Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Trafikverket en ny myndighet från 1 april 2010. 22014-11-23 Persontransporterna idag och i framtiden Verktyg för att minska persontransporternas klimatpåverkan.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Trafikverket en ny myndighet från 1 april 2010. 22014-11-23 Persontransporterna idag och i framtiden Verktyg för att minska persontransporternas klimatpåverkan."— Presentationens avskrift:

1 Trafikverket en ny myndighet från 1 april 2010

2 Persontransporterna idag och i framtiden Verktyg för att minska persontransporternas klimatpåverkan och hur långt vi kan nå med dessa Håkan Johansson Nationell samordnare för klimatfrågor

3 Vad är hållbara nivåer för utsläpp av växthusgaser? Utveckling i förhållande till dessa nivåer? Vad krävs för att nå hållbara nivåer? –Transportsnålt samhälle –Energieffektivisering –Förnybar energi Disposition

4 För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen begränsas till maximalt 2°C

5 Stabilisera Arktis isen för att undvika accelererande klimatförändringar och för att minimera minskningen av inlandsisen på Grönland Stabilisera glaciärer och därmed förhindra att miljarder människor blir utan dricksvatten Stabilisera inlandsis på Antarktis och Grönland och därmed undvika stora havshöjningar Minimera ökenutbredning i subtropiska områden Minimera försurning av havet (genom CO 2 löst i vattnet) vilket gör det omöjligt för koraller och skaldjur att överleva Varför reducera klimatpåverkan till max 2°C?

6 Vad innebär ett 2 graders mål? Globalt, CO 2 ekv-utsläpp alla sektorer - 30% till 2030 (-20% jämfört med 1990) - 65% till 2050 (-60% jämfört med 1990) I-länder, CO 2 ekv-utsläpp alla sektorer - 40 procent till procent till procent till 2050 Alla (stora) sektorer måste bidra!

7 använde vi ca 40 % mer resurser än vad jorden hållbart klarar att producera. Med 9 miljarder invånare 2050 kommer vi använda oss av två jordklot per år om vi inte förändrar vårt sätt att leva.  Biodrivmedel kan inte vara enda åtgärden!  Energieffektivisering och minskad transport- efterfrågan är nödvändigt! ”Overshoot day” Vi lever över våra tillgångar

8 Globala utsläpp från transporter Källa IEA (2009) TRANSPORT, ENERGY AND CO2: MOVING TOWARD SUSTAINABILITY

9 Svenska utsläpp från transporter

10 Beslutade åtgärder inom vägtrafik EU-CO 2 krav på personbilar och lätta lastbilar – 130 g/km till procent förnybar energi inom transportsektorn till 2020 Beslutade krav räcker för att stabilsera utsläppen i Sverige

11 IEA scenario ”Blue map/shifts” för de globala CO 2 utsläppen från transporter når inte hela vägen fram…. Nivå för att nå 2-gradersmålet Källa IEA (2009) TRANSPORT, ENERGY AND CO2: MOVING TOWARD SUSTAINABILITY

12 Alla delarna behövs ”Det kommer inte att räcka med snålare fordon delvis drivna på el och en ökad andel förnyelsebar energi för att nå de utsläppsmål som satts upp både nationellt och internationellt.” Energi- effektivitet Förnybar energi Samhälls- planering och överflyttning Vägverkets handlingsplan för begränsad klimatpåverkan

13 Möjlighet att bidra till 2-gradersmål inom vägtrafik Stapeln visar andel av utsläppsminskning

14 PÅVERKA TRANSPORTBEHOV Energi- effektivitet Förnybar energi Samhälls- planering och överflyttning

15 Två sätt att reducera trafik räkneexempel 20 procent minskning till 2030 Bara ekonomiska styrmedel Kräver att bränslepriset ökar med drygt 200% Skapa alternativ i kombination med ekonomiska styrmedel Kräver att bränslepriset ökar med ca 50%

16 Skapa alternativ i kombination med ekonomiska styrmedel Potential till 2030 Stadsplanering för minskat bilresande-10% Förbättrad kollektivttrafik-5% Satsning på cykel och gång-5% Bilpool-5% Resfritt och e-handel-3% Trängselskatt, parkeringspolicy och avgifter-5% Lägre skyltad hastighet-3% Bränsleskatt-13% Totalt-40%

17 Density – Täthet Diversity – Funktionsblandad bebyggelse Design – Gatunät, gång och cykelmöjligheter Destination accessibility – närhet till arbetsplatser och service Distance to transit – avstånd till effektiv kollektivtrafik Parkingspolicy och kostnader Growing cooler – The evidence on urban development and climate change Faktorer i samhällsplaneringen som påverkar bilresande (Five Ds)

18 Samband mellan täthet och bilanvändning

19 Samband mellan täthet och bilanvändning  Håkan Johansson 10% ökning av antalet invånare per ytenhet ger 1-3% färre fordonskilometer (IEA)

20 Till vad använder vi bilen? RES , bil förare

21 Utformning av gatumiljö Minskad bilorienterad utformning ökar användningen av alternativ till bilen Hastighetsdämpande åtgärder tenderar öka gång och cykling Invånare i mer ”gångvänliga” områden går 2-4 gånger mer och kör 5-15% mindre bil Källa IEA (2009) TRANSPORT, ENERGY AND CO2: MOVING TOWARD SUSTAINABILITY

22 Samband mellan hastighet och koldioxidutsläpp personbilar

23 Samordning av fysisk planering och infrastrukturplanering Invånare nära effektiv kollektivtrafik har 10-30% färre bilar och kör 10-30% mindre bil

24 Effekt av stationsnära lokalisering Andel anställda som använder kollektivtrafik vid olika gångavstånd Andel anställda som åker bil vid olika lokalisering av arbetsplats Källa Hartoft (2003) i Fysisk planering för hållbart samhälle, Ranhagen (2008)

25 Skapa en attraktiv kollektivtrafik Ett exempel, BRT (Bus Rapid Transit) Tänk spårbunden kollektivtrafik men använd buss Realtidsinformation om trafiken Ingång i samma nivå som plattform längs hela bussen Biljett köps innan buss (enkelbiljetter kan köpas med SMS) Separata bussfiler Prioritet i korsningar Internationella erfarenheter* Restider minskar med procent** Stor ökning av resenärer, procent **Enligt Volvo ökar reshastigheten med km/h vilket ger fler resenärer och lägre förbrukning och koldioxidutsläpp *TRB, 2004, Bus Rapid Transit, volume 1 Case studies in Bus Rapid Transit;

26 Höjd koldioxidskatt på bränsle Trängselskatt Vägavgifter Förändrat reseavdrag Förändring av skatteregler kring drivmedelsförmån Parkeringsavgifter/parkeringspolicy Prissättning för mer transporteffektivt samhälle

27 Parkeringsavgifter/policy Källa IEA (2009) TRANSPORT, ENERGY AND CO2: MOVING TOWARD SUSTAINABILITY

28 Samband mellan investering i cykelvägnät och andel cykling Källa IEA (2009) TRANSPORT, ENERGY AND CO2: MOVING TOWARD SUSTAINABILITY Årlig budget (SEK per invånare) Andel cykling (%) USA101 Portland (USA)254 Berlin4010 Köpenhamn9020 Amsterdam27035

29 Vad vill folk ha? Exempel från USA

30 Mindre trafik ger mindre utsläpp av luftföroreningar och mindre bulleremissioner Förbättrad närmiljö Ökad fysisk aktivitet och förbättrad hälsa Förbättrade möjligheter för barn att själva ta sig till skolan och aktiviteter Förbättrad tillgänglighet Ökat underlag för kollektivtrafiken Ökad social integration Ökad jämstäldhet Högre trafiksäkerhet Minskade kostnader för att bygga ut infrastruktur Fördelar med bilsnål planering inte bara minskad klimatpåverkan En radikal minskning av privatbilar i staden och motsvarande utbyggnad av kollektivtrafiken skadar inte stadens värden – det ökar stadens attraktivitet och värde för den som bor och vistas där. Hållbar stadsutveckling - Sveriges Arkitekter

31 TEKNIK Energi- effektivitet Förnybar energi Samhälls- planering och överflyttning

32 Energieffektivisering Vägtrafik Potential (i park) till 2030 Fordon Personbil och lätt lastbil (exklusive eldrift)50% Andel eldrift personbil 20% Fjärrlastbil och landsvägsbuss25% Stadsbuss och distributionslastbil30% Övrig effektivisering (sparsam körning, lägre hastigheter) Personbil och lätt lastbil15% Tunga fordon15%

33 Energieffektivisering Övriga transportslag Potential Tåg (elektrifiering, återföring av bromskraftsenergi till elnätet, aerodynamik, vikt) ?% ?% Fartyg (motor, skrov, propeller)30% (40% med handhavande) Flyg (aerodynamik, vikt, motorteknik)40-50%

34

35 Index över nya bilars klimatpåverkan, som i dag presenteras av Trafikverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket, se

36 Vägverket Påverka genom aktivt bilval Välj storlek efter 90 procent av bilresorna inte efter 10 procent Välj snålaste motorn och växellådan Om möjligt välj en bränslesnål miljöbil Volvo V70 2,4 T aut 292tkr 9,7 l/100km 232 g CO2/km Volvo V70 1,6 Drive 275 tkr 4,9 l diesel/100km 129 g/km kg/år -45% Volvo V50 2,4i aut 242 tkr 9,1 l/100km 217 g CO2/km Volvo V50 1,6 Drive S/S 236 tkr 3,9 l diesel/100km 104 g/km -1695kg/år -52% -375kg/år -19% Nybils och beg.bils guide på -225kg/år -6%

37 Klimatpåverkan beroende på bil och bränsleval FaktorV70 2,5 TV70 1,6 DRIVe V70 2,0 FV70 2,5 AFVV50 1,6 DRIVe VäxellådaAutomatManuell BränsleBensinDieselBensin/E85Bensin/E85/ biogas/naturgas Diesel Bränsleförbrukning (l/100km)9,74,58,68,83,9 Energianvändning (kWh/100km) Koldioxidutsläpp EU (g/km) Koldioxidutsläpp klimat (g/km) /106234/107/46/ Reduktion klimat (procent)4811/5910/59/82/3255

38 Energieffektivisering - personbil

39 Kort sikt –ökad låginblandning av etanol och RME/FAME –biogas Kritiska faktorer längre sikt (ca 10 år) –Elektrifiering av lätta fordon –Ersättning av diesel i tunga fordon, bukerolja/diesel fartyg inom SECA - på sikt globalt och flygbränsle Produktionen av biodrivmedel måste vara hållbar Vid ökad efterfrågan av el till transportsystemet är det viktigt att produktionen av elen sker till största delen utan klimatpåverkan Förnybar energi till transporter

40 Kort sikt –ökad låginblandning av etanol och RME/FAME –biogas Kritiska faktorer längre sikt (ca 10 år) –Elektrifiering av lätta fordon –Ersättning av diesel i tunga fordon, bukerolja/diesel fartyg inom SECA - på sikt globalt och flygbränsle Tunga fordon - FT eller HVO/Biocrude, DME och biogas För sjöfart och flyg kommer introduktionen av förnybar energi troligen ta längre tid än för vägtrafik –Flygbränsle - FT eller HVO/Biocrude. Mycket lång sikt flytande vätgas –Sjöfart - relativt enkla biobränslen och LNG/LBG –Sjöfart kan använda vind som hjälp med ”skärm”. Produktionen av biodrivmedel måste vara hållbar Vid ökad efterfrågan av el till transportsystemet är det viktigt att produktionen av elen sker till största delen utan klimatpåverkan Förnybar energi till transporter

41 Förnybar energi vägtransporter 2030 Lätta fordon 17 TWh, 51% fossilt Tunga fordon 17 TWh, 40% fossilt Totalt 34 TWh, 45% fossilt men…. 80% minskning av utsläpp

42 Eldrift är för närvarande det enda kända tekniska system som kan klara de långsiktiga klimatkraven

43 Möjligheter till elektrifiering av lätta fordon Sänkta batterikostnader Teknikmognad beträffande elmaskineriet Radikala bilkoncept avpassade för eldrift Nya affärsmodeller – Är vi mogna att hålla isär bilanvändning och bilägande? Nya köparpreferenser – Kan vi börja se bilen som ett hjälpmedel och inte som en symbolbärare?

44 Dieseloljebrist redan idag Energieffektivisering leder till dieselifiering av lätta fordon El ger begränsad nytta i den tunga fordonsparken Tunga fordon svårare att effektivisera än lätta Flygbränsle och dieselbränsle konkurrerar Marina miljökrav ökar dieselbehovet Ersättning för diesel kritiskt!

45 Möjlig ersättning för diesel Biodiesel, i existerande diesel motorer –FTD Fisher-Tropsch-Diesel –HVO-Biocrude –FAME/RME (bara låginblandning) DME, i dedikerade dieselmotorer Biogas –i gnisttända motorer –i dedikerade dieselmotorer (dual fuel) El –El och laddhybrider för lätta fordon –Trådbuss m.m. Vätgas –Långsiktigt

46 För att begränsa klimatpåverkan till hållbara nivåer behövs mycket stora utsläppsminskningar på kort tid. Tekniska lösningar, energieffektivisering och förnybar energi, är inte tillräckliga. Det behövs även minskat bilresande och en dämpad tillväxt av godstransporterna. För att bibehålla tillgängligheten behöver samhället och transportsystemet börja anpassas redan nu. Slutsatser

47 “If the world does not make a dramatic shift in energy policies over the next few years, we may well pass the point of no return” James Hansen (2009) in Storms of my grand children


Ladda ner ppt "Trafikverket en ny myndighet från 1 april 2010. 22014-11-23 Persontransporterna idag och i framtiden Verktyg för att minska persontransporternas klimatpåverkan."

Liknande presentationer


Google-annonser