Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

EBP - Vad är det?  Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd, professionell praktisk erfarenhet och klientens/brukarens värderingar,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "EBP - Vad är det?  Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd, professionell praktisk erfarenhet och klientens/brukarens värderingar,"— Presentationens avskrift:

1 EBP - Vad är det?  Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd, professionell praktisk erfarenhet och klientens/brukarens värderingar, förväntningar och förutsättningar i övrigt.  EBP är en process eller en metod för ”praktikern” att i mötet med ”brukaren” söka, värdera och integrera olika kunskapskällor inför val av insatser (Oscarsson 2009).

2 Hur går arbetet med EBP till?  Som praktiker formulerar man en fråga som gäller en aktuell brukares problem eller behov.  Man söker få fram bästa möjliga kunskap för att kunna besvara frågan (i första hand genom att ta stöd i forskning).

3 EBP  Man granskar kritiskt resultatets validitet (giltighet), effekt och användbarhet – har studien gjorts under liknande förhållanden?  Man integrerar resultatet med den egna praktiska erfarenheten och med brukarens önskemål, värderingar, förväntningar, fysiska och psykiska tillstånd och förutsättningar.

4 EBP  Därefter kommer man, tillsammans med brukaren, fram till en lämplig insats och man utvärderar sin egen förmåga att genomföra insatsen (jfr PBL!) (Oscarsson, 2009).

5 Evidensbaserad praktik  Brukarens uppfattning är en viktig del!!

6 Brukarkunskapens giltighet  Att arbeta med ett brukarperspektiv betyder att den det gäller kommer till tals – det innebär att professionella får mer kunskap än vad de annars skulle kunna få.  Det finns inte bara ett brukarperspektiv - det finns många (Krogstad, 2011)

7 Vem är brukare?  Personer med egen erfarenhet som tar del av, eller ”brukar” insatser från offentlig verksamhet  Brukare kan även vara brukar/intresse/organisationer

8 Brukarinflytande:  Med brukarinflytande avses att individ- och eller intresse- organisation är med och påverkar hela eller delar av verksamhetens utformning.  De som berörs får inflytande i hela eller delar av verksamheten utifrån deras kompetensen som brukare.

9 Brukarmedverkan:  Med brukarmedverkan menas att brukaren tar aktiv del i en verksamhetens olika delar (planering, genomförande, utvärdering, uppföljning).

10  ”Inflytande över verksamhet för dem som utnyttjar eller brukar kommunens eller landstingets tjänster, t.ex. skolbarns föräldrar, elever, patienter, hyresgäster, pensionärer och personer med funktionsnedsättning” (www.ne.se).www.ne.se

11  I civildepartementets utredning definieras brukarinflytande som ”medborgarens möjligheter att som användare av en offentlig service påverka tjänstens utformning och kvalitet”  (Ds, 1991:8).

12 Varför brukarinflytande?  Grundtanken i FN´ s konvention är delaktighet och jämlikhet för funktionsnedsatta inom samhällets alla områden.  I konventionen säkerställs att personer med funktionsnedsättning är medborgare med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra.

13 Hur når vi dit?  Ett nära samarbete med brukarorganisationerna bör utvecklas.  Dessa bör engageras i beslutsprocesser som rör planer och program som kan anses påverka personernas ekonomiska och sociala situation.

14 Informationsspridning  Åtgärder bör vidtas för att sprida information och kunskap om olika funktionsnedsättningar på alla politiska och administrativa nivåer, centralt, regionalt och lokalt.

15 Mål för funktionshinderpolitiken  De handikappolitiska målen är mångfald, delaktighet och jämlikhet. För att nå målet måste vi utgå från den enskilde (www.handisam.se).www.handisam.se

16  Det anses idag som självklart att det finns brukarinflytande inom socialtjänstens verksamheter.  Det är först när ordet brukarinflytande ska omsättas i praktisk handling som det blir svårt (Steinholtz Ekecrantz, i Hyden red., 2000).

17  Hur ska det se ut i praktiken?  Vad ska brukaren få ha inflytande över?  Hur ska verksamhetsföreträdare få kunskap om vad brukaren vill ha inflytande över?

