Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.gu.se Föredrag AER-dagen, Stockholm 2014-05-14 Linda Berg, fil dr, föreståndare Centrum för Europaforskning (CERGU) / Statsvetenskapliga institutionen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.gu.se Föredrag AER-dagen, Stockholm 2014-05-14 Linda Berg, fil dr, föreståndare Centrum för Europaforskning (CERGU) / Statsvetenskapliga institutionen."— Presentationens avskrift:

1 Föredrag AER-dagen, Stockholm Linda Berg, fil dr, föreståndare Centrum för Europaforskning (CERGU) / Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet EU och flernivåstyrning

2 – supervalår? 25 maj Val till: Europaparlamentet (20 svenska ledamöter ska utses) 14 september Val till: Sveriges riksdag Landsting/region Kommun (folkomröstning Gbg)

3 14 november är det 20 år sedan folkomröstningen om medlemskap i EU! Från en krisperiod till en annan EU har förändrats under dessa två decennier… -Från 15 till 28 medlemsstater -Europaparlamentet har mer makt (ordinarie lagstiftningsförfarandet) -Fler politikområden som beslutas gemensamt inom EU (ökat med varje nytt fördrag) -Mer flernivåstyre … och även svenska folkets inställning till EU har förändrats Tillbakablick sedan 1990-talet

4 Åsikt om svenskt medlemskap i EU, 1991–2013 Folkomröstning 1994 Sveriges första ordförandeskap 2001 Krisens effekter mer påtagliga

5 Vilka är i huvudsak för medlemskapet i EU? Män mer än kvinnor Högutbildade Högt förtroende Politiskt intresserade Mer till höger politiskt Storstadsbor  Elitgrupper antas ha mest att vinna Men även geografiska skillnader: Sydsverige (Skåne & Blekinge) mer än Norrland Syd Norr

6 Flernivåidentifikation och åsikt om det svenska EU-medlemskapet FörMotIngen åsiktsumma Icke-identifierare Främst subnationella Alla inhemska Främst nationella Främst Europa Alla nivåer lika Totalt Källa: Svenska Europaparlamentsvalsundersökningen 2009, Valforskningsinstitutet Men inte bara egenintresse spelar roll – även kulturella förklaringar: identitet

7 Opinionsläget inför Europaparlamentsvalet? Stora opinionssvängar, Många bestämmer sig sent, Färre som röstar => Svårare gissa valutgången

8 Partigrupper i Europaparlamentet EPP = Europeiska folkpartiet S&D = Progressiva förbundet av socialdemokrater ALDE = Alliansen liberaler och demokrater för Europa G/EFA = De gröna/Europeiska fria alliansen GUE/NGL = Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster ECR = Europeiska konservativa och reformister EFD = Frihet och demokrati i Europa

9 Två kedjor för representation och legitimitet Kommissionen Ministerrådet Regering Riksdag Partiorganisation (länk) Folket (röstar, 4e år) Mellanstatlig kedja Europaparlamentet EP-delegation – EP-gruppen (svenska partier – politiska grupper i EP) Partiorganisation (länk) Folket (röstar vart 5e år ) Överstatlig kedja MEN – regioner finns inte med i det formella samspelet!

10 Multi-level governance Fler politiska nivåer & mer samarbete med olika aktörer Staters makt antas ha förskjutits åt tre olika håll: –Uppåt – till överstatliga organ (EU) –Nedåt – till regionala (och ibland lokala) politiska nivåer –Utåt – till marknadskrafter och civila samhället Eller: förändrat sätt att styra? Delegera svårlösta problem  Fokus på subnationella nivåer, särskilt regioner => EU

11 Två varianter av Multi-level governance (Hooghe & Marks 2003) Typ 1 - vertikal Universella enheter (många politikområden) Icke överlappande medlemskap Få nivåer Ingår i ett sammanhängande politiskt system Idealtyp: Federal stat Typ 2 - horisontell Uppgiftsspecifika enheter (indelning efter sakfråga) Överlappande medlemskap Obegränsat antal nivåer Flexibel design för styrning Idealtyp: Funktionella nätverk

12 Tre huvudsakliga motiv till varf ö r kommuner och regioner vill vara europeiskt aktiva: Ekonomiska motiv Kulturella motiv Politiska motiv Ca 60% av verksamheten är direkt eller indirekt beroende av beslut som fattas i EU

