ENLIGT LÄROKURSEN FRÅN 2003 Del 1

En presentation över ämnet: "ENLIGT LÄROKURSEN FRÅN 2003 Del 1"— Presentationens avskrift:

1 ENLIGT LÄROKURSEN FRÅN 2003 Del 1
HISTORIA KURS 3 ENLIGT LÄROKURSEN FRÅN 2003 Del 1

2 REVOLUTIONERNA DE FYRA REVOLUTIONERNA
UPPLYSNINGEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN FRANSKA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN LEDDE TILL OMVÄLVANDE FÖRÄNDRINGAR FÖR MÄNSKLIGHETEN

3 INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN
LEDDE TILL: TEKNISK UTVECKLING MASKINELL MASSPRODUKTION BEFOLKNINGSFÖRFLYTT- NINGAR EKONOMISK EXPANSION MILITÄR EXPANSION VAPENUTVECKLING MILJONARMÉER POLITISKA & SOCIALA FÖRÄNDRINGAR

4 POLITISKA & SOCIALA FÖRÄNDRINGAR
NYA STATSBILDNINGAR ITALIENS ENANDE TYSKLANDS ENANDE ÄNDRAT RÅVARUBEHOV KOLONIALISM IMPERIALISM SOCIAL OMVÄLVNING BEFOLKNINGSÖKNING URBANISERING PARTIBILDNING

5 Polarisering Nationalismen ledde till enhetsstater (Italien, Tyskland) vilket i kombination med tekniska utvecklingen (kommunikationer, vapenteknik) och industrialiseringen medförde att nya maktblock uppstod.

6 Första Världskriget ( I VK )
Orsaker: Allianspolitiken Balkanpolitiken Skotten i Sarajevo Utgångspunkter: modern beväpning taggtråd gammal taktik Efter diverse förvecklingar kom kriget igång på hösten 1914 = Många stupade

7 Europa Sjökriget I. Västfronten
Skyttegravskrig med växlande massiva anfall II. Östfronten Rörligt krig med tysk dominans III. Balkan front i Serbien Obs! Italien bytte sida och krigade mot Ö-U Sjökriget Blockad mot T = försörjningsproblem = oinskränkt ubåtskrig = USA dras med i kriget

8 Utom Europa Japan tog tyska arrendet
England tog de tyska besittningarna i Afrika Turkiska väldet anfölls från syd av bl.a. England och Arabien

9 Sommaren 1918 ger Ö-U och Turkiet upp
Krigets avslutning Sommaren 1918 ger Ö-U och Turkiet upp I Ryssland revolution 1917 och Lenin sluter freden i Brest-Litovsk 1918 ryska västgränsen 500 km österut I Tyskland stor nöd och revolution vilket leder till att Wilhelm störtas och landet kapitulerar (ger upp utan villkor)

10 Versaillefreden 1919 Tyskland Armén
max man ingen flotta inget flyg o. pansar Krigsskadestånd (138 mrd guldmark. Skulle betalas till 1985) Elsass-Lothringen till F Rehnlandet demilitariserades kolonierna till England ingen allians med Ö mera

11 Östeuropa Övrigt Nationalstater uppstod
Finland, Estland, Lettland, Livland, Polen Österrike spjälktes i Ungern , Tjeckoslovakien och Jugoslavien Italien fick Sydtyrolen och Trieste Övrigt en fredsbevarande organisation skulle grundas för att förhindra nya krig ( NF ) freden en diktatfred där de segrande makterna hade svårt att komma överens. USA under Wilson blev förnärmade

12 Kriser under mellankrigstiden
Inom ekonomin upplevdes stora variationer efter kriget uppgång nedgång c. 1922 från c.1925 uppgång från 1929 Stora depressionen Dowesplanen skulle få Tyskland på fötter på 20-talet Ekon problem ledde till handelsskydd och det försvårade situationen Stora depressionen blev världsomfattande

13 DIKTATURER Ryssland Revolution februari 1917 Orsaker:
kriget enväldet korruptionen livsmedelsbrist nöd Lvov och senare Kerenski styr och försöker genomföra reformer men fortsätter kriget Problem vid fronterna Oro och rev. försök i juli

