Behov av jordartskartan för nationella beräkningar av näringsämnesbelastningen (PLC) Faruk Djodjic, SLU.

En presentation över ämnet: "Behov av jordartskartan för nationella beräkningar av näringsämnesbelastningen (PLC) Faruk Djodjic, SLU."— Presentationens avskrift:

1 Behov av jordartskartan för nationella beräkningar av näringsämnesbelastningen (PLC)
Faruk Djodjic, SLU

2

3

4

5 Figur 1. Sverigekarta med a) alla tillgängliga punkter (5209), b) punkter med utförda texturanalyser (3580) samt c) punkter med utförda texturanalyser och existerande exakta koordinater (359).

6 Semivariansen Avstånd

7

8

9 Gruppera jordarter genom statistisk analys
Ta fram Thiessen (Voronoi) polygoner för varje punkt Ta fram intersektion av Thiessen polygoner och SGU:s jordgrupper

10 Gruppera jordarter genom statistisk analys

11 Ta fram Thiessen (Voronoi) polygoner för varje punkt

12 Ta fram intersektion av Thiessen polygoner och SGU:s jordgrupper
Morän, sandig (grov) S S Glacial lera (fin) C

13 Ta fram intersektion av Thiessen polygoner och SGU:s jordgrupper

14

15

16

17 Slutsatser och viktiga frågor
Jordart viktig(aste?) faktor för läckagekoefficienter Det går att förbättra dagens jordartskartor (om statistiken håller) Effekter större lokalt än regionalt/nationellt Upplösning? Deadline – slutet av 2013?!?

18 Källa: Hengl, T Pedometric mapping: bridging the gaps between conventional and pedometric approaches. PhD thesis, Wageningen University

19 Källa: Hengl, T Pedometric mapping: bridging the gaps between conventional and pedometric approaches. PhD thesis, Wageningen University

20 Modellering av erosion
Faruk Djodjic, SLU

21 USLE/RUSLE/MUSLE… A = R x C x K x LS x P R – klimatpåverkan
C – gröda/marktäcke K – jordens erodibilitet LS – lutning och längd på lutningen P - jordbearbetning Överskattar erosion Tar inte hänsyn till deposition Avsaknad av svenska parametervärden Tar inte hänsyn till lutningens form …

22 d b c a e

23 d b c a e a e c d

24 USPED ED(r) = div qs(r) = Kt { [grad h(r)] . s(r) sin b(r) - h(r) [kp(r) + kt(r)] } Div – divergens (tendens att verka som källa eller sänka) qs(r) - sedimentflöde Kt - transportkoefficient ~ C & K h(r) – vattendjup ~ flödesackumulering s(r) – lutning Kp – profilkurvatur Kt – tangential kurvatur PCRASTER – GIS programspråk + - ← → ↑

25 A = R x C x K x LS x P R – klimatpåverkan – avrinning (uppmätt eller modellerad) C – gröda/marktäcke - markanvändningskarta K – jordens erodibilitet – SGU lokala jordartskarta LS – lutning och längd på lutningen – USPED baserad på 2m grid P – jordbearbetning – konstant = 1

26 INPUT OUTPUT DEM Erosion/Deposition Sedimentflöde C K

27

28

29

30

31

32

33

34

35 Istället för slutsatser:
Varför tror jag att detta tillvägagångssätt är lovande En bild säger mer än tusen siffror? Bättre jordartskartor är på gång Kunskap om jordarnas erosionsbenägenhet ökar I de flesta fall rinner vatten neråt…  Behov av utveckling Kvantifieringen? Skala och upplösning (rumslig och tidsmässig)? Riskkarta eller ”just-nu”-karta? Ta hänsyn till gröda Koppling jordart - erodibilitet