Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Tekniken hjälper oss att överleva. Grundbehov för överlevnad  Det viktigaste man behöver för att överleva är mat, eld, skydd och vatten.  När man råkar.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Tekniken hjälper oss att överleva. Grundbehov för överlevnad  Det viktigaste man behöver för att överleva är mat, eld, skydd och vatten.  När man råkar."— Presentationens avskrift:

1 Tekniken hjälper oss att överleva

2 Grundbehov för överlevnad  Det viktigaste man behöver för att överleva är mat, eld, skydd och vatten.  När man råkar ut för problem under en katastrof är det viktigt att tänka igenom situationen.  Fundera på vilka hjälpmedel du har och gör en plan där du prioriterar i vilken ordning du ska tillgodose dina grundbehov.  Vilket grundbehov som är viktigast beror på var du befinner dig. Är du i öknen blir säkert vatten det viktigaste, befinner du dig på fjället och det är snöstorm är det vindskydd och eld.

3 Mat I en överlevnadssituation måste man själv skaffa fram maten, genom att samla ätbara växter och kanske fiska. Först måste man tillverka redskap och kärl som man behöver för att ta hand om maten. Du behöver få i dig protein, fett och kolhydrater och även vitaminer och mineraler.

4 Vatten Din kropp klarar sig inte utan vatten. En frisk person kan klara sig utan mat i 2 till 3 veckor, men utan vatten bara i tre dagar. Allt vatten kan göras drickbart genom kokning, destillering eller med vattenreningstabletter.

5 Eld Eld kan betyda skillnaden mellan liv och död. Genom elden får du värme, du kan laga mat, koka vatten och torka dina kläder. Elden kan också hjälpa dig att göra redskap, genom att värma metall. Elden håller även djuren borta.

6 Skydd För att hålla värmen och få sömn och vila är ditt skydd mycket viktigt. Finns det inte tillräckligt med materiel för att själv bygga skydd måste man se sig om efter ett tillfälligt, t.ex. en klippskreva eller någon fördjupning i marken.

7 Människan behöver värme Att lära sig använda elden var ett viktigt steg. Den skrämde bort farliga djur och gav värme under kalla nätter och vintrar. Allra först kunde människan inte tända eld själv. Man fångade upp den efter ett blixtnedslag och höll den därefter avbrutet brinnande. Senare kom man på att gnida eller snurra träpinnarmot varandra. Friktionen gör att de blir så varma att de börjar glöda, och då kan man tända träspån eller torr mossa.

8 En annan tidig metod att göra upp eld var att slå gnistor med flinta och svavelkis. För ungefär 1500 år sedan ersattes svavelkisen av ett speciellt eldstål. Eldstålet förblev den vanliga metoden att tända eld till en bit in på 1800-talet då tändstickorna uppfanns.

9  Genom elden fick också boplatsen en viktig betydelse. Allt fler sysslor kom att utföras kring eldstaden som blev en samlingsplats.  Med elden kom också matlagning, som gjorde maten godare och mjukare och lättare att tugga.  Tidigare måste våra förfäder ha stora hörntänder och kraftiga käkar vilket gjorde det svårt att forma ljud med munnen. När de åt lagad mat, kunde munnen utvecklas så att det gick att bilda riktiga ord.

10  Först lärde man sig att grilla och steka.  Senare kom man på att koka mat genom att lägga den i vatten i en skinnsäck tillsammans med stenar som hettats upp.  För att kunna koka mat direkt över eld måste man ha lerkärl, sådana kunde man inte göra förrän för ungefär år sedan.

11 Sten, ben, horn och trä blev våra första redskap De äldsta redskapen som vi känner till är ungefär två miljoner år gamla. Det är stenar som har knackats till så att de får en skarp kant.

12 De första kläderna var djurhudar Man uppfann kläder för att kunna ge värme och skydda kroppsdelar. Man gjorde kläder av djurhudar som man succesivt lärde sig att sätta ihop på allt bättre sätt.