14 Fred i mars i Brest-Litovsk Jord & bröd
Lenin lovar : bröd fred jord och får makten i oktoberrevolutionen 1917 Fred i mars i Brest-Litovsk Jord & bröd bröd genom tvångsrekvirering hos kulakerna jord genom jordreform (omfördelning) inbördeskrig bedrövligt och -22 uppkom Sovjet -24 dog Lenin och Stalin tog över

15 Sovjet under Stalin I. Inrikespolitik Maktkoncentration Näringslivet
Alla viktiga poster till Stalin Likvidering av motståndare Många i landsflykt Näringslivet statsmonopol på utrikeshandel konsumtionsföreningar monopol på inrikeshandel kollektiviserat jordbruk socialiserade företag satsning på tung industri 5-årsplaner från 1928

16 Största förvandling som ett land någonsin genomgått på så kort tid
Resultat : Största förvandling som ett land någonsin genomgått på så kort tid II. Utrikespolitik expansion i Asien (Mongoliet) Misstro mot västmakterna Relativt gott förhållande till F. och T. efter 1933 orientering mot F. och Tjeckoslovakien 1934 S. med i NF stöd till folkfronten (Esp.) 36-39 Komintern arbetade för världsrevolutionen

17 ITALIEN Efter kriget krigsmålen inte nådda vilket ledde till missnöje, dessutom: våld, nöd, strejker, röveri, inflation, arbetslöshet, brottslighet, dyrtid och revolutionsrörelser Mussolini bildar 1919 grupp som vill ha ordning (stöd bland arbetsgivare, köpmän, jordägare, medelklass) 1921 Fascistpartiet och 35 kommer till parlamentet marschen till Rom 1922 och

18 Mål: Medel: Viktor Emanuel III låter M. bilda regering
M. får stora maktbefogenheter och efter valet 1924 får han 2/3 av parlamentet Mål: stärka staten höja välmågan göra Italien till stormakt Medel: ny armé, flotta och flyg likriktning militärisk fostran (obs. kyrkan) enpartisystem censur & propaganda

19 Allianser och krig statslett näringsliv ordning i förvaltningen
Konkordat med påven 1929 Allianser och krig Abessinien stöd till Franco allians med Tyskland 1936 annektering av Albanien 1939

20 TYSKLAND Weimarrepubliken 1919-33
1918 revolution och kejsaren avsattes Typiskt: fattigdom, nöd, oro, arbetslöshet = radikala rörelser

21 Avvärjdes och huvudstad blev Weimar Författningen 1919
Revolutionsförsök: ölkällarupproret (Hitler) spartakistupproret (Luxemburg) Avvärjdes och huvudstad blev Weimar Författningen 1919 republik - rikspresident - rikskansler allmän lika rösträtt proportionella val Problem : oron (kuppförsöken) krigsskadeståndet Ruhrområdet ekonomin

22 Utrikespolitik 1929 Stora depressionen inflationen 20 1$ = 42 mk
23 jan mk juli mk sept mk okt mk ex. 1 bröd = 3 miljarder Utrikespolitik Rapallofördraget 1922 (T+R) diplomater industrivaror till R. officerare till Röda Armén Locarnoavtalet 1925 Tyskland med i NF 1926 1929 Stora depressionen 6 milj. arbetslösa = nöd, oro = ytterlighetsriktningar = nationalsocialisterna till makten

23 Demokratierna ENGLAND Efter kriget: utrikespolitiskt
Lloyd George prem. minister krigsmålen nådda ekon. problematisk minskad flotta rustningsbegränsningar kolonierna friare från 20-t liberalerna ersattes av Labour utrikespolitiskt ganska bra till Weimartyskland ”så där” till F allt sämre till Italien

24 FRANKRIKE Efter kriget: utrikespolitik krigsmålen inte nådda
Clemenceau främsta pol. ekonomiska problem social och ekon. oro och motsättningar utrikespolitik allianser för att omringa Tyskland 1920 Belgien 1921 Polen, Teckoslovakien, Jugoslavien, Rumänien efter 1933 orientering mot Sovjet efter 1936 dåligt med Italien

25 Isolationspolitik efter 1919
USA Isolationspolitik efter 1919 Inte med i NF, övergav Europa Koncentration på inrikespolitik stora ekon. & tekn. framsteg 1929 stora depressionen (kraschen på Wall Street) blev global arbetslöshet sänkt produktion BNP ner med 38% (USA) Franklin D Roosevelt (New Deal) understöd och lån till industri och jordbrukare offentliga investeringar (vägar, broar, kraftverk, skolor, sjukhus) devalvering och pappersmyntfot socialförsäkringsprogram arbetslivsreformer max. arbetsvecka förbud mot barnarbete skattereform