13 Vilka kanaler har kommuner och regioner till EU? 1.Eget regionalt representationskontor i Bryssel 2.Nationellt organ för lokala/regionala intressen (SKL) 3.Regeringen – Ministerrådet! 4.Regionkommittén 5.Internationell intresseorganisation för lokala/regionala frågor Källa: Berg & Lindahl (2007) Svenska kommuners och regioners kanaler till Bryssel. Stockholm: Sieps

14 1. Svenska regionkontor i Bryssel

15 2. SKL:s Brysselkontor Representerar alla kommuner och landsting: Fördel: Större tyngd om man representerar alla, särskilt vid förhandlingar i Bryssel Nackdel: kan inte agera i frågor där det finns olika uppfattningar

16 3. Staterna (regeringen) som kanal till EU Pga Ministerrådet! Funkar som kanal: Om regioner och regeringen samma mål/uppfattning, Om regionala påtryckningar lyckas 4. Regionkommittén Användbar kanal om ”egen” representant

17 5. Medlemskap i internationella organisationer (ex. på org.) AER – Assembly of European regions AEBR – Association of European Border regions CEMR – Council of European Municipalities and Regions CPMR – Conference of Peripheral and Maritime Regions of Europe Eurocities (för städer) UBC – Union of Baltic Cities

18 Figur över kontaktmönster subnationella nivåer och EU

19 Hur EU-aktiva är svenska kommuner? Aktiviteten har ökat sedan 1999 Aktiviteten har ändrat karaktär innehållsligt Aktiviteten har ändrat form Samtidigt ökade skillnader mellan centrum och periferi (storstäder!)

20 Hur kan skillnad i aktivitetsgrad mellan svenska kommuner/regioner förstås? Resurser –resource pull (nytta) –resource push (förutsättningar) Institutionella ramar –Konstitutionella skillnader mellan länder –Institutionella skillnader mellan olika regioner i samma land

21 Slutsats: ingen brist på kanaler - men brister i hur de utnyttjas Vill - hemmaplan? Brister i utformning, otydlighet i mål/uppdrag Brister i förankring i verksamheten Kan - resurser? Som nytta: kunskap, inte bara ekonomi Som förutsättningar: större enheter/samarbete underlättar Får - institutionella ramar? Undvika asymmetri i institutionell utformning i Sverige!

22 Trender i multi-level governance forskning Fler aspekter och perspektiv, t.ex.: Val och väljarbeteende Tjänstemän i flernivåstyret Mer djupdykningar inom olika policyområden Sammantaget dominerar inte längre frågan om hur regioner påverkar EU, utan mer fokus på samspelet mellan olika aktörer och nivåer, och konsekvenser.

23 I krisens spår – en fallstudie av multi- level governance i migrationsfrågor

24 Medborgarnas bedömningar av sitt lands ekonomi 2012 Dålig Bra

25 En konsekvens: ökad (inom-EU) migration Fattiga EU-medborgare söker sig till rikare länder - men har inte rätt till försörjningsstöd Samtidigt: ökning även av andra kategorier av migranter (asylsökande, familjeåterförening, arbetskraft) Förändringar i Sverige under 2000-talet rörande migration:  2004 & 2007 (inga övergångsregler)  2008 (ny lag arbetskraftsmigration)  2010 (etableringsreform - AF) Stor utmaning för svenska kommuner (& regioner)!

26 Hur förstå och analysera? Multi-level governance Flernivåstyre, utmaningar, förändrade sätt att styra: 1.Vertikalt (upp och ned, olika politiska nivåer) 2.Horisontellt (ut till icke- offentliga aktörer) Migrationsforskning Viktigt skilja mellan olika kategorier av migranter 1. ”Traditionella” (i Sverige = asyl- och familjemigration) 2. ”Nyare” (främst EU- migranter”)

27 Preliminära resultat

28 Samspel mellan olika aktörer & nivåer..? 25 maj Val till: Europaparlamentet (20 svenska ledamöter ska utses) 14 september Val till: Sveriges riksdag Landsting/region Kommun (folkomröstning Gbg)

29 Tack för uppmärksamheten! Fil dr Linda Berg, föreståndare Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet Följ oss på Facebook! CERGU1


Ladda ner ppt "Www.gu.se Föredrag AER-dagen, Stockholm 2014-05-14 Linda Berg, fil dr, föreståndare Centrum för Europaforskning (CERGU) / Statsvetenskapliga institutionen."

Liknande presentationer


Google-annonser