Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund 1972-2009 April 2009 1984-2009 Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund 1972-2009 April 2009 1984-2009 Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet."— Presentationens avskrift:

1 Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund April Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet (HAP) – en metod för behandling av cannabismissbruk. Thomas Lundqvist och Dan Ericsson

2 Author year Country experiment-controll N evidence 1. Dennis2003USAshort cog beh vs long cog beh Babor2003USAshort cog beh vs long cog beh Copeland2001Australiashort cog beh vs long cog beh Budney2000USAVoucher vs cog beh Stephens*2000USARPT vs support Lundqvist1995Swedencog edu vs Del treat Azrin*1994USASoc skills vs couns Stephens*1994USARPT vs support Joanning*1992USAFam ter vs educat Hengeler*1991USAFam ter vs couns Lewis*1990USAFam ter vs ind ter Szapocznik*1988UsaFam ther vs couns Lundqvist2005SwedenProgram evaluation Psychosocial treatment of cannabis disorders: a review of 13 studies. In the studies 1-5 only a minority ( %) of the clients achieve a complete abstinent condition during the period of treatment. However, they display a significant reduction in cannabis use and cannabis related problems.

3 Behandlingsprogram bör vara baserade på Kognitiv-beteendeorienterad teknik, Kognitiv-edukativ teknik Motivational Interviewing teknik, eller en kombination av några av dessa.

4 Sådana program bör vidare baseras på följande: en flexibilitet i utbud för att ha något att erbjuda patienter av olika ålder (Dennis 2003; evidensgrad 2) behandlingsmodell av typ kort intervention, då detta är visat effektivt för att reducera cannabisrelaterade problem hos dem med lägst svårighetsgrad av missbruk (Babor, 2003; evidensgrad 2).

5 behandlingsmodell av mer omfattande slag, vilket fungerar bättre för patienter med högre svårighetsgrad av missbruk; minst 14 sessioner över en 4-månadersperiod med uppföljningssessioner, mer frekvent under inledningsfasen av terapin (Stephens, 2000; evidensgrad 2) det är av betydelse att identifiera även subtila försämringar av kognitiva funktioner eftersom dessa påverkar behandlingsresultatet, och metoder för att åstadkomma förbättring bör integreras i behandlingsmodellen (Lundqvist, 1995; evidensgrad 3).

6 fokus på omedelbar avhållsamhet, i praktiken innebärande att möjlighet bör finnas att få urinprov (Copeland, 2001; evidensgrad 2)  kännedom om att långvarig försämring av kognitiva funktioner påverkar såväl presterande när det gäller komplexa uppgifter som inlärningsförmåga; återvinnande av flexibilitet är ett viktigt behandlings mål (Stephens, 2000; evidensgrad 2) sessioner för familjemedlemmar och andra betydelsefulla närstående (Azrin, 1994, Joanning, 1992, Hengeler, 1991, Lewis 1990, Szapocznik, 1988; evidensgrad 3)

7 fokus på användandet / missbruket i sig själv samtidigt med hjälpåtgärder inriktade mot drogrelaterade kompetensbrister (Dennis, 2003; evidensgrad 2). behandlingen bör innefatta kritisk undersökning av drogrelaterat episodiskt minne (med syfte att skapa en bas för självkännedom) (Lundqvist, 1995; evidensgrad 3)

8 strategier för att stärka självkänsla som ej baseras på drogrelaterat episodiskt minne (Budney, 2000; evidensgrad 2). en uppsättning adekvata frågor eller förslag till temata för att åstadkomma adekvat fokus; effektiviteten av ett visst stimulus är avhängigt av dess associativa styrka och relevans (Lundqvist, 1995; evidensgrad 3).

9 En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lund

10 Haschguide på olika språk · En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana (pdf) · En Guide for dig som vil ud af hashmisbrug (html) · En guide for DEG som vil slutte med hasj (pdf) · OPAS Sinulle, joka haluat lopettaa kannabiksen käytön (pdf) · A guide to quitting Marijuana and Hashish (pdf) · Ein Guide für die, die nach einem Ausweg aus dem Haschischmißbrauch suchen (pdf) · Un guide pour arrêter la consommation de Marijuana et de Hachisch (pdf) · EEN GIDS voor Wie wil stoppen met Hasj en Marihuana (pdf) · FUNA GUÍA PARA SALIR DE LA MARIHUANA Y EL HACH (html) En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana (pdf)En Guide for dig som vil ud af hashmisbrug (html)En guide for DEG som vil slutte med hasj (pdf)OPAS Sinulle, joka haluat lopettaa kannabiksen käytön (pdf)A guide to quitting Marijuana and Hashish (pdf)Ein Guide für die, die nach einem Ausweg aus dem Haschischmißbrauch suchen (pdf)Un guide pour arrêter la consommation de Marijuana et de Hachisch (pdf)EEN GIDS voor Wie wil stoppen met Hasj en Marihuana (pdf)FUNA GUÍA PARA SALIR DE LA MARIHUANA Y EL HACH (html)

11 Innehåll: Om cannabis Hur påverkar cannabis mig? Varför röker jag cannabis? Testa ditt sätt att tänka som cannabisrökare Vad händer när jag slutar? Hur förblir jag drogfri?

12

13 Behandlingsprogrammet bygger på antagandet att kroniska cannabismissbrukare i mer eller mindre utsträckning: uppvisar en språklig försämring, i huvudsak att hitta ord som stämmer med det som man vill beskriva. tänker konkret, dvs. har svårt att förstå abstrakta resonemang. har svårigheter att dra korrekta slutsatser (exekutiv funktion) om sitt eget beteende i förhållande till förväntningar. har svårt att ha adekvat fokus i uppmärksamheten. har försämrad temporal integration, dvs. försämrad arbetsminnesfunktion. utvecklar ett drogrelaterat episodiskt minne (minne för självkännedom) eftersom cannabis förstärker känsloupplevelser av ett objekt eller skeenden (subjektiv perception) utvecklar en avskärmning i förhållande till sin känsla av att leva i ett sammanhang och därmed en strävan mot hälsa och adekvat orientering till livet.

14 uppvisar en försämrad exekutiv funktion, dvs. sekvensering, strukturering, uppmärksamhet, impulskontroll, mental flexibilitet, övervakning/korrektion. Förutom ovanstående punkter tar metoden hänsyn till cannabinoidernas påverkan och elimination samt fasindelningen under abstinensperioden. Cannabinoiderna (psykoaktiva substanserna) kan påverka både vid den kognitiva inputprocessen, vid den kognitiva outputprocessen tenderar till att hålla kvar vid en strategi och har svårighet att ändra strategin när situationen förändras. har en försämrad förmåga att strukturera sin inre och yttre värld.

15 Exekutiva funktioner Uppmärksamhet Impulskontroll Mental flexibilitet Strukturering Sekvensering Vikarierande Frontallob

16 Cannabis påverkar 1. input processen (Hippocampus) (förmågan att ta in information), vilken skapar en störning av koncentrationen, uppmärksamheten, förmågan att lagra och att bearbeta ny information.

17 2. outputprocessen (förmågan att producera ett resultat av informationsbearbetningen) med bl.a. följande försämringar som följd förmågan att hantera komplex information, oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv, ej vara benägen att tolka andras motiv och åsikter, nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet.

18 Behandlings­tekniken involverar en kognitiv edukativ teknik som kompenserar för klientens kvalitativa försämring av de kognitiva funktionerna. Den hjälper individen med att lägga märke till förändringar, fundera på de olika fasernas skiftningar och att underlätta igenkänning. Krav på behandlaren Behandlaren måste ha god kunskap om cannabis och dess verkningar, formulera sig konkret och enkelt omvandla abstrakta formuleringar till bilder eller bildliknelser ta på sig rollen som ledande auktoritet

19 Behandlarens arbetsredskap Språket: Abstrakta formuleringar omvandlas till bilder och bildliknelser Abstrakta formuleringar omvandlas till bilder och bildliknelser Repetition: Att vid varje session upprepa de specifika ämnena för steget Repetition: Att vid varje session upprepa de specifika ämnena för steget Prognostisering Att förutsäga vad som kommer att hända under avtändningen Att förutsäga vad som kommer att hända under avtändningen

20 Partitur som per definition är en grundstruktur avsedd att tolkas, improviseras eller fullbordas av någon annan än upphovsmannen. Det förutsätter bokstavligen medskapande. Lundqvist & Ericssons modell för behandling av cannabisberoende är ett

21 THC 100 % 50 % Veckor Fas 1 Medicinskt fokus Fas 1 Medicinskt fokus Fas 2 Psykologiskt fokus Fas 2 Psykologiskt fokus Fas 3 Socialt fokus Fas 3 Socialt fokus Ångest känslor Original modellen > 24 år Manualbaserad modell, år, > sex månader regelbundet missbruk Kort version < 17 år eller < 6 mån Haschsamtal Guiden Alla fem varianterna bygger på de tre faserna Teman och frågor Förlängning Introduktion Motivations- samtal Introduction Motivational sessions x times Phase 1 Sessions 1-6 Phase 2 Sessions 7-10 Phase 3 Sessions Additional sessions Sessions for family members Behandling av cannabismissbruk

22 Från Helena Gustavsson i Göteborg Initiala kontakten Visa förståelse och respekt Försök att väcka hopp om förändring Initiala förändringar i lagom dos Målet - väcka mod och nyfikenhet på förändring Kunskap Vi måste ha god kunskap om hasch (mer än ungdomarna) God beredskap inför träffarna (förbered med teamet) Teori varvat med färdighetsträning (träna, läs, träna, läsa) Kunskap och klinisk skicklighet skapar respekt och trygghet Visa alltid respekt för ungdomarnas egna erfarenhet Undvik alla pekpinnar och beskäftighet Hur lockar vi in och vidmakthåller ungdomar i HAP?

23 Känsla Följ med - men behåll strukturen Strukturen, steg för steg, viktig för att hantera abstinensen För några, i slutet av programmet, ökad förståelse om det egna livet Kontroll Vi tar ansvar för strukturen Fyll tiden - förberedelsen och material (oro hos ungdomar - ”vad skall jag prata om”) Kreativitet Var aktiv och agera i rummet Illustrera med exempel för att öka själreflektionen Kön Pojkar ställer högre krav på aktivitet hos oss Pojkarna trivs med strukturen och konkreta uppgifter

24 Haschsamtal Session 1; Kunskap om cannabis som preparat och hur det påverkar tankefunktionen. Session 2; Psykologisk inriktning, hur cannabis påverkar känslor Session 3; Social inriktning, hur påverkar cannabis den sociala situationen

25 Kortprogramsversion av HAP Infosamtal

26 Träff 1 1:1 THC-kurvan 1:2 Akut- och kroniskt rus 1:3 Kognitiva funktionerna Hemuppgift: Guiden, ungdomsfrågorna Träff 2 2:1 Uppföljning av förra träffen, ev frågor 2.2 Genomgång av ungdomsfrågorna 2:3 Genomgång av uppgifterna: - varför jag röker - varför jag ska sluta - vad behövs för att kunna sluta 2:4 Genomgång av guiden Hemuppgift: Plus och minuslista

27 Träff 3 3:1 Genomgång plus- och minuslista 3:2 Droglinje Träff 4 4:1 Familjenätverkskarta 4:2 Kompisnätverkskarta Träff 5 5:1 Känslor Träff 6 Avslutning tillsammans med föräldrar Vad krävs för att bibehålla drogfriheten?

28 Cannabisberoende Diagnosen cannabisberoende inneb ä r att en individ trots upplevande av en m ä ngd beteendem ä ssiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanh ä ngande med missbruk av cannabis forts ä tter att anv ä nda cannabis.