26 Wilhem II som kejsare över Tyskland och åldrande landsflykting i Nederländerna

27 Sparatkistupproret 1919 som leddes av Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg krossades av republiken
Ölkällarupproret 1923 krossades och ledde till att Hitler fängslades. Till höger ölkällarupprorets proklamation

28 Mussolinis fascistflagga
Mussolinis fascistflagga. Spöknippen (fasces) som togs från gamla Rom gav partiet dess namn. Svartskjortornas (fascisternas)marsch till Rom resulterade i att Mussolini fick makten

29 Mussolini och hans fascistparti styrde landet enväldigt
Viktor Emanuel III Italiens kung Mussolini och hans fascistparti styrde landet enväldigt Mussolini allierade sig med Hitler Mussolini arkebuserades av partisaner och hängdes i fötterna

30 Mussolinis territoriella krav i Afrika
                                                

31 I femårsplanerna satsade man bland annat på
Dambyggen Tung industri Kommunikationer Energiproduktion Försvar Råvaruproduktion

32 Kollektivjordbruken genomdrevs på statens försorg eftersom den självägande bondeklassen sågs som ett hot mot staten (partiet). Politisk propaganda var ett inslag i den dagliga verksamheten.

33 Efter sitt maktövertagande eliminerade Stalin all opposition
Den unge Stalin Stalin och Lenin Efter sitt maktövertagande eliminerade Stalin all opposition Stalin som stormaktsledare Stalindyrkan fick enorm omfattning Stalin som diktator

34 Vladimir Iljits Uljanov (Lenin) talar till massorna
Vladimir Iljits Uljanov (Lenin) talar till massorna.Trotski till höger om talarstolen. Senare refuserades Trotski från bilden då han hamnade i onåd. Det är ett av de tidigare exemplen på manipulerade bilder i den politiska propagandans tjänst. Se nästa bild.

35

36 Lenins balsameade kropp finns till påseende i Kremlmurens mausuleum i Moskva

37 Lvov Kerenski Furst Lvov och Kerenski ledde Ryssland efter att tsardömet störtats 1917

38 Människorna flyr efter att regeringstrupper öppnat eld mot massorna i Petrograd sommaren 1917

39 Tyska hyperinflationen gjorde att det bl. a
Tyska hyperinflationen gjorde att det bl.a. var billigare att tapetsera med sedlar än att köpa tapet

40 I dagens värld (2008) leder Zimbabwe ländernas inflationsliga med en inflation på % i året. Det gick 25 millioner Z$ på en US$ (feb 2008). Det betydde 25 kg. sedlar för att köpa en US$. Sedelmängden i mannens famn motsvarar ungefär 100€

41 Depressionens offer i Tyskland 1930

42 Nationernas förbund 1919-39 (46)
Placerades i Geneve Organ: Församlingen (medlemsstater) Rådet (permanenta + valda) Sekretariatet Mål: Bevara världsfreden Medel: Blockader Skiljedomar

43 Ingen militär organisation Viktiga stater saknades
Brister: Ingen militär organisation Viktiga stater saknades USA Tyskland Ryssland Resultat: Ålandslösningen Locarnoavtalet Misslyckanden: Japansk-kinesiska kriget 1931 Italiens erövring av Abessinien NF var segrarmakternas organisation

44 Segermakternas representanter i Versaille
Segermakternas representanter i Versaille. Från vänster Orlando, Loyd George, Clemenceau o. Wilson

45 Tyska landförluster i Versaillefreden. Obs
Tyska landförluster i Versaillefreden. Obs! Att följden blev ett tudelat Tyskland med en polsk korridor som skilde Ostpreussen från moderriket.

46 Nya statern (gula) uppkom och gränsjusteringar genomfördes i samband med Versaillesfreden
Förklaring till kartan ovan:

47 Stupade efter slaget vid Somme
Ny vapenteknologi ledde till väldiga offer i människoliv

48 Skytte-gravar

49 Vapenstilleståndets undertecknande skedde den 11
Vapenstilleståndets undertecknande skedde den mellan Tyskland och Trippelententen i Compiègneskogen

50 Gavrilo Princip skjuter ärkehertig Ferdinand och hans hustru
Gavrilo arresteras efter attentatet. Han var medlem i Svarta handen.

