Kriskompetenscentrum – