Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mikrobiologi del I Tove Sandberg Vårterminen 2014.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mikrobiologi del I Tove Sandberg Vårterminen 2014."— Presentationens avskrift:

1 Mikrobiologi del I Tove Sandberg Vårterminen 2014

2 Grundläggande Mikrobiologi Historik Den prokaryota cellen Virulensegenskaper Morfologi, Gruppering Förökning Bakteriegenetik, Mutationer Smittvägar, Normalflora Grundläggande virologi Antibiotika Mykologi, maskar, protozoer, chlamydia

3 Mikrobiologisk Historik Antonie van Leeuwenhoek ( ), mikroskopets fader, använde sig av glaslinser Louis Pasteur ( ) & Robert Koch ( ) beskrev den första bakteriella inf.sjukdomen hos människan-mjältbrand-Kochs postulat Ignaz P. Semmelweiss Sjukhushygien, ( )-dålig handhygien och barnsängsfeber Lister ( )-närvaro av små partiklar i luft upphov till förruttnelse i sår-karbolsyra- antisepetikens fader

4 Kochs postulat Möss infekteras med material från döda husdjur Bitar av mjälten (infekterad) lades i sterilt blodserum Bakterier började växa Infektering av dessa bakterier i friskt djur. Mjältbrandsbakterier (Bacillus anthrax)

5 vilenski.org/.../ historyoflife/pastuer_image.jpg Pasteurs svanhalsexperiment

6 Klassifikation av humanpatogena organismer Ektoparasiter (loppor,löss,kvalster) Maskar Protozoer Svampar Bakterier (Chlamydia,Mykoplasma,Rickettsier) Virus Prioner

7 Taxonomi Bakterier av ett och samma slag sammanförs till arter (species). Närbesläktade arter sammanförs till släkten (genus), släkten till familjer. Ex tarmbakterien Esherichia coli (E.coli) tillhör arten coli släktet Escherichia och familjen Enterobakterier E.coli är en s.k. Gramnegativ stav (G - ). Man pratar även om stammar…

8 Storleksjämförelse

9 Bakteriecellen Kärnsubstans består av en enda kromosom ( enkelsträngad DNA-molekyl) RNA finns för den genetiska kopieringen Cytoplasma som består av vatten, protein, fett och kolhydrater –ribosomer Cytoplasmamembran-selektivt permeabelt Cellvägg, som ger stadga och skydd

10 Bakteriecellen forts. Proteiner, som används vid ett flertal funktioner hos bakterierna tex: replikation,rörelse Nukleinsyror ; DNA och RNA, funktion; lagra och överföra genetisk information Kolhydrater ; finns som nödvändiga kol-och energikällor för mikroorganismen, polysackarider Fetter, finns i former som; neutrala fetter, fosfolipider och steroider

11 Bakteriecell /.../ images/prokaryote.jpg

12 Strukturer i bakteriecellen Plasmamembran Plasmamembran Gas vakuol Gas vakuol Ribosomer Ribosomer Inklusionskroppar Inklusionskroppar Nukleoid Nukleoid Perplasmatiskt rum Perplasmatiskt rum Cell vägg Cell vägg Kapsel, slemlager Kapsel, slemlager Fimbrier, flageller Fimbrier, flageller Endosoporer Endosoporer

13 Plasmamembranet

14 Plasmamembranet Är en semipermeabel barriär, reglerar passage av joner och molekyler Är en semipermeabel barriär, reglerar passage av joner och molekyler Består av integrala proteiner inbäddade i det inre av fettlagret ( 70-80% av alla membranproteiner) Består av integrala proteiner inbäddade i det inre av fettlagret ( 70-80% av alla membranproteiner) Består av perifera proteiner, lätta att ta bort vid tex, pH-justeringar. Består av perifera proteiner, lätta att ta bort vid tex, pH-justeringar.

