Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 NorFor Plan och NorFor Evaluering Maria Mehlqvist & Anders H Gustafsson Svensk Mjölk, oktober 2005.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 NorFor Plan och NorFor Evaluering Maria Mehlqvist & Anders H Gustafsson Svensk Mjölk, oktober 2005."— Presentationens avskrift:

1 1 NorFor Plan och NorFor Evaluering Maria Mehlqvist & Anders H Gustafsson Svensk Mjölk, oktober 2005

2 2 NorFor-systemet! NorFor Plan! Foderstatsplanering och optimering AAT-modellen blir grund till denna del NorFor Evaluering! Djupare utvärdering av foderstaten Karoline-modellen blir grund till denna del Dagens system +

3 3 NorFor-Evaluering: Karoline-modellen Heldjursmodell – unik i sitt slag Dynamisk modell med komplexa samband Har utvecklats i nordiskt forskningssamarbete, avslutas 2004 Indata mycket likt NorFor Plan Tas i bruk i NorFor-systemet i den form forskarna levererar den

4 4 NorFor Evaluering - Användningsområde Kan idag inte användas för att beräkna eller optimera foderstater Specialverktyg för att –utvärdera, t.ex. problemfoderstater –utbilda, djupdykning i näringsfysiologi –forska, simulera fodernedbrytning

5 5 NorFor Plan Foderstatsplanering och optimering Ersätter dagens system Utvecklat utifrån vårt nuvarande AAT/PBV-system Beskriver fodrets nedbrytning i olika delar av mag-/tarmkanalen

6 6 Översikt av NorFor Plan

7 7

8 8 NorFor Plan beräknar: Fodermedlens smältbarhet Energitillförsel och energibalans AAT PBV Mängden stärkelse till tunntarmen Skattat foderintag Mängden kväve i mjölk, kött, träck och urin

9 9 Vad är nytt med NorFor Plan? Enskilda fodermedel saknar fasta energi- och AAT-värden Foderstatens näringsinnehåll varierar med foderintag och foderstatens sammansättning Nya foderfraktioner Samma begrepp men nya beräkningar Nettoenergi Beräkning av foderintag Värdering av fysisk struktur

10 10 Effekt av foderintag på foderstatens AAT-värde Foderstat med 50 % kraftfoder (Volden)

11 11 Effekt av foderintag på foderstatens energivärde Foderstat med 50 % kraftfoder (Volden)

12 12 Nya foderfraktioner Mer detaljerad uppdelning av protein, NDF och stärkelse Jäsningsprodukter och ammoniakkväve i ensilage Nedbrytningshastighet i vommen

13 13 Aska Råfett Restfraktion Fermentationsprodukter Stärkelse Råprotein NDF Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart Lösligt Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart Ammoniakbundet kväve Aminosyrainnehåll Löslig Potentiellt nedbrytbar Totalt osmältbart Fettsyror Socker Mjölksyra Flyktiga fettsyror Fodrets kemiska fraktionering

14 14 Fraktionering av stärkelse, råprotein och NDF Löslig fraktion (s) - Snabbt tillgänglig för djuret - Försvinner från nylonpåsen vid tvättning Potentiellt nedbrytbar fraktion (pd) - Kan brytas ner i vommen - Mängden som bryts ner beror av nedbrytningshastighet och passagehastighet Osmältbar fraktion (i) - Passerar osmält genom djuret

15 15 Restfraktion (RestCHO) Består till största del av socker Beräknas som: 1000 – aska – råprotein – råfett – NDF - stärkelse -fermentationsprodukter

16 16 Socker Ingår i RestCHO Ingår i energiberäkning mono- och disacakrider har ett lägre energiinnehåll jämfört med polysackarider

17 17 Fermentationsprodukter Innehåller: - Ättiksyra - Mjölksyra - Smörsyra - Eventuellt myrsyra från ensileringsmedel Utnyttjas sämre som energikälla till vommikrober