18 Forskning  Resultat från ett forskningsprojekt vid högskolan i Hedmark, visar att brukarmedverkan och delaktighet har en avgörande betydelse för psykiskt välbefinnande (Granerud, 2011).

19 Centrala faktorer utifrån forskning inom Norskt psykiskt hälsoarbete  Brukarperspektivet måste vara i centrum.  Ökad vikt på att hälsofrämjande och förebyggande arbete motverkar psykiskt lidande.  Ökad vikt vid att brukaren får stöd att arbeta med egna resurser och att hantera den egna livssituationen.  Kontinuitet genom stabila relationer.  Anpassade boendeformer.  Anpassade aktivitetsnivåer som inbegriper dagverksamhet, fritidsmöjligheter och social samvaro.

20 Viktiga krav:  att stöd som ges ska upplevas helhetligt och koordinerat,  att miljön ska vara tillåtande,  att alla behandlas med respekt,  att allt socialt arbete bör ske utifrån en värdegrund,  att personer som behöver hjälp får hjälp,  att det stöd som ges är tillräckligt.

21 Forskning om ett aktivt stöd till aktivitet  Resultatet visar att personer som fått stöd till aktivitet beskriver att de upplever att de: - kan hjälpa andra - har fått rutiner - kan vara kreativa - har utmaningar - kan ta hand om sig själva - känner sig som kompetenta personer - (Argentzell, 2012).

22 Aktivt stöd ger ett meningsfullt liv  Många personer med psykisk funktionsnedsättning har svårt att själva klara av att veta vad de vill göra, de behöver stöd.  Delvis beror detta på att de har varit vana att andra bestämt över dem.  När de fick stöd att bestämma själva visar resultatet att personerna trivdes bättre och blev mer aktiva (Lindström, 2012).

23 Inflytande på olika nivåer  Den samhälleliga nivån  Verksamhetsnivå  Individnivå

24 Genomförandeplan brukarinflytande på individnivå  Den enskilde ska ha inflytande över de insatser som ges, när och hur de ges.  I praktiken finns stora svårigheter bland annat pga det ojämnlika förhållande mellan professionella och brukare.  Resultat: de personer som kan delta stärks och,  Verksamheten har utvecklats mot en mer individuellt styrd verksamhet  (Nilsson, Tillberg, Mattsson, 2012).

25 Redskap/modeller för brukarinflytande på gruppnivå  Olika typer av brukarundersökningar - Fokusgrupp - Brukarrevision

26 Exempel 1 Pict-O-Stat

27 Vad är Pict-O-Stat?  Webbaserat enkätverktyg med ljud, Pictogrambilder, fotografier och film.  Ett kognitivt hjälpmedel som ger möjlighet för personer att svara självständigt på enkäter.  Används av ”brukare” inom LSS och SoL– verksamheter.

28 I Pict-O-Stat skapas verksamhetsnära webbenkäter  Mål för kvalitet i verksamheten formuleras  Sammansättning av enkätfrågor utifrån satta mål  Genomförandet  Analys av statistik  Uppföljning

29 Målgruppen är personer,  Som har kognitiva svårigheter  Har svårt att tolka icke-konkreta frågeställningar  Har svårt att läsa och skriva  Har inlärningssvårigheter

30 Utvecklingsprojekt  Enkätverktyget Pict-O-stat  Utvecklingsarbete i sex år tillsammans med ett privat dataföretag Neonova

31  Framtagning av frågor med hjälp av fokusgrupper – måttligt, lindrigt utvecklingsstörda; personer med psykisk funktionsnedsättning  Validering av frågornas förstålighet med hjälp av videoobservationer

32 Del 1 Utvärdering av fem gruppbostäder jan 06- maj-07  Fokusgrupp med de ”boende” 2006 – 22 personer

33  Enkät med hjälp av Pict-O-Stat – 24 personer Ny utvärdering sex gruppbostäder 2008

34 Fokusgrupp i tre steg  1- ta fram kännetecken  2- formulera frågor utifrån påståenden kategorisera, reflektera, justera  3- testa frågorna genom att värdera den ”egna” verksamheten

35 Kvalitetsområden/kategorier  Fysisk boendemiljö  Psykosocial miljö – Personal, trygghet/trivsel  Respektfullt bemötande  Självständighet – inflytande självbestämmande  Rättsäkerhet  Information/kommunikation  Delaktighet

36 Frågor till en enkät (del 1) Psykosocial miljö - personalen  Personalen ska vara trevlig  Personalen ska finnas när man behöver dem  Personalen ska hjälpa till med t.ex. städning  Personalen ska hjälpa till om man behöver någon att prata med  Personalen ska kramas.  Personalen ska vara glada, skämta, skratta  Personalen ska vara snälla  Viktigt att få vara i fred för personalen  Personalen ska behandla ungdomarna rättvist.