29 18 sessioner HAP

30 Samtal 11 Avslappningsövning Samtal och övningsuppgifter kring känslor. Samtal 12 Fortsatta samtal kring känslor Skuld och skam Samtal 13 Normer och värderingar – Beteende – Missbruk Samtal 14 Juharifönstret /eller något annat som är lämpligare Samtal 15 Återfallsprocessen Samtal 16 Fortsättning på återfallsprocessen Tester: Kasam, SCL-90, BDI samt skalfrågor Samtal 17 Gå igenom testerna Gå igenom blädderblocket, repetera och bestämma vad som skall visas vid avslut Samtal 18 Avslutning Visa blädderblocket för familj och ev soc-tj och andra. Påminna om utvärdering. DIPLOM Samtal 1 THC- och ångestkurvan och informera om fysiska avtändningssymtom. Informera om cannabis. Tester: KASAM, SCL-90 och BDI samt skalfrågor ang relationer Samtal 2 Kommentera testsvaren. Positivt och negativ med cannabisrökning ? Varför sluta nu ? Vad behöver du ? Samtal 3 Cannabisruset; akut fas Samtal 4 Kroniska cannabispåverkan Samtal 5 De sju tankeförmågorna Samtal 6 Cannabismönstret Samtal 7 Droginventering Samtal 8 Sociogram Samtal 9 Livslinjen Samtal 10 (eller när det är lämpligt) Samtal med klient och föräldrar

31 Orginalmodellen

32 Akut påverkan har två faser Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Cannabis rusen Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv

33 Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids experimenterande har två faser: Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av ökad tankeverksamhet, att personen blir utåtriktad, fnissig och pratsam. att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus, hjärtklappning, yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls, samt torrhet i ögon, mun och svalg. Ruset

34 Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv. att färger blir starkare, lukter mer framträdande, att samband som man kanske har anat tidigare nu framträder ganska klart. samt att tankeflykten är mycket utpräglad och associationerna talrika.

35

36 Det karakteriseras av: att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren har blivit en kronisk cannabismissbrukare. I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser. Fas 3 Cannabis är fettlösligt, vilket innebär att det har en lång elimineringstid (halveringstid ca 5 dagar), vilket kan innebära en förlängd påverkanseffekt.

37 Identifiering och bearbetning av ångest- och flyktreaktioner som cannabismissbruket har förorsakat. Att träna upp den bristande tankeförmågan så att den kompenserar den dåligt utvecklade inlärningsförmågan. Att för klienten avslöja dennes cannabismönster Steg 1 innebär Abstinensperioden Dag 1-12

38 Steg 2 innebär Att klienten måste kunna se skillnaden mellan vad han är nu och vad han skulle kunna vara, för att hitta en motivation till att fortsätta det mödosamma arbetet med att hitta sig själv. Dag Att klienten måste bli negativ till det han är nu, dvs han måste förstå att det sätt han nu fungerar på är otillfreds- ställande, och att det är haschet som förorsakar det. Att klienten måste få positiva föreställningar om framtiden.

39 Steg 3 innebär Att hjälpa klienten med att förstå beståndsdelarna i en utvecklingsprocess. Att utreda varför klienten missbrukar. Att belysa hur det är att byta identitet, från missbrukare till "medelsvensson". Dag 21

40 Cannabis förstärker känsloupplevelser av ett objekt eller skeende (subjektiv perception). Hjälp till kritisk granskning av det drogrelaterade episodiska minnet. Hjälp med att fokusera uppmärksamheten på relevanta teman Den psykologiska mognaden är ej åldersadekvat. Vem är missbrukaren? Behov av professionell vägledning Vägen tillbaka - reorienteringsprocessen Förbättra den sociala kompetensen och känsla av sammanhang

41 Hur påverkar haschet klienten jämfört med andra haschrökare som han känner ? Hur använder klienten haschet (missbruksmönster) ? Hur upplever klienten begreppet tid ? Teman under Steg 1 (Sessioner 1-5) Teman under Steg 2 (Sessioner 6-10) Hur upplever klienten hemsituationen ? Kan klienten se någon förändring i sitt sätt att fungera ? Kan klienten beskriva hur "dimman lättar" ? Teman under steg 3 (Sessioner 11-18) Tycker klienten att han hör hemma i detta samhälle (rotlöshet)? Hur handskas klienten med den ökande känsligheten? Kan han läsa en bok med behållning? Hur ser klienten nu på hur han har levt sitt liv?