15 Grampositiva (G + ), Gramnegativa (G - ), Grampositiva (G + ) bakterier har ett tjockt hydrofilt lager murein/peptidoglykan omkring sig, låga halter av lipider. De färgas blå med Gramfärgning Gramnegativa (G - ) bakterier har mer invecklad membrankonstruktion, tunt lager med murein/peptidoglykan, höga halter av lipider, gör cellväggen hydrofob,ett yttre skikt med lipopolysackarider (LPS). De färgas röda med Gramfärgning

16 Bakteriers utseende

17 Visualisering av bakterierna Mikroskop; olika former Mikroskop; olika former Färgningsmetoder; enkla, differentierade, special Färgningsmetoder; enkla, differentierade, special Gramfärgning är den vanligaste färgningsmetoden Gramfärgning är den vanligaste färgningsmetoden

18 Bakteriers virulensfaktorer Enzymer gynnar bakteriens spridning i vävnaden t.ex hyaluronidas, kollagenas, streptokinas, koagulas. Toxiner är vävnadsskadande och pyrogena; vissa stör kroppscellers metabolism andra påverkar överföringen av nervimpulser Kapsel Pili-för att hålla sig fast samt som överföring av genetisk material mellan bakterier Flageller Sporer

19 Toxiners indelning Toxiner kan indelas i två huvudgrupper: Toxiner kan indelas i två huvudgrupper: Exotoxiner: produceras mest av grampositiva bakterier. Exotoxiner: produceras mest av grampositiva bakterier. Endotoxiner: produceras mest av gramnegativa bakterier. Endotoxiner: produceras mest av gramnegativa bakterier.

20 Bakteriefysiologi samt metabolism Flertalet bakterier trivs bäst i fuktig miljö vid en temp. mellan  C, pH värde mellan 7,2-7,6 De flesta bakterier dör vid cirka 70  C….. Vill ofta ha samma ”salthalt” som i blod och vävnadsvätska, 0,9% NaCl. Är mycket känsliga för UV-ljus En del bakterier är aeroba dvs. kräver syre En del bakterier är anaeroba, växer utan syre En del bakterier är fakultativt anaeroba, växer både med syre och utan syre

21 Bakteriers tillväxtkurva

22 Mikrobiell genetik Konjugation; två bakterier nära varandra använder sina pili (s.k. sex-pili). Transduktion; innebär att bakterier använder sig av bakteriofager för överföring av arvsmassa. Transformation; bakterien tar upp fritt DNA från omgivningen

23 Patogenicitet och virulens Patogen: sjukdomsframkallande Virulens: Graden av sjukdomsalstrande förmåga Infektionsdos: Den mängd mikroorg. som behövs för att sjukdom skall uppstå Lågvirulent: Ger lindrig sjukdom Kemotaxi: Vita blodcellers förmåga att migrera till en inflammationshärd

24 Bakteriers smittvägar Luftburen smitta/Droppsmitta - bakterier/virus Endogen smitta - karies Kontaktsmitta-direkt/indirekt - genitala inf. Blodsmitta-smitta - infekterat blod Vektorsmitta-smitta - insekter Vattenburen smitta - tex. Hepatit A Smitta via mat - tex.Salmonella

25 Bakteriers vidhäftning till epitelceller Bakterier adhererar till receptorer på celler i hud och slemhinnor Infektionen begränsas till slemhinnan Invasion av epitelcellerna Infektionen passerar epitelcellsbarriären

26 Normalflora Var finns normalfloran? Var finns normalfloran? - Huden, mag-tarmkanalen, tårvätska, vaginalflora, uretra Vilken funktion har den? Vilken funktion har den? - Att bland annat skydda oss mot patogena mikroorganismer När rubbas normalfloran? När rubbas normalfloran? - Vid tex. antibiotikabehandling. Normalflora i en vävnad kan vara patogen i en annan tex. vid urinvägsinfektion

27 Allmänt om provtagning Provet skall tas där man förväntar sig att finna de organismer som orsakar infektion Provet skall tas där man förväntar sig att finna de organismer som orsakar infektion Odlings- remiss och provtagningskärl ska vara märkta innan provtagningen!! Odlings- remiss och provtagningskärl ska vara märkta innan provtagningen!! Patientens namn Patientens namn Personnummer. Personnummer. Avdelning/mottagning Avdelning/mottagning Datum Datum Typ av prov Typ av prov

28 Ex på provtagning för mikrobiell analys Faecesodling: Bomullsklädd pinne stryks mot analöppningen efter defekation. Kan även föra in en pinne i analöppningen. Faecesodling: Bomullsklädd pinne stryks mot analöppningen efter defekation. Kan även föra in en pinne i analöppningen. Urinodling: Urin skall ha stått i minst fyra timmar. Mittstråleprov. Urinodling: Urin skall ha stått i minst fyra timmar. Mittstråleprov. Blododling: Med hjälp av venpunktion. Blododling: Med hjälp av venpunktion.


Ladda ner ppt "Mikrobiologi del I Tove Sandberg Vårterminen 2014."

Liknande presentationer


Google-annonser