51 Balkankriserna 1820-t grekiska frihetskriget 1854-56 Krimkriget
rysk-turkiska kriget 1908 revolution i Turkiet Bulgarien suveränt Ö-U tog Bosnien och Hertszegovina Italien tog Tripolis 1913 nya oroligheter Turkiet förlorar nästan allt i Europa Bulgarien förlorar en del Albanien upprättas

52 Allianspolitiken Trekejsarförbundet 1872
T + Ö-U + R Tysk-österrikiska förbundstraktatet 1879 Trippelalliansen 1882 T + Ö-U + I Återförsäkringstraktatet 1887 T + R Fransk-ryska allianstraktatet 1894 Entente cordiale 1904 ( F + GB) Trippelententen 1907 F + GB + R

53 Finländska emigrantsocialister i USA

54 Slumområde i Glasgow 1870-talet

55 Världens befolkningsökning

56 IMPERIALISM Imperialism (nykolonialism)
efterfrågan på produkter ökade med industrialiseringen investeringar i kolonier gjordes för att öka produktionen (plantager, gruvor, järnväg etc.) krävde militär närvaro och kontroll av landet europeisk ledning infödingarna kom att betraktas som efterblivna och underlägsna den vite mannen

57 Nykolonialism 1914

58 KOLONIALISM Kolonialism:
faktorier (handelsplatser) byggdes oftast vid kusten hamn och magasin anlades området var oftast ingärdat köp eller byte av natur & hantverksprodukter med befolkningen lokalbefolkningen självstyrande med egen ledare och de var jämlika med européerna

59 Handelsfaktorier i Indien vid mitten av 1600-talet

60 Gemensamt faktori för flera länder i Kanton i Kina på 1700-talet

61 Tysklands enande Bakgrund: Två synsätt Preussen: Wilhelm I 1861-1888
Stortyska lösningen Österrike ledande Lilltyska lösningen Preussen ledande Preussen: Wilhelm I Mål: ena Tyskland Medel: stark armé Motstånd

62 Otto von Bismarck blir ministerpresident Genomdriver arméreformen:
allmän treårig värnplikt ny organisation ny beväpning Europas effektivaste armé Enandet: Fas I 1864 KRIG P. + Ö DK Slesvig-Holstein till P +Ö Fas II 1866 KRIG P Ö

63 Fas III 1870-71 Krig P. F. = Wilhelm tysk kejsare S-H till P.
Venetien till Italien P. fick rätt att organisera ett nordtyskt förbund Fas III Krig P F. = Wilhelm tysk kejsare Paris belägrat franska armén inringad franska kejsaren tillfångatagen tyska kejsardömet utropades i spegelsalen i Versaille fransmännen grundligt förödmjukade

64 Italiens enande Sardiniens regent Viktor Emanuel, utsåg
greve Cavour till minister Sardinien modellstat: fri näringslagstiftning frihandel industrier järnvägar modern armé och flotta Allians med Frankrike

65 krig mot Ö. 1859 och F. ger S. Lombardiet
allmän resning mot furstar och Modena, Parma och Toscana uppgår i Sardinien Garibaldi landstiger i Sicilien som ansluts till Sardinien efter en resning Turin ansluter sig 1861 Viktor Emanuel II utropas till Italiens kung och utvidgas med Venetien och Kyrkostaten i samband med tyska enandets krig

66 UPPLYSNINGEN REAKTION MOT AUKTORITETSTRO OCH UNDERKASTELSE
VÄNDE SIG MOT : KYRKA STAT HÄVDADE: FÖRNUFTETS BETYDELSE NATURRÄTTEN

67 AMERIKANSKA REVOLUTIONEN
VÄNDE SIG MOT: BRITTISK DOMINANS INOM: POLITIK EKONOMI MILITÄR JURIDIK EFTERSTRÄVADE SJÄLVBESTÄMMANDERÄTT FRIHET DEMOKRATI

68 FRANSKA REVOLUTIONEN VÄNDE SIG MOT: MÅL: ENVÄLDET
PRIVILEGIESYSTEMET (FÖRMÅNER) ORÄTTVISOR OJÄMLIKHET STÅNDSSAMHÄLLET KYRKAN MÅL: FRIHET, JÄMLIKHET