Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mer mjölk i tanken med bättre fertilitet! Hans Gustafsson.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mer mjölk i tanken med bättre fertilitet! Hans Gustafsson."— Presentationens avskrift:

1 Mer mjölk i tanken med bättre fertilitet! Hans Gustafsson

2 50 års utveckling  Avel  Utfodring  Skötsel

3 Vad är bra fertilitet? Att de kor som driftledningen vill ha dräktiga, blir dräktiga och kalvar på en tidpunkt som driftledningen bestämt. Att i största utsträckning använda semin så att man drar full nytta av de genetiska framstegen.

4 Vilka fertilitetsnyckeltal är viktiga för avkastning och ekonomin? Inkalvning av kvigan vid månaders ålder Genomsnittligt kalvningsintervall på 12-12,5 månader (spridning mellan djur i en besättning d) Mindre än 7% utslagning pga. nedsatt fruktsamhet

5 Fruktsamhetens utveckling Kalvning – 1a AI (KFI) (d) Intervall 1a – sista AI (d) Kalvningsintervall (m)12,6 12,913,3 Det ökande kalvningsintervallet är både ett resultat av en senare första AI och en längre inseminationsperiod

6 SLB 1a kalvare SLB 2a+ kalvare Laktationskurvor för olika avkastningsintervall hos SLB Laktationskurvans parallellförflyttas uppåt med stigande avkastning Tendens till ”toppigare” laktationskurva med ökad avkastning Stor individuell variation SLB något mer persistent än SRB

7 Rörlig foderkostnad Fast foderkostnad Mjölk Mer mjölk per tidsenhet vid kortare kalvningsintervall

8 Ofrivilligt långt kalvningsintervall Frivilligt långt kalvningsintervall K Frivilligt eller ofrivilligt kalvningsintervall? K K FVT AI-period Dr. period KFI K FVT AI-period Dr. period KFI K K FVT AI-period Dr. period KFI Kort kalvningsintervall !!!!

9 Kostnader och intäkter under en mjölkkos livstid Uppfödning av kvigan Laktation Mål: Grönt större än rött! Utslag

10 Fruktsamhet och avkastningsnivå (Kokontrollen 2007) AvkastningAntal besättningar Kvigans kalvn.ålder Dagar till 1a AI AI-period dagar Kalvnings intervall (m) , , , , , , , , , , , ,1 Högavkastande besättningar har genrellelt lägre inkalvningsålder och kortare kalvningsintervall än lågavkastande. Högavkastande besättningar har kortare intervall till 1a AI men en längre AI-period

11 Uppskattade kostnader för ohälsa och dålig fruktsamhet Kostnad Ofrivilligt utslag av ko6000:- Kalvningsintervall per dag > 365 d20:- Inkalvningsålder kviga per mån > 25 m300:- Akut mastit7000:- Klövsulesår5800:-

12 Exempel Fruktsamhet 70 kor Semi- neringar Utslagning - Fruktsamhet Minskad produktion – Kalvningsintervall Totalt Genomsnitt % ”värsta” PENGAR ATT TJÄNA!

13 GENETIK(Produktion/Fruktsamhet/Hälsa)NÄRINGS FÖRSÖRJNING (Energibalans) SKÖTSEL(Brunstkontroll) DJURHÄLSA(Klövhälsa) MILJÖ(Stallutformning)Klimat? Reproduktionen är kroppens känsligaste system

14 Detta är viktigt för att få en förändring! Kunskapen – dålig fruktsamhet är en ”subklinisk sjukdom” – har stark koppling till ekonomi. Viljan - ha mål – utarbeta strategi! Övertygelsen - allt går – andra kan ju!

15 Se till att djuren börjar ”cykla” och visa brunst så fort som möjligt efter kalvning Börja inseminera på vald tidpunkt (tidigt) Få djuren dräktiga så fort som möjligt För att nå dräktighetsmålen krävs:

16 Hur vet jag om kon cyklar? Progesteron ger svaret! 70 % 16 % 7 % Petersson m. fl. 2006

17 I medeltal 18 dagar längre kalvningsintervall vid onormal progesteron profil – hur undviker jag det? Undvik feta kor vid kalvning – Hullbedömning - foderstyrning! Verka klövar regelbundet Ha bra kalvningshygien och kalvningsrutiner

18 Tumregler: Sin: ej högre än 3,5 – 4 Laktation: ej lägre än 2,5 Max en hullpoängs förlust de första 5 veckorna Använd hullbedömning som redskap

19 Komplikationsfri kalvning ger förutsättningar för en problemfri laktation Välj AI tjur Kalvningsutrymme - rent Helst enkelbox Blanda inte 1a k och äldre Halkfritt Övervakning Ej överambitiös hjälp Mjölkningsmöjlighet

20 Se till att djuren börjar ”cykla” och visa brunst så fort som möjligt efter kalvning Börja inseminera på vald tidpunkt (tidigt) Få djuren dräktiga så fort som möjligt För att nå dräktighetsmålen krävs:

21 Hur får jag djuren dräktiga fort? Seminera på så många brunster som möjligt. Nyckeltal: Inseminationsprocent. Variation: 30 ~100% Få så många djur dräktiga som möjligt per insemination. Nyckeltal: Dräktighetsprocent. Variation: 25 ~ 60%

22 Ins. procent AI/serieKFI dagar KSI dagar KI mån. 421, ,3 831, ,8 Brunstobservationsförmågan i relation till fruktsamhetstal (Mellander m. fl. 1997) Flera inseminationer – kortare kalvningsintervall!

23 Allt svårare att upptäcka? Studier på Holsteinkor i t.ex. Holland tyder på att bara 50% av brunstiga djur visar detta beteende!

24 Förändringar över tid i brunstlängd (tim.) hos kor och kvigor KällaKorKvigor Hammond ,316,1 Trimberger ,815,3 Dramsfield 19987,1- Nebel & Jones ,8- Båge m. fl ,2 Brunsterna hos korna har blivit kortare men hos kvigor är de oförändrade

25 Brunstens längd vid olika avkastning hos Amerikanska Holstein kor Brunstlängd tim. Avkastning per dag, kg mjölk Lopez m. fl. 2004

26 Hur hittar jag brunsterna? Halkfritt golv Bra klövhälsa Fasta kontrollrutiner Använd hjälpmedel Mål: 80% av brunsterna blir föremål för insemination Antal obs. TidpunktAndel upptäckta Esslemont 1985

27 Hjälpmedel för brunstkontroll Tryckmarkörer Aktivitetsmätare Koöga

28 Negativ energibalans Försämrad äggkvalitet Försämrad gul kropps funktion Lågt dräktighets resultat Kortare och svagare brunst Höga/låga ureavärden Försämrad livmodermiljö Skapa förutsättning till bra dräktighetsresultat genom god foderstyrning Använd markörer: Hull, ureavärden

29 FruktsamhetsmåttFriska korKor med minst en veterinär behandling Kalvning – 1a AI (dagar)5559 Kalvning – dräktighetsgivande AI (dagar) Procent dräktiga 1a AI7144 Procent utgallrade för reproduktionsstörning 1132 God generell god djurhälsa gynnar fruktsamheten Oltenacu m. fl. 1984

30 Bra dräktighetsresultatet genom goda inseminationsrutiner God spermahantering Koppla inte bort hjärnan Seminkomfort Håll koll på dräktighetsresultatet – dräktighetsundersök! Tag hjälp av husdjursföreningen 40% av inseminationerna görs av djurägarna! Mål: 50% av inseminationerna leder till dräktighet

31 Framtiden är spännande! Könssorterad sperma ”In-line” mätning WEB-rapport Fruktsamhet Genomisk selektion kodatabasen on-line

32 Seminera mera och få djuren dräktiga i tid! Det finns pengar att tjäna på bra fruktsamhet! Tack för att ni lyssnade och lycka till med fruktsamhetsarbetet!


Ladda ner ppt "Mer mjölk i tanken med bättre fertilitet! Hans Gustafsson."

Liknande presentationer


Google-annonser