H LINDQUIST Instruktörsutbildningen LRF

En presentation över ämnet: "H LINDQUIST Instruktörsutbildningen LRF"— Presentationens avskrift:

1 H LINDQUIST Instruktörsutbildningen LRF
AKUT OMHÄNDERTAGANDE H LINDQUIST Instruktörsutbildningen LRF

2 SKADOR I SVERIGE Fjärde vanligaste orsak till död
olyckfall per år Äldre i hemmiljö är en stor grupp Ca 300trafik offer per år 1100 dödsfall i självmord mord per år i Sverige 500 st oklara fall

3 STATISTIK MSB

4 Andel olycka efter arena

5 DÖDSFALL

6 Internationell statistik
1 Trafik 2 Självmord/självskada 3 Våld/mord 4 Drunkning 5 Förgiftningar 6 Krig 7 Fall 8 Bränder

7 NÄR AVLIDER PERSONER

8 AKUTBEHANDLINGS KEDJAN
OLYCKA OLYCKA MEDMÄNNISKA RÄDDNINGTJÄNST AMBULANS SJUKVÅRDGRUPP

9 Olyckor kostar - samhällskostnader
Fallolyckor 22 miljarder Vägtrafikolyckor 20 miljarder Bränder 6 miljarder Drunkning 1 miljard Andra olyckor 10 miljarder Totalt miljarder/år

10 LRF STATISTIK? Sammanställt Kompendie 2011

11 LRF Statistik mellan brancher

12 AKUT OMHÄNDERTAGANDE The fate of wounded rests in the hands of the one who applies the first dressing NICHOLAS SENN MD American Surgeon

13

14 BEDÖM OLYCKAN Vad har egentligen hänt? Vilka krafter har utlösts
Traumakinematik? Skador Hur många är inblandade? Risker, lukt syn hörsel?

15 LIVSHOTANDE LÄGE Garantera säkerheten för den som ingriper och skadade
Hotande situationer kan inkludera: Brand – Trafik Elektriska ledningar – Vapen Farliga ämnen – Förhållanden i Blod och kroppsvätskor omgivningen

16 SÄKER ARBETSPLATS Handskar Ögonskydd Munskydd Kläder
Olämpligt handhavande/bortskaffande av nedsmittade vassa och andra föremål

17 HANDLÄGGNING Livsfarligt läge Airway/cervical spine = Luftväg/halsrygg
Breathing = ventilation Andning/ventilation Circulation = Cirkulation Disability = Neurologi/Medvetande Expose/Environment = Exponera/skydda

18 A- FRI LUFTVÄG SKAPA FRI LUFTVÄG HALS NACKE KONTROLL

19 B-BREATHING ANDNING KONTROLLERA ANDNING SE LYSSNA KÄNN

20 ANDNINGSORGAN Fysiologi-Hur funkar det ? Syrgasutbytet !
Syrgashalt i luft Frekvens Vux/barn

21 ANATOMI LUFTRÖRET STORA KROPPSPULS ÅDERN LUNGSÄCK HJÄRTA HJÄRTA
DIAFRAGMA 21

22 PLACERING AV SKADAD STABILT SIDOLÄGE RYGGLÄGES PLACERING SITTANDE
FÖRFLYTTNING AV SKADAD NACKSKADADE

23 C-CIKULATION Bedöm och kontrollera/åtgärda yttre blödning
Bedöm genomblödning: Puls Hud - frekvens färg - kvalitet temperatur - regelbundenhet - fuktighet - lokalisation kapillär återfyllnadstid

24 D- MEDVETANDE MEDVETANDE KONTROLL -FULLT VAKEN
-SLÖ MEN SVARAR PÅ TILLTAL -MEDVETSLÖS REAGERAR SMÄRTA -MEDVETSLÖS REAGERAR EJ SMÄRTA -PUPILLER

25 E-EXPOSURE SKYDDA UNDERSÖK DEN SKADADE KONTROLLERA TIDIGARE SJUKDOMAR
MEDICINERING ALLERGIER SENAST INTAGNA MÅLTIDEN

26 KRITISK SKADAD PERSON Ofri eller hotad luftväg Försämrad andning
Blödning Chock Onormala neurologiska fynd De flesta penetrerande skador Amputation eller ”nästan”-amputation Trauma kombinerat med andra komplicerande sjukdomar

