominans men ca 30 % kvinnor Jämställdhetsdiskussion saknas – stark mansdominans

22 Politiken hjälper näringslivet att bli mer jämställt Börsnoterade och statligt ägda bolag Framsteg: vid slutet av 1990-talet 4-9 % kvinnor i börsnoterade bolagens styrelser I dag: 7-36 %

23 Kvinnor och män i styrelser i börsnoterade bolag Källa: Kön och makt i Norden, Del I

24 De norska allmänna aktiebolagen toppar: norskägda företag 40 % kvinnor Därefter Sverige: 19 % kvinnor i styrelser 2008

25 Statliga bolag: vid slutet av 1990-talet % kvinnor som styrelseledamöter I dag: % kvinnor

26 Kvinnor och män i styrelser i statliga bolag Källa: Kön och makt i Norden, Del I

27 Mansdominans i övriga ledningsfunktioner VD-poster och ledningsgrupper Börsnoterade bolag: % män Statliga bolag: % män

28 Horisontell könsarbetsdelning Exempel: parlamentens utskott Systematiska men subtila skillnader: Försvars-, finans- och näringspolitik: kvinnor under- och män överrepresenterade Det motsatta gäller på områden som sociala frågor, kultur, utbildning, jämställdhet

29 Tabell 2 Urval av de nordiska parlamentens utskott med ≥ 50 % kvinnor, grupperade enligt BEIS-typologisering Danmark 2003/2004 Finland 2008 Island 2009 Norge 2005 Sverige 2006 Basfunktioner ── UtrikesJustitie Utrikes Justitie Ekonomi ───── Infrastruktur ─ Miljö och jordbruk Miljö ── Sociokulturella funktioner Social Utbildning Social Utbildning Social Utbildning Kultur och familj Arbetsmarknad Kultur Social Utbildning Källa: Bilaga, Tabell 1, Kirsti Niskanen 2009, Kön och makt i Norden, Del II

30 Intressant forskningsfråga Är horisontell könsarbetsdelning uttryck för kvinnors och mäns önskningar? Europeisk undersökning, 27 länder (Gendering Elites, 2000) Högstrankade förstahandsval för båda könen: internationell politik, ekonomi- och finanspolitik

31 Vad främjar jämställdhet? Samhällspolitisk diskussion, debatt, bevakning av jämställdhetsfrågor, kvinnorörelsens roll avgörande Politiska partier spelar en nyckelroll i den politiska representationens utveckling

32 Jämställdhetspolitiska insatser Kvotering till offentliga styrelser, nämnder och råd (1980-talet och framåt) har haft effekt Frivillig partikvotering har påverkat samhällsdiskussionen, skapat konkurrens mellan partierna (i alla länder utom DK)

33 Den norska bolagskvoteringen effektiv ”Koden för bolagsstyrning” i Sverige: viss effekt Uppförandekoder introducerats i Danmark 2007 och i Finland 2009 (ej ännu utvärderade)

34 Är kvotering mirakellösningen? Enligt våra resultat – knappast Åtgärderna måste sättas in i en samhällspolitisk och kulturell kontext Lagstadgad kvotering bör utformas med omsorg Man bör ha regler som kontrollerar åtgärdens effektivitet

35 Hög kvinnorepresentation har uppnåtts utan kandidatkvotering, t.ex. i parlamenten i DK och Finland Slutsats: förklaringarna till könsbalanserad representation är komplexa (strukturella omständigheter, strategiska faktorer)

36 Vad behöver vi mer kunskap om? Tillgången till makt på lägre positioner än den absoluta toppnivån Horisontell segregering (mått och indikatorer) Andra samhällsområden, t.ex. vetenskap och medier, kultur


Ladda ner ppt "Kön och makt i Norden Reykjavik 2009-11-19 Kirsti Niskanen Forskningsledare Docent."

Liknande presentationer


Google-annonser