13  Spinning, tovning och vävning gav nya material. Senare lärde man sig att spinna, man tvinnade ihop fibrer från växter (lin, bomull) eller djur (ull). De första trådarna användes för att sätta ihop djurhudar, rep till olika redskap och fällor. De första textilmaterialen tillverkade man troligtvis genom tovning. Man blötte exempelvis ulltussar och ”gnuggade” ihop dem. För ca 8000 år sedan uppfann man olika tekniker för att ”fläta” samman spunna trådar till starkare textilier, genom vävning, virkning och stickning.

14  Till en början tog man bara stora tygstycken och svepte kring kroppen – som en romersk toga eller indisk sari.  En vidareutveckling var att göra hål för huvudet och armarna.  Först senare började man skapa mer kroppsformade plagg.  Byxorna uppfanns av ryttarfolk i nuvarande Ryssland ungefär 700 f.Kr.  Under medeltiden spred sig byxorna som klädesplagg till hela Europa – men endast för män.  Kvinnorna behöll de klänningsliknande dräkterna.  Så uppkom de könsskillnader i klädseln som gällt i Västerlandet ända till mitten av 1900-talet.

15 Förvara och laga mat  För sex miljoner år sedan var våra förfäder fortfarande en sorts apor. De gjorde emellertid något som inga andra apor gör – istället för att äta upp maten, allt eftersom de hittade den, samlade de ihop mat som de bar hem till en boplats där de åt den tillsammans med familjen.  Då behövdes det något att bära hem mat och vatten i. Snäckskal, skallar och urinblåsor från döda djur fungerade bra som skålar.  I vissa delar av världen kunde man utnyttja växter, till exempel stora blad och urholkade pumpor.  Med modern teknik går det lätt att bära med sig mat för camping: frystorkad mat, mat i pulverform och konservburkar.

16 Från korgflätning till keramik När stenverktygen förbättrades kunde man urholka trä för att tillverka skålar. Man lärde sig oss också att fläta korgar av tunna grenar och växtfibrer. För att göra korgarna tätare smetade man över dem med lera. Det fungerade så bra att man började göra kärl helt och hållet med lera. När man började göra kärl helt och hållet i lera upptäckte man att leran kunde bli ännu tätare om den brändes, då smälter de små stenkornen i leran delvis och klistras ihop. Det var för ungefär 8000 år sedan man började tillverka bränd keramik. Man formade ringar av lera som lades ovanpå varandra på en bottenplatta. Drejskivan uppfanns för cirka 6000 år sedan.

17 Glas är hopsmälta sandkorn Ungefär 2500 år f.Kr. upptäckte Egyptierna konsten att göra glas. Precis som när man gör keramik hettar man upp ett stenmaterial, nämligen sand. Både lera och sand består av små stenkorn, fast de är mindre i lera. När man gör glas värmer man ännu mer så att stenkornen smälter helt och hållet. Glasmassan kan sedan gjutas eller formas, och när glaset stelnar förblir det genomskinligt.

18 Konservering gör att bakterier inte trivs Det räcker inte med behållare att förvara mat och dryck i. Man måste också se till att bevara maten så att den håller sig fräsch – på något sätt konservera den. När mat med tiden blir dålig, beror det på att det finns bakterier och mikroskopiska svampar som lever på maten och förstör den. Det gäller att göra så att bakterierna och svamparna inte trivs. Man kan först döda alla bakterier genom att hetta upp maten och sedan förvara den i helt tät förpackning (konservburk). Paströrisering är en mildare värmebehandling, som inte dödar alla bakterier men gör att smak och vitaminer bevaras bättre.

19 Torkning, saltning och sötning tar bort vattnet för bakterierna Torkning var antagligen en av den allra första konserveringsmetoden. Metoden användes till både kött, fisk, bär och svamp. Idag används en snabbare variant, frystorkning, för halvfabrikat av soppor, såser och annat. Det blandas sedan med vatten. När man lägger kött eller fisk i saltlake är det också ett sätt att ”torka ut” bakterierna. Om en bakterie kommer ner i saltlaken, dras vattnet ur bakterien för att försöka spä ut saltet. Salt var länge en sällsynt lyxartikel, det var först under medeltiden som saltning blev vanligt.

20 Snälla bakterier eller ättika gör det för surt Ordet fermentering betyder jäsning. Det handlar om att utnyttja ”snälla” bakterier som får livsmedel att jäsa, så att det bildas mjölksyra eller andra syror. Detta förhindrar att skadliga bakterier kan växa till. Exempel på fermenterade livsmedel är filmjölk, isterband och surströmming. Metoden används också för att konservera djurfoder, antingen i silotorn eller i så kallade ensilagebalar, som man brukar se ute på åkrarna.

21 Rökning fungerar på flera sätt När man röker livsmedel, bildas det en hinna av en rad olika ämnen som är giftiga för bakterierna. Dessutom får man en torkning av livsmedlets yta som gör det ännu svårare för dem. Vid varmrökning dödas dessutom de flesta bakterierna. Konserveringsmedel är också giftiga för bakterierna. Samtidigt måste de förstås vara ofarliga för oss. Många av konserveringsmedlen är ämnen som normalt finns i din kropp.

22 När modern teknik slutar fungera Genom alla moderna apparater har vi blivit väldigt beroende av elektricitet. Tänk efter vilka följderna blir vid ett strömavbrott, till exempel med frysar, hissar, sjukhusapparatur och uppvärmningen av hus. På sjukhus är riskerna oftast störst, därför är de utrustade med dieseldrivna reservgeneratorer som tillverkar el.

23 Det kan också hända olika sorters olyckor, till exempel översvämningar eller gasläckor från industrier som gör att alla måste stanna inomhus. En rad olika myndigheter och organisationer samverkar för att kunna lösa problemen så snabbt och effektivt som möjligt vid den här typen av katastrofer. För att alla så snabbt som möjligt ska få reda på vad som hänt använder man de utomhuslarm i form av sirener eller så kallade tyfoner. När man hör signalen för viktigt meddelande ska man gå inomhus och lyssna på radion för att höra vad som hänt.

24 Om det skulle bli ett långvarigt el-avbrott, någon svår olycka eller till och med krig är det mycket nyttigt att känna till den här typen av gammal teknik som togs upp här. Vad händer om det en kall vinterdag blir något fel på elnätet så strömmen försvinner därhemma. Klarar ni av att laga mat? Håller sig maten? Förblir huset varmt och skönt?

25 VMA – Viktigt Meddelande för Allmänheten Fortfarande kallas utomhuslarm för ”flyglarm”, men signalerna kan låta på olika sätt och betyda olika saker. Viktigt meddelade (7 sek ton, 14 sek paus): gå in, lyssna på radion, stäng dörrar, fönster och ventilation. Larmet testas första måndagen i mars, juni, september och december, klockan Beredskapslarm (30 sek ton, 15 sek paus): fara för krig. Lyssna på radion och var beredd på att lämna din bostad snabbt. Ta reda på var det finns skyddsrum. Flyglarm (korta signaler): varnar för anfall med flygvapen eller andra vapen. Skynda dig till skyddsrum. Faran över (en ihållande signal under sek): du kan nu komma fram ur skyddet och hjälpa till med eventuellt räddningsarbete.

26 Uppgift: vindskydd Din uppgift är att bygga ett vindskydd. Hur kan det se ut?

27 Uppgift: vindskydd

28  Du behöver: Du får välja fritt av det material som din lärare har tagit fram. Försök använd det som liknar ”det riktiga” materialet bäst.  Gör en skiss på ett skydd som du skulle kunna bygga i skogen. Vad ska det skydda dig mot? Fundera även på i vilken miljö du skulle bygga den. Sitter det fast i något så ritar du det med.  Gör modellen. Den får inte vara större än 10 cm åt varje håll.  Fyll i rapporten.


Ladda ner ppt "Tekniken hjälper oss att överleva. Grundbehov för överlevnad  Det viktigaste man behöver för att överleva är mat, eld, skydd och vatten.  När man råkar."

Liknande presentationer


Google-annonser