18 18 Ammoniakkväve Råprotein och RestCHO korrigeras för amminiakkväve och urea i fodret Utan korrigering överskattas råproteinet och restfraktionen underskattas

19 19 Nedbrytning och utflöde Andelen vomnedbrutet foder påverkas av nedbrytnings- och passagehastighet Passagehastigheten varierar med ts- intag och grovfoderandel Nedbrytningshastigheten för NDF påverkas av kvoten ”snabba kolhydrater”/Fiber

20 20 Mikrobernas effektivitet Antas vara konstant i nuvarande system Försök har visat att både foderintag och grovfoderandel har betydelse för mikrobernas effektivitet I NorFor Plan används ett kurvlinjärt samband som tar hänsyn till detta…

21 21 Exempel Fast kraftfodergiva 7 kg ts Varierad ensilagegiva 5-18 kg ts Effektiviteten i mikrobproteinsyntesen ökar från 152 g till 212 g mrp / kg våmsmält organisk substans. 48 g beror på ökat ts-intag och 12 g på ökat grf-andel

22 22 Mikrobiell effektivitet i foderstat med 7 kg ts kraftfoder och varierad grovfodermängd

23 23 Jäsningsprodukter i ensilage Kan sänka foderintaget Utnyttjas sämre av mikroberna än kolhydrater Påverkar AAT-värdet

24 24 Ökad mängd jäsningsprodukter från 40 till 140 g/kg ts i ensilage (foderstat med vallensilage, korn och krf-blandning)

25 25 Nettoenergi Tar hänsyn till hur mycket av den omsättbara energin som kan utnyttjas för produktion Beror på kvoten omsättbar energi/bruttoenergi Samma energifaktorer som i holländska energisystemet

26 26 Foderkonsumtion i NorFor Plan Baserat på det danska foderintagssystemet Förutsätter i huvudsak fysisk reglering av foderintaget Alla fodermedel har ett fyllnadsvärde (FVL) Korna har en foderintagskapacitet (ICL) Balansering/optimering av en foderstat: Fodrets fyllnadsvärde i balans med intagskapaciteten samtidigt som kons energibehov täcks

27 27 Beräkning av skattat foderintag ∑ TS intag = ICL__ FVL tot ICL = Djurets foderintagskapacitet FVL tot = viktat fyllnadsvärde utifrån TS-andel av alla fodermedel i foderstaten

28 28 Exempel: beräkning av ts-intag Kon får (tal i parentes är FVL-värden): 35 % kraftfoder (0,22), 5 % potatis (0,25), 5 % halm (0,83) och 55 % ensilage (0,49). Intagskapacitet ICL = 6,90. ∑TS intag = ____K_______ FFk tot Kon kommer att kunna äta: 6,90 / (0,22*0,35+0,25*0,05+0,83*0,05+0,49*0,55) = 6,90 / 0,4005 = 17,2 kg ts

29 29 Beräkning av grovfoderintag ICL - FVL grovfoder TS intag, grovfoder = Där: TS i och FVL i är ts-intag och fyllnadsvärde för kraftfoder

30 30 Foderstatsbalansering ts-intag = ICL i FVL G + FVL K MJ behov (energi) MJ G + MJ K Målsätting: Bestämma det förhållande mellan grovfoder och kraftfoder som skattar intaget av foder och samtidigt täcker djurets energibehov =

31 31 Fodermedlens fyllnadsvärde Kraftfoder: konstant 0,22 per kg ts Grovfoder: beräknas utifrån - NDF - Smältbarhet för organsikt material - Ammoniakkväve i ensilage - Mjölksyra och VFA i ensilage Baserat på finskt upptagsindex

32 32 Exempel på fyllnadsvärde i grovfoder FodermedelFyllnadsvärde per kg tsNDF, g/kg ts Gräs, timotej 1-2 v. före axgång0, Ensilage, timotej/ängsvingel axgång0, Ensilage, timotej/ängsvingel 1-2 v. efter axgång 0, Ensilage, 1:a skörd % klöver0, Majsensilage0, Halm0,83820 Potatis0,2573

33 33 Djurets intagskapacitet Beräknas utifrån: - Ras - Vikt vid kalvning (korrigerat till hullpoäng 3) - Avkastningsnivå (årsavkastning) - Laktationsnummer och laktationsstadium - Stallsystem (uppbundet/lösdrift) - Utfodringsmetod (separat/fullfoder) - Separat beräkning för sinkor

34 34 Foderintagskapacitet genom laktationen

35 35 Strukturvärdering i NorFor Plan Värdering av foderstatens fysiska struktur Viktigt för bl. a god vomfunktion och att upprätthålla fetthalten i mjölken Strukturvärdet uttrycks som tuggningstid, min/kg ts Tuggningstid = idisslingstid + ättid Beräknas additivt för varje enskilt fodermedel Uppbyggd från det danska tyggetidssystemet

36 36 Fodrets struktur beror av NDF (fiber) Partikelstorlek ”Hårdhet”, dvs innehåll av osmältbar fiber (iNDF), skillnad mellan t ex gräs med hög smältbarhet och halm

37 37 Exempel, Svensk foderstat (40 kg ECM) Kg ts Vallensilage10 Korn7 Krf-blandning 5,4 Summa kg ts22,4

38 38 Resultat, strukturvärde NDF % /ts iNDF/NDFBehandlingTCL mm Tuggningstid min/kg ts Ensilage540,19Hackat2075,9 Korn190,36Krossat619,7 Koncentrat290,34Pelleterat24 Total tuggtid för foderstaten = 41 min/kg ts

39 39 Hur skall struktursystemet användas i NorFor Plan? Foderstatskontroll Rekommendation för tuggningstid/kg ts (minimumvärde) Kommer på sikt att integreras i modellen (t ex passagehastighet)

40 40 Foderstatsexempel i NorFor Plan

41 41 Exempel med vitklöver Foderstat (30 kg ECM) kg ts Ensilage gräs alt. vitklöver10 Korn5,0 Kraftfoderbl.4,7 Summa kg ts19,7

42 42 Värden enligt nuvarande system Timotej/ängssv.Vitklöver RP NDF AAT7071 PBV17105 MJ10,311,0

43 43 Resultat i NorFor Plan (30 kg ECM)

44 44 Foderstat (40 kg ECM) Kg ts Vallensilage10 Korn7 Krf-blandning 5,4 Summa kg ts22,4 Rp 18 % av ts NDF32 % av ts Stärk.19 % av ts Råfett4,2 % av ts MJ/kg ts*12,5 AAT/MJ*7,9 * Svensk AAT och MJ

45 45 Resultat i NorFor Plan (40 kg ECM)

46 46 NorFor Plan i praktiken Flera ”nya” faktorer påverkar foderstatens näringsinnehåll skillnader mellan foderstater i NorFor Plan och nuvarande system Skillnader beror på: - Kratfoderandel (NDF smb, mikrob-AAT) - Nedbrytningshastighet för NDF (energi, AAT) - Jäsningsprodukter (AAT, foderintag) - Foderintag (energi, mikrob-AAT)

47 47 Sammanfattning – Styrkor med NorFor Plan Utvecklat från vårt nuvarande system men med ny kunskap Foderstaten som helhet i fokus Värderingen av vall vidareutvecklad Bättre beskrivning av fodrets egenskaper och nedbrytning

48 48 Vad blir konsekvenserna för rådgivaren? Mer fokus på ämnesomsättningen hos kon Större möjlighet att beakta fodermedlens egenskaper Chans till bättre foderutnyttjande Möjlighet till fler (och i vissa fall nya) foderstatskontroller Ökat motiv till att optimera Ny fodertabell Fler parametrar på foderanalyssvaret


Ladda ner ppt "1 NorFor Plan och NorFor Evaluering Maria Mehlqvist & Anders H Gustafsson Svensk Mjölk, oktober 2005."

Liknande presentationer


Google-annonser