Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Strategiseminarium 8 maj 2007 1. Fi2, en historiebeskrivning BT a. den politiska perioden 1999 – 2001 b. den organisatoriska perioden 2002 – 2004 c. produktifieringsperioden.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Strategiseminarium 8 maj 2007 1. Fi2, en historiebeskrivning BT a. den politiska perioden 1999 – 2001 b. den organisatoriska perioden 2002 – 2004 c. produktifieringsperioden."— Presentationens avskrift:

1 Strategiseminarium 8 maj Fi2, en historiebeskrivning BT a. den politiska perioden 1999 – 2001 b. den organisatoriska perioden 2002 – 2004 c. produktifieringsperioden d. defactostandardsperioden Har målen uppnåtts? BJ 3. Nya mål, föreningen och produkter. Hur kommuniceras affärsnyttemålen, att göra det fint för branschen att vara med i ”klubben” a. defactostandard BT b. förvaltningsinformation BJ c. ICT BT d. sambandet mellan tidiga skeden och förvaltning BJ e. klassificeringsverksamhet BJ f. certifiering BT g. branschsamverkan, rita upp kartan över intressedomäner BJ 4. Framtida organisation och finansiering BT 5. Visionen: Att upprätta tingens ordning med ett helikopterperspektiv Alla

2 2. Har målen uppnåtts? Vilka var målen? –Ett politiskt projekt –Ett utvecklingsprojekt, Fi2xml –FM-perspektivet Ja –60 medlemmar i en livaktig förening (hemsida, projekt, produkter) –Finns på kartan som begrepp och realitet –Processerna och upphandlingsmodellarena tillämpade –Fi2xml och Språket etablerat Nja eller nej –FM-perspektivet –Förvaltningens informationsinnehåll –Modellbaserad och objektorienterad metodik –Branschsamverkan

3

4 2 FH2000 – projektets mål FH 2000-projektets mål är följande. FM-branschen skall kunna tillämpa modern metodik för systemutveckling och informationshantering, dvs modellbaserad och objektorienterad metodik. Informationssystemen använder samordnade process- och produktmodeller och utgår från en branschbaserad IT-strategi. FM-branschen skall förfoga över en begreppsklassifikation som gör det möjligt att sortera och selektera information för olika syften. Denna klassifikation bör följa internationell standard och utgå från den systemteori som internationell standard och BSAB-systemet bygger på. FM-branschen skall ha tillgång till en gemensam begreppsvärld som förenklar jämförelser inom och mellan företag, tillåter s k benchmarking och följer internationell standard. FM-branschen skall ha tillgång till ändamålsenlig och standardiserad information för drift- och underhållsdokumentation. FM-branschen skall ha tillgång till en funktionell dokumentation av byggprodukten, anpassad också till förvaltningens behov, tillämpbar i både pappersbaserad och i digital (modellbaserad) informationshantering och baserad på internationell standard.

5 2 FH2000 – projektets mål

6 2 Kommentarer från några som bevakat har noga följt Fi2 på hemsidan och laddat ner en stor mängd information ser alltför tydliga spår från bygg och projektering i begrepp och informationsinnehåll att byta fastighetssystem inom 10 år är inte orimligt. Beror i rätt hög grad på att systemen byter ägare och ändrar inriktning men givetvis också på både bolaget, bolagets kunder och IT-utvecklingen man arbetar med datalager samarbetspartners är... har FastIT idag men på väg att byta fråga om FFi ställer upp på föreläsning för bolaget/en det gemensamma språket är en viktig fråga samt att deltaga i den utvecklingen vad är Förvaltningshandlingar är dessutom en fråga som man vill ha ett bättre svar på fråga hur mappningen mot andra system har lyckats skulle kunna besvaras med exempelvis en 10-20p uppsats på någon Teknisk Högskola ekonomisystem … har arbetet med omfattande dokumentation av fastigheter och bland annat trädinventering där alla träd finns med instans, art och beskrivning har behov av projektledare för sitt projekt gemensamt fastighetssystem. Kan FFi ställa upp på detta. Jag tycker det är tveksamt av ansvars och neutralitetsskäl men framförallt resursskäl …

7 2 Påstående! Sett ur ett Fi2perspektiv (Fi2xml och språket) blir ja! Men ger detta affärsnytta? –Beslutsstöd –FI2 är språket som förenar –Tydlig vinst vid försäljning –Vi får mer tid för fastighetsförvaltning –Standarden FI2 argument för förändring –Ett obrutet informationsflöde –… En undran – är det inte på plats att arbeta för bredda användning om affärsnytta skall erhållas…

8 3b Förvaltningsinformation Vad säger rapport Förvaltningshandlingar 2000? Vad är bygghandlingar? Enligt AB samtliga handlingar som behövs för att uppföra en byggnad, ritningar och beskrivningar. Analogt med detta bör förvaltningshandlingar vara motsvarande, alla de handlingar som behövs för att förvalta en byggnad. Först måste dock begreppet handlingar korrigeras till information. Således all information som behövs för att förvalta en byggnad.

9 3b Förvaltningsinformation Vidare till förvaltning. Vilken information är det som behövs för förvaltning av byggnad och vilken är det som inte behövs? I projektet uppdatering av Bygghandlingar 90 del 8 har behovet uppstått som motsvarar på frågan bygghandlingar, eller skall man säga bygginformation. Dags att börja exemplifieringen av vad som skall betraktas som förvaltningsinformation. Denna fråga bör kunna besvaras av Föreningen för förvaltningsinformation. De informationsmodeller som beskrivs i Fi2xml är ett exempel på sådan. Information för skötsel, drift och underhåll är information som handlar om förvaltning av byggnadens fysiska modell. Information om verksamheterna i byggnadernas utrymmen är också förvaltningsinformation. Information om utrymmens egenskaper är också det liksom information i förvaltarens administrativa system.

10 3b Förvaltningsinformation Hur skiljer sig bygghandlingar från förvaltningsinformation? Bygghandlingen visar i huvudsak det som komma skall medan förvaltningsinformationen är kopplad till det som är. Från Bör till Är. Ett vanligt påstående är att relationshandlingar är förvaltningshandlingar vid byggnadens övergång till förvaltningsfas.

11 3b Förvaltningsinformation Huvudfrågan, vad är förvaltningshandlingar? skall ställas mot en analys av hur förvaltnings informationsbehov ser ut och hur detta behov tillgodoses idag samt vidare hur den ännu bättre skulle kunna tillgodoses. Kanske skall denna fråga ställas mer med utgångspunkt från ett kundperspektiv, verksamheternas behov av utrymmen som kan tillgodoses med byggnader. Hur det behovet ser ut beskrivs uttalat eller underförstått i någon form av behovsbeskrivning. Programskrivning eller annan specifikation från 1000 m2 kontorsyta till ett preciserat program som kan uppfyllas av befintlig byggd miljö eller kommande byggd miljö.

12 3b Förvaltningsinformation En övergripande fråga: Är information i tidiga skeden lika med information för förvaltning samt om inte, vad är det som skiljer och i så fall varför? Att ta ansats i tidiga skeden för att bestämma behovet och användningen av information i förvaltningsfas kan vara rätt grepp att tackla frågan. Om det finns något problem att tackla? Fastighetsinformationen svarar mot verksamhetens behov av utrymmen för organisationens verksamheter/aktiviteter med egenskaper som komfort, klimatskydd, säkerhet, status, service, funktionalitet, kontakter, ekonomi, robusthet, hållbarhet… Det mesta av detta är bara en indirekt konsekvens av hur byggnader producerats och hur dess egenskaper har uppnåtts. Alltså relationshandlingar är inte lika med förvaltningshandlingar. Däremot är relationshandlingar en viktig del av input för förvaltningshandlingar, återstår att beskriva hur output ser ut!

13 3b Påstående! Begreppet förvaltningshandlingar är inte nöjaktigt beskrivet. Detta behöver göras och inte enbart med en svepande definition utan det behövs en komplett beskrivning som också identifierar informationsinnehåll. Detta är en uppgift för FFi under 2007

14 3d Sambandet mellan tidiga skeden och förvaltning Tidiga skeden – BÖR Förvaltningsskede – ÄR

15 3d Påstående! Byggnader finns till för verksamheter. Endast ett fåtal byggnadsverk har ett egenvärde. Verksamheters behov av utrymmen redovisas i program. Dessa program kan vara välstrukturerade med ett utvecklat informationsinnehåll. Men program kan också vara obefintliga, underförstådda eller referera till något annat. Byggnader produceras och i denna process skapas en stor mängd information om byggnaden som fysiskt fenomen. Huvuddelen av denna information handlar om byggnaden som teknisk lösning men också om byggnaden som system. Byggnaden som svar på utrymmen för verksamheter är inte i fokus. Byggnader förvaltas och vidmakthålls för att motsvara verksamheternas behov av utrymmen. Dessa behov är i varierande grad beskrivna i tidiga skeden för byggnadsverket. Men ett antal förändringsprocesser kan ha passerat byggnaden på vägen till NU. Resonemanget tyder på att tidiga skeden och förvaltning har strukturella likheter men att sannolikheten att hitta gällande BÖR-värden är begränsade.

16 3e Klassificeringsverksamhet

17 3e Klass- och värdelistor Befintlig BSAB Byggnadsverksklassificering BSAB utrymmesklassificering Riksskatteverkets klassificering av taxeringsenheter FI2 Klassificering av avtalstyper FI2 klassificering av dataenheter FI2 klassificering av datasystem FI2 förteckning över värdelistor FI2 objektsklasser FI2 verbklassificering Befintliga FI2 utrymmesegenskaper SS areaklassificering

18 3e Klass- och värdelistor Behov, nya eller uppdatering BSAB Utrymmen BSAB Förvaltningsresultat Avtal Energislag Roller, intressenter Dokumentklasser Utrymmesegenskaper Status Underhållsåtgärder Styrmått Area (utökad) Uppdrag Kvalifikation Verksamheter Frågor hur är det med egenskapuppsättningar, kan man samla dessa på Svensk nivå skall Fi2 etablera klassificering av byggdelskomponenter eller ansluta till BSAB eller ta BSAB direkt

19 3e Förvaltningsklassifikation

20 3e Påstående! BSAB har mutat in en del av klassifikationen men är passiv inom uppnådda mål Förvaltningsklassifikation saknas

21 3g Branschsamverkan Samverkan –…kring språket –…kring informationsutbytet –…kring affärsnyttan –…kring samverkan Det finns en uppenbar risk att alla arbetar med att lösa allt men ingen arbetar med att lösa problem till punkt Samverkansforum med gränsdragning för samordning av knappa utvecklingsresurser

22 Arbetslivsinstitutet Arkus (Arkitekternas forskningsstiftelse) BQR, BIC Cement & Betong Institutet (CBI) CIB, International Council for Research and Innovation in Building and Construction Elforsk (Svenska elföretagens forskning och utveckling) Energimyndigheten EU/ FoU rådet Formas Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin KK-stiftelsen Kimab - Korrosions- och metallforsknikngsinstitutet Nordisk Industrifond NUTEK SBI, Stålbyggnadsinstitutet SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) Stiftelsen för strategisk forskning Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) Trätek, Institutet för träteknisk forskning UFOS ByggherreForums arbetsgrupp FoU och Högskolekontakter Vetenskapsrådet VINNOVA VTI, Väg- och transportforskningsinstitutet Finfo FFi Föreningen för Förvaltningsinformation Fastighetens informations- utbyte AFF Fastighets- företagets förvaltningsavtal BSAB Byggnadens informations- klassificering EAN VVStekniska föreningen Beast Byggandets elektroniska handel BBK/ABK Byggandets avtal STD Teknik och designföretags intressen SIAI Byggnadens informationsutbyte SKL Sveriges kommuner och Landsting Byggherre Fastighets- ägarna Sveriges Byggindustrier UFOS Utveckling för Offentlig sektor Sfix Svenskt fastighetsinde x AMA/Byggtj änst SIS/TNC/St anli

23 3g Branschsamverkan SYFTE Föreningen för Förvaltningsinformation har till syfte att förse Fastighetsbranschen med en etablerad defacto-standrad för informationsöverföring. För att åstadkomma denna defactostandard krävs samordning med andra branschorganisationer. Prioriterade målgrupper Under 2006 skall samverkan med följande organisationer prioriteras: Aff- kommittén, Boverket, Byggherreforum, Byggsektorns Innovationscentrum BIC, Byggtjänst, AB, CEN (European Committee of Standardization), Fastighetsägarna, Formas, NUTEK, SABO, Statens Fastighetsverk, Statliga samverkanforum, Swedish Standards Institute, SIS, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), Svenska IAI,Sveriges Kommuner och Landsting, UFOS, VINNOVA. MÅL Det övergripande målet är att genom samverkan med övriga branschorganisationer skapa acceptans för FI2 som branschstandard för informationsöverföring.

24 3g Branschsamverkan MÅLGRUPPER Exempel på branschorganisationer vars verksamheter tangerar föreningens är: Aff-kommittén, Arbetsmiljöverket, Banverket, Boverket, Byggherreforum, Byggmaterialsindustrier, Byggsektorns Innovationscentrum BIC, Byggsektorns kretsloppsråd, Byggtjänst AB, Byggvaruindustrin, CEN (European Committee of Standardization), Energimyndigheten, Fastighetsägarna, FM Chalmers, Formas, Industrins Byggmaterialgrupp, KK-stiftelsen, Konsumentverket, Lantmäteriverket, Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, NUTEK, Nämnden för offentlig upphandling, Post- och Telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Regeringen, SABO, SCB, Statistiska Centralbyrån, Skatteverket, Statens Fastighetsverk, Statliga samverkanforum, Swedish Standards Institute, SIS, Svenska IAI,Svenskt Näringsliv, Svenska Byggbranschens, Utvecklingsfond (SBUF), Sveriges Byggindustrier, Sveriges Kommuner och Landsting, UFOS, Vetenskapsrådet, VINNOVA, Vägverket

25 3g Påstående! FFi samverkar med ett relativt stort antal organisationer inom området fastighetsinformation. Behovet av samordning är stort. Ett exempel på detta är fastighetslexikon där samma begrepp finns definierat på olika sätt (då är det inte samma begrepp). Samverkan kan också uttryckas som konkurrens (om projektfinansiering, om medlemmar, om synlighet, om sakfrågorna). FFi måste verka för att samordna aktörer som verkar överlappande. Administrativ samverkan kan vara en bra början som kan utvecklas till ett ”ordföranderåd” Ett levande samtal om innehållet i Fi2xml med aktiva användare och utvecklare


Ladda ner ppt "Strategiseminarium 8 maj 2007 1. Fi2, en historiebeskrivning BT a. den politiska perioden 1999 – 2001 b. den organisatoriska perioden 2002 – 2004 c. produktifieringsperioden."

Liknande presentationer


Google-annonser