42 Varje diskussion bör innehålla att klienten ska lägga märke till det som sker jämföra med tidigare erfarenheter tänka efter och fundera på det som diskuteras

43 Förmågan att dra korrekta slutsatser. Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Försämring har noterats inom följande funktionsområden: Den språkliga förmågan. Flexibilitet i tanken. Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och utvecklar ett konkretare tankesätt. Man noterar att misstagen upprepas men har förlorat förmågan att se vad det beror på. Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras. Man talar till och inte med andra. Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna

44 Ostkupa

45 Kritisk granskning av dig själv

46 Flexibilitet

47 Förmågan att kunna orientera sig i rummet. Gestaltminnet, att återskapa mönster. Förmågan att sätta samman en helhet av delar. Minnessystemet Korttidsminnet, som normalt skapar tidsmedvetenhet Det episodiska långtidsminnet (personligt färgade händelser). Att man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten etc. får svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller. En svårighet att sortera information och att sortera bort ovidkommande stimuli. Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag. Att det blir svårare att återskapa mönster samt att man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.

48 Att sätta samman delar till en helhet

49

50 En typisk haschrökares bild av sig själv Fasta åsikter och färdiga svar. Jag är annorlunda, jag är unik. Jag har svårt att finna orden. Jag läser gärna inte böcker. Livet utan hasch är tristess, tomhet och ensamhet. Det är aldrig mitt fel, Jag fungerar adekvat. Granskar inte mitt beteende. Jag känner mig otillräcklig och misslyckad. Svårt att diskutera en längre stund. Jag är otålig. (Problem med koncentration och uppmärksamhet.)

51 men upplever att det står resurser till förfogande, med hjälp av vilka han kan möta de krav som ställs av de stimuli som han bombarderas av. Tänk på att den kroniske cannabismissbrukaren: I låg utsträckning upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, uppfattar information som oordnad, osammanhängande, ostrukturerad och otydlig, dvs. som ett brus, Detta leder till ett förhållningssätt att inte sträva mot hälsa.

52 UT UR DIMMAN En uppföljning av Maria Ungdoms cannabisprogram 2006

53 Deltagare i programmet 50 ungdomar 5 av dessa var flickor 25 ungdomar avbröt programmet 3 av dem flickor år

54 Missbruk cannabis alkohol Debutålder i genomsnitt 14, 2 år Cannabismissbruk i genomsnitt 3, 6år Regelbunden rökning ” 2,5 år Problem med alkohol15 ungdomar

55 Missbrukat andra droger

56 Ungdomarnas tidigare vårdkontakter procent

57 Testinstrument KASAMkänsla av sammanhang SCL -90Symtom Checklist självskattning av psykiatriska symtom BDIBecks Depression Inventory grad av depression CAGEalkoholproblematik Skalaskattning av livssituation skattning av relationer

58 KASAM känsla av sammanhang / Aaron Antonovsky Normalvärde

59 KASAM delvärde > 4

60

61 Skattning av relationer och livssituation

62 Resultat uppföljning Cannabismissbruk Drogfri 67 % Återfall 33 %

63 Vilka klarar sig sämre Ungdomar med tidig cannabisdebut, mer sidomissbruk och alkoholproblem De som vid utskrivningen hade höga värden för ångest och depression enl SCL-90 De som vid utskrivningen hade skattat relationen till modern lågt

64 Vilka klarar sig bättre Ungdomar som hade högra känsla av sammanhang Ungdomar med färre symtom enl SCL-90 Ungdomar som bodde med båda sina föräldrar De som började i programmet utifrån eget initiativ

65 Upplevd nytta av programmet Kunskap om hur hjärnan påverkas Vad händer fysiskt när jag röker Vad händer psykiskt när jag röker Få argument för att förhindra återfall Lämna urinprov Få eget utrymme i samtal


Ladda ner ppt "Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund 1972-2009 April 2009 1984-2009 Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet."

Liknande presentationer


Google-annonser