27 BRÖSTKORGSSKADOR

28 ANATOMI LUFTRÖRET STORA KROPPSPULS ÅDERN LUNGSÄCK HJÄRTA HJÄRTA
DIAFRAGMA

29 BRÖSTKORGSSKADOR De skademekanismer som orsakar Bröstkorgsskador kan indelas i två kategorier: Trubbigt våld Penetrerande våld

30 Bröstkorgsskador Revbensfraktur Punkterad lungsäck- Pneumothorax
Blödning i lungsäck- Hemothorax Instabil bröstkorg- Flail chest Lung kontusion

31 Undersökning-Behandling
Fri luftväg Andning frekvens ,djup, likvärdigt Smärta? Sätt personen upp! O2 behandling Hjälp till med andningen Placering i stabilt sidoläge

32 BUKSKADOR

33 Bukskador INRE YTTRE

34 BUKSKADOR-BEHANDLING
Stoppa synliga blödningar Förebygg cirkulationssvikt Placera patienten efter skada Dra ej ut kvarsittande detaljer Täck med förband

35 Ansiktsskador

36 ANSIKTS SKADOR-BEHANDLING
FRI LUFTVÄG BI BEHÅLL FRI LUFTVÄG DRÄNAGELÄGE RENSUGNING AV MUNHÅLA

37 SKALLSKADOR ANATOMI SKADOR -PRIMÄR -SEKUNDÄR AKUT BEHANDLING

38 } SKALLEN Periost Ett funktionellt lager Skallen Dura mater Araknoidea
Pia mater (fäster direkt mot hjärnytan och ej möjlig att avlägsna) Blodkärl i subaraknoidal- rummet Epiduralrum Subduralrum Subaraknoidalrum

39 HJÄRNAN

40 SEKUNDÄRA SKADOR Intrakraniella orsaker Epileptiska anfall Hjärnödem
Blödningar Förhöjt intrakraniellt tryck (ICP)

41 SEKUNDÄR HJÄRNSKADA Systemiska orsaker Hypoxi Förhöjt eller sänkt CO2
Anemi Lågt blodtryck Förhöjt eller för lågt blodsocker

42 AKUT BEHANDLING FRI LUFTVÄG ANDING BRA ANDING VIKTIGT
CIKULATION VIKTIGT – BLT MEDVETANDE KONTROLL PLACERING AV SKADAD IMMOBILISERING

43 RYGGSKADOR ANATOMI FYSIOLOGI SKADOR BEHANDLING

44 RYGGSKADOR Så många som till spinala skador inträffar årligen (USA) Vanligast i åldrarna 16 till 35 år Orsaker: Bilolyckor Fallolyckor Skott- och stickskador Sportskador

45 ANATOMI SPINALUTSKOTT RYGGKOTSHÅLET (FORAMEN VERTEBRALE) KOTKROPP

46 ANATOMI Halskotor (7) [cervical] Bröstkotor (12) [thoracal]
Ländkotor (5) [lumbar] Korsbenet (5) [sacrum] Svansbenet (4) [coccyx]

47 FYSIOLOGI Ryggraden innehåller motoriska och sensoriska nervbanor
Skador kan resultera i: Svaghet eller förlamning Smärta, domning/stickning eller totalt känselbortfall

48 BEDÖM OLYCKAN Våldsam kraft mot huvud, hals, bål eller bäcken
Plötslig acceleration, deceleration eller sido- riktad kraft mot hals eller bål Alla fallolyckor Utkast eller fall från alla typer av motor- eller manuellt drivna transportredskap Dykincident på grunt vatten

49 VENTILATIONS PROBLEM Höga halsryggskador - förlust av andnings-förmåga
Låga halsryggskador - kvarstående förmåga till andning med diafragma, men förlust av andningsförmåga med interkostal muskulatur

50 IMMOBILISERING Manuell stabilisering i neutralläge
Bedöm neurologisk funktion Applicera halskrage Spänn fast bålen Applicera polstring där detta krävs Spänn fast benen Spänn fast huvudet Upprepa primär undersökning/bedömning av neurologisk funktion

51 HALSKRAGE Endast stöd: IMMOBILISERAR INTE!
Appliceras sedan huvudet återförts till neutral läge; såvida det ej är kontraindicerat Skall vara stel och ha rätt storlek Skall inte hindra öppning av munnen

52 IMMOBILISERING HALSKRAGE SPINEBOARD SCOOPBÅR VACCUMMADRASS KEDVÄST