37 Personalen  Ska hålla det som bestämts  Ska ge mig den hjälp jag behöver.  Ska lyssna på mig  Det är viktigt att få hjälp även med fritidsaktiviteter.  Det är viktigt att man trivs med kontaktmannen – be att få byta annars.  Personalen ska vara till för dem som bor i gruppbostaden

38 Psykosocial miljö – Viktigt i gruppbostaden  Det är viktigt att ha regler att bestämma tillsammans  Det är viktigt att inte störa varandra  Det är viktigt att trivas med dem man bor med  Det är viktigt att träffa andra som bor på andra gruppbostäder  Det ska finnas ett schema.

39 Exempel enkätfrågor Exempel:  Det är viktigt att ha en kontaktpersonal.  Det är viktigt att man kommer överens med personalen.  Det är viktigt att man har någonting att göra på dagarna. Frågeformulering:  Har du en kontaktman bland personalen?  Kommer du och personalen bra överens?  Har du något meningsfullt att göra på dagarna?

40 Tycker du om din lägenhet? Svar ja = 14 nej = 3

41 Får du bestämma…? Ja=15 vet ej= 2

42 Har ni möten där du bor? Svar ja=7 ibland=6 nej=4

43 Får du vara med bestämma…? Ja=8 ibland=3 nej=6

44 Har du ett schema…? Svar ja =10 nej = 7

45

46 Att svara på enkäten  Eget lösenord?  Logga in sig på datorn – få hjälp om man vill?

47 Kommentarer  Personal på ett boende uttryckte att ”brukaren har inte sagt något på tre år” men han klarade av att genomföra enkäten utan större problem. Visar på att förutfattade meningar kan vara ett hinder i verksamheterna. Alla som deltog var mycket positiva. Tyckte det var spännande med tekniken, uttryckte att det var kul att få göra en sådan här enkät, tråkigt när det var klart. Brukarna som deltog i enkäten ser fram emot återkopplingsträffen.

48 Kommentarer  Många brukare har uttryckt att ”det här behövs” och de har upplevt att de fått framföra sina åsikter. Vissa har bett att få göra detta igen. Vissa var nervösa inför enkäten men kunde genomföra den utan besvär.

49

50 Resultatet  Hur blev det sedan?  Mellan första och andra utvärderingen genomfördes en organisationsförändring som innebar att det blev lugnare i boendet det var inte lika många vikarier längre.

51 Resultat  Personer på låg utvecklingsnivå behöver träna på Pictogrambilder  Alla behöver träna sig i att få vara med att ”bestämma”  Personalen behöver träna på att låta brukaren ”bestämma”

52 Vad fungerade?  Tydliga frågor  Tydliga svar  Ljudstöd  Symbolstöd  Belysta områden  Delaktig organisation

53 Vad fungerade inte?  Frågor i påståendeform  För många saker på skärmen  Nästa fråga automatisk  Personalen var inte alltid med i processen

54 Validering av enkäten  Uppmärksamhetsdriven design för personer med intellektuella funktionshinder – en utvärdering av enkätverktyget Pict-O-stat  Tillämpad kognitionsvetenskap, Kognitionsvetenskapliga programmet, Linköpings universitet våren 2007

55

56 Pict-O-Stat-ps  Ett utvecklingsprojekt finansierat av Hjälpmedelsinstitutet, HI ( )  Genomförande i tre kommuner, Jönköping (1), Västerås (1), Norrköping (2)= 4 grupper; 19 deltagare; 13 tillfällen.  Frågorna ställs i ett enkätverktyg Pict-O-Stat som är ett kognitivt stöd för den aktuella målgrupp.

57 Syfte  Att ta fram ett kognitivt användbart utvärderingsinstrument så alla kan vara delaktiga  Att öka möjligheterna till delaktighet och inflytande för brukaren genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete där brukaren är med och utvärderar verksamheten.

58 Projekt Pict-O-Stat Ps  Att anpassa Pict-O-Stat i gränssnitt och funktion  Att skapa ett brukarorienterat frågebibliotek för och tillsammans med personer som har psykisk funktionsnedsättning.

59 Områden:  Bostad med särskild service, boendestöd och daglig verksamhet som faller inom ramen för Socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) och lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS (1993:387)

60 Metod - Fokusgrupp  Syfte att ta fram frågor till en brukarenkät  Genom att ta fram synpunkter från ”brukare” inom psykiatri/ socialpsykiatri vad är viktigt att få ha inflytande om och hur vill man kunna påverka?  Få fram frågor som uppfattas angelägna att svara på för målgruppen.

61 Fokusgrupp som metod för att konstruera frågor till en enkät  Frågor utifrån vad som uppfattas som viktigt att fråga om:  Tex: Vad tycker du är viktigt för att det ska vara ett bra boendestöd, bra där du bor?  Frågeformuleringar och svarsalternativ diskuteras i grupp.  Reflexion och justering av formuleringar sker i grupp.

62 Presentation av personerna  Anna 62 år har bott i sitt boende i nio år. Innan dess bodde hon på institution, mentalsjukhus. Hon har haft kontakt med psykiatrin i 36 år. Diagnos Bipolär sjukdom. Idag har hon flera olika dagliga aktiviteter. Bra kontakt med anhöriga.

63  Lisa 61 år har bott i sitt gruppboende i två till tre år. Innan dess bodde hon på ett behandlingshem i tio år. Hon har haft kontakt med psykiatrin i 13 år. Idag har hon flera dagliga aktiviteter. Bra kontakt med anhöriga.

64  Lars 52 år har bott i sitt gruppboende i 18 år. Han har tidigare bott på mentalsjukhus. Han har haft kontakt med psykiatrin sedan 16 års- åldern. Han har en schizofrenidiagnos, samt en grav hörselnedsättning. Lars ingår i gruppverksamhet del av veckan.

65 Det är mycket viktigt!  att personalen som känner mig förstår och kan stödja, inte släpper taget – tror på mig  att känna att personalen är ”med” när vi gör, stöttar  att det ska bli/ske i min egen takt

66 Det är mycket viktigt!  att personalen hjälper mig att ha kontroll  att ha ett bra stöd  att ha en gemenskap

67 Det är mycket viktigt!  att ha en egen lägenhet med nytt fint kök, hall, toa, dusch, sovrum och vardagsrum  att ha boendemöte, att få komma med förslag  att veta vem man ska prata med, vem som har ansvaret  att kunna säga till om något är fel

68 Det är mycket viktigt!  att ha ett veckoschema  att ha någonting att göra  att komma ut utanför hemmet  att ha sin ”egen” uppgift i boendet tex. frukostvärd

69 Resultat Exempel: Det är viktigt att ha en kontaktpersonal Frågeformulering: Har du en kontaktman bland personalen? Exempel: Det är viktigt att man kommer överens med personalen. Frågeformulering: Kommer du och personalen bra överens?

70 Resultat Exempel: Det är viktigt att man har någonting att göra på dagarna. Frågeformulering: Har du något att göra när du är ledig? Har du något meningsfullt att göra på dagarna? Kan du välja mellan olika saker att göra på fritiden?

71 Fråga nivå 1

72 Fråga nivå 2

73 Datorlösningar Vanlig PCPekskärm

74 Slutsatser  Positivt mottagande av dator som verktyg för att svara på enkäter.  Positivt mottagande av att få vara med och utveckla hjälpmedel så att fler kan delta.  Viktigt att fråga personer med erfarenhet om hur de själva vill ha det. ”Frågorna i en enkät ska vara lätta att förstå och de ska handla om det som är viktigt.”


Ladda ner ppt "EBP - Vad är det?  Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd, professionell praktisk erfarenhet och klientens/brukarens värderingar,"

Liknande presentationer


Google-annonser