Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

För mig inspirerande källor: Hjörne & Säljö – ”Att platsa i en skola för alla” Andréasson & Asplund Carlsson – ”Elevdokumentation” Asp Onsjö – ”Åtgärdsprogram.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "För mig inspirerande källor: Hjörne & Säljö – ”Att platsa i en skola för alla” Andréasson & Asplund Carlsson – ”Elevdokumentation” Asp Onsjö – ”Åtgärdsprogram."— Presentationens avskrift:

1 För mig inspirerande källor: Hjörne & Säljö – ”Att platsa i en skola för alla” Andréasson & Asplund Carlsson – ”Elevdokumentation” Asp Onsjö – ”Åtgärdsprogram i praktiken” Andra källor jag brukar referera till: Skolans styrdokument Skolinspektionen Hargreaves A. Persson Juul & Jensen D. Stern Vem är jag?

2 MODERNITETENS REFLEXIVITET Skola i ständig förändring 2011 – Ett unikt reformår New Public Management Skolan (Utbildningsväsendet) som fixare av samhällets problem Vad innebär det att vara pedagog idag – Vad innebär dagens ledarskap Genomföra differentierad undervisning Fler administrativa krav (dokumentation, pedagogisk utredning, kvalitetsarbete …) Vem är barnet, eleven idag? Pliktbarn och/eller lustbarn? Roger Åkerman 2012

3 En alldeles för stor del av världen har blivit ohållbar och ansvarslös. Enl. förändringsexpert Eric Abrahamson blir resultatet ”syndromet ständig förändring”. Allt för många initiativ: Organisationers tendens att ta fler initiativ till förändring än någon rimligen kan hantera Förändringsrelaterat kaos: Det tillstånd av ständig omvälvning som blir följden när så många vågor av initiativ passerar organisationen, att det knappt finns någon som vet vilken förändring de driver igenom eller varför.

4 ”… skolan som samhällets papperskorg – ett ställe där beslutsfattare placerar samhällets olösta och svåra problem” Halsey i Hargreaves, ”Lärare i det postmoderna samhället”.

5 Fyra decenniers läroplanstermer 50-talet: Hjälpklass, psykopatklass, ordblindklass, specialklass för läs, skolmognad, hörsel, synsvagklass, obsklass, frilufts- och hälsoklass, särskild specialundervisning, särskild hjälpundervisning 60-talet: Hjälpklass, specialklasser för läs, obs, skolmognad, hörsel, syn. CP, frilufts- och hälsoklass, särskild specialundervisning samt särskild stödundervisning i år 2, klinikundervisning 70-talet: Specialklasser: hjälp, läs, obs, skolmognad, hörsel, syn rörelsehindersamordnad specialundervisning för läs, obs tal, ”kliniker” 80-talet: Särskild undervisningsgrupp, skoldaghem, skolveckohem, anpassad studiegång

6 Elevhälsa – elevens hälsa Elevhälsa är ett begrepp i skollagen Ska tydligare vara förebyggande och arbeta hälsofrämjande Ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Innebär att alla elever har tillgång till psykolog, kurator och specialpedagogiskt kompetent personal Nya sekretessbestämmelser

7 Rektor är ansvarig för arbetet med särskilt stöd Personalen är ansvarig att anmäla till rektor om man tror att en elev inte når de lägsta kunskapskraven Rektor måste se till att detta utreds Under utredning ska samråd ske med Elevhälsan (om det inte uppenbart är obehövligt) Rektor beslutar om upprättande av Åtgärdsprogram om utredningen visar att eleven har behov av ett särskilt stöd Åtgärdsprogrammet ska användas av skolan för att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten för eleven

8 Åtgärdsprogrammet Ska utgå från elevens behov, styrkor och svårigheter … … samt från en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning Ska konkretisera åtgärder som skolan planerar att vidta för att stödja eleven. -De ska relatera till målen i läroplanen, vara både långsiktiga och kortsiktiga. -De ska omfatta hela skolsituationen -Vem som är ansvarig för att genomföra insatserna ska framgå Skolan ska löpande följa upp och utvärdera insatserna. -Hur man följer upp och utvärderar ska framgå samt vem som ska göra det

9 Skolverket (2008a, 2008b) Det är vanligt att förklara elevers svårigheter som brister och egenskaper hos individen och ofta är det därför individinriktade insatser som står i fokus. Det är viktigt att stödinsatserna utgår från en analys av undervisningen och elevens hela skolsituation. Svårigheter kan bero på och/eller förstärkas av sådana faktorer som arbetssätt, organisation och grupprocesser, attityder och förväntningar, relationer i och utanför skolan etc. Det är av största vikt att vidtagna åtgärder kontinuerligt följs upp och utvärderas”.

10 Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram Bestämmelserna om åtgärdsprogram har flyttats in i den nya skollagen. Där har även införts ett krav på att den i personalen som uppmärksammar att en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska nås ska anmäla det till rektorn. En annan nyhet är att åtgärdsprogrammen kan överklagas. Skolverket kommer att besluta om nya allmänna råd om arbetet med åtgärdsprogram. De nya allmänna råden beräknas vara klara under De befintliga allmänna råden kan användas i tillämpliga delar till dess att de nya allmänna råden har beslutats

11 Skolverket 2008:14 Diagnoser ger inte upplysningar om vilket pedagogiskt stöd en elev behöver. Därför får skolan inte ”dröja med sitt ansvar att själv utreda, eller avvakta med stödinsatser med hänvisning till att en kompletterande utredning görs”

12 Pedagogisk utredning ÅP ska alltid föregås av en utredning som leder till en pedagogisk bedömning av elevens stödbehov. (Skolverket 2008a) Pedagogisk utredning ska göras om en elev riskerar att inte nå skolans mål eller om det finns annan anledning till oro Pedagogisk utredning ska ha två steg; 1) Kartläggning av behoven, 2) Diskussion och analys Kartläggningen ska leda till redogörelse för både den pedagogiska miljön, eleverna och för alla interaktioner Rektor ansvarar för att utredning sker Kompletterande utredningar kan i vissa fall behövas (psykologisk, medicinsk, social …)

13 Vad säger forskningen? Användning av diagnoser har fått ”en uppenbar konsekvens” i förskola och skola, då de används som utgångspunkt för att tolka barns svårigheter och för resursfördelning Centralt är s.k. berättelser eller narrativer där berättaren har vissa friheter och ger berättelsen en personlig prägel. Detta innebär ofta förmodanden, hypoteser Andrahandsinformationer från olika håll kan bli styrande för utredning och åtgärder Menar vi samma sak med de begrepp vi använder? ”Svag elev”, ”Lat”, ”Omogen” Förmöten/teammöten är ofta inriktade på att kategorisera individen men inte undervisningen eller andra situationer i helhetskontexten Glad, trevlig och positiv, är de vanligaste beskrivningarna av ”starka sidor” Den enskilda eleven kommenteras och problematiseras ofta utifrån a) personliga egenskaper, b) handlingar och beteenden Kulturella skillnader mellan skolor och inom skolor gällande det som upplevs vara ett problem

14 Kategorisering/ Beskrivning Kategorisering/ Beskrivning Intellektuella: Lätt utvecklingsstörd Väldigt sen Är trög i huvudet Svagt begåvad Normalbegåvad Inga Inlärningssvårigheter Kan inte ta till sig rent intellektuellt Neuropsykiatriska termer: Troligen inte ADHD men … Låter som nån diagnos Aspergerkille Bokstavsbarn Finns ingen bra diagnos Troligen nåt syndrom Mognad: Sen med allt Lillgammal Väldigt liten kille, mognadsmässigt På en ettas nivå Pubertetsmässig Sociala relationer: Ensamt barn Svårt med kompisar Sprider oro i gruppen Är ett maskrosbarn Kan inte underordna sig Koncentration: Lat Lättstörd Kan aldrig koncentrera sig Väldigt svårt att fokusera impulsstyrd Andra personliga egenskaper: Ljuger Är udda Svår att nå Väluppfostrad Pigg och glad tjej Grundkälla: Hjörne & Säljö, 2008

15 UPPMÄRKSAMMA KARTLÄGGA ANALYSERA FÖRESLÅ ÅTGÄRDER UPPRÄTTA ÅTGÄRDSPROGRAM FÖLJA UPP UTVÄRDERA Åkerman 2012

16 Individnivå – Barnets/elevens utveckling barnet/elevens syn på sig själv föräldrarnas syn på barnets/elevens situation personalens syn på barnets/elevens situation situationer där lärandet fungerar och tvärtom kunskapsnivå i relation till mål att uppnå starka sidor och intressen ansvar och inflytande Gruppnivå – Relationer i lärandemiljön relationer mellan barnet/eleven och kamrater barnet/eleven och vuxna i lärandemiljön vuxna och vuxna i lärandemiljön trygghet, ordning och reda, lugn och ro klimat och atmosfär utveckling av självkänsla respektive självförtroende anpassning av arbetssätt och material utifrån barnets/elevens förutsättningar och behov gruppsammansättning

17 Organisationsnivå – Verksamhetens värderingar och struktur människosyn, kunskapssyn och syn på lärande värderingar och attityder syn på kön, klass och etnicitet syn på barn/elever i svårigheter förväntningar på barn och ungdomar förutsättningar för barns/elevers lärande resursfördelningsfrågor personalens kompetens arbetsformer (grupper, klasser, arbetslag, schema, timplaner, etc.) ANALYS Vilka arbetsformer och arbetssätt är mer kritiska eller mer stödjande för barnet/eleven? Vilka olika uppfattningar inom arbetslaget finns när det gäller resultatet av utredningen? Hur svarar förskolan/skolans organisation upp mot barnets/elevens förutsättningar och behov? Hur använder arbetslaget de resurser som står till förfogande? Vilka slutsatser kan vi dra?

18 Känslan av ett själv Mål:Medel: SjälvkänslaBekräftelse/ Vem är jag?erkännande Existentiell dimension Mål:Medel: SjälvförtroendeBeröm och Vad kan jag? kritik Sociala och pedagogiska dimensionen

19 Kunskapsöversikt (SOU 2010:79) ”Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan” och (SOU 2010:80) ”Skolan och ungdomars psykosociala hälsa” Undersöker skolprestationers effekt på psykisk hälsa – Den psykiska hälsans effekt på skolprestationer Definition av skolfaktorer som visat sig vara betydelsefulla: ”skolklimat, relation med lärare och relation med elever Att genomföra stora ansträngningar utan att detta leder till resultat är relaterat till utvecklingen av depression.

20 Problem i skolan med skolresultat och prestationer orsakar internaliserande symptom för flickor och externaliserande symtom för pojkar Goda resultat i skolan har en positiv effekt på självuppfattning Dåliga relationer med lärare och klasskamrater bidrar till processer som kopplar skolmisslyckande till psykisk ohälsa. Goda relationer med lärare och kamrater bidrar till att skydda mot utvecklingen av psykiska problem Barnets/den unges självuppfattning påverkas negativt av negativa relationer med betydelsefulla vuxna, eftersom barnet internaliserar den andres skattning av hans förmågor och egenskaper

21 Behov av att identifiera betydelsefulla risk- och skyddsfaktorer i utbildningssituationen som påverkar barn och ungdomarna utöver individegenskaper Externaliserande problem hotar relationen med läraren betydligt mer än internaliserande Barn/unga med internaliserande symptom riskerar också att ha relationer med lärare av något sämre kvalitet, men deras skolanpassning verkade inte påverkas lika starkt Dåligt klimat i klassen innebär en ökning av emotionella (såväl internaliserande som externaliserande) problem för både flickor och pojkar

22 Flickor verkar under tonåren ha generellt lägre självuppfattning än pojkar trots att de har högre resultat Pojkar tendera att överskatta och flickor underskatta sin kompetens Självuppfattning, goda skolresultat, positiva bedömningar som man får från andra personer i sin omgivning skyddar mot utvecklingen av psykiska problem Självuppfattning påverkas negativt för både pojkar och flickor av erfarenheter av svårigheter i skolan, men pojkar är mer statusorienterade och känsliga för den negativa feedback som en placering i en specialundervisningsgrupp innebär, medan flickor är mer relationsorienterade och känsliga för den personliga negativa erfarenheten av att ha misslyckats (i en kurs)

23 Förståelse av helheten vid pedagogisk utredning Utifrån bakgrund och nulägesbeskrivning, lyfta fram olika perspektiv, se tänkbara och nya samband - Vilka ytterligare frågor måste ställas? - Vilka (positiva) förväntningar kan vi ha? - Vad händer om inget görs? Analys: - Kortsiktigt - Långsiktigt Lärmiljön Förhållningssätt Arbetssätt Barnets / elevens utveckling Åkerman 2012

24 RelationerUnder- visning Barnet Eleven Skolan Under- visning Relationer Barnet Eleven Åkerman 2012 Skyddande- dvs friskfaktorer Hindrande- riskfaktorer

25 Skolans kultur Tvångskultur – Karriärskultur – Kunskapskultur (Persson m fl.) Den Individualistiska - Den Balkaniserande - Den Påtvingade kollegiala – Den samarbetande kulturen (Hargreaves) Diagnostiska praktiken Dialogiska praktiken Delegations praktiken Expert praktiken Omsorgs praktiken Formalistiska praktiken (Asp-Onsjö)

26 Allmänt att utveckla i elevhälsoarbetet Konkret diskussion om var, när och hur problem uppstår Att skiljas från en ”vanlig” klass är en del av barns identitetsformering Kritiskt utmana den information (de beskrivningar/berättelser) som ges. Granska påståenden Referera till litteratur, forskning, andra skolors erfarenheter och utvecklingsarbeten, styrdokument Använd olika professioners bidrag och synsätt så att man företräder olika kunskapsområden Se hela det pedagogiska sammanhanget som komplement till individperspektivet Vem företräder barnets röst? Loopingeffekter – om en skola eller verksamhet speciellt uppmärksammar speciell pedagogik, testmaterial, läs- och skrivmaterial osv. så påverkar detta ofta starkt beskrivningarna/berättelserna Dokumentera rättsäkert och så att denna bidrar till målinriktning


Ladda ner ppt "För mig inspirerande källor: Hjörne & Säljö – ”Att platsa i en skola för alla” Andréasson & Asplund Carlsson – ”Elevdokumentation” Asp Onsjö – ”Åtgärdsprogram."

Liknande presentationer


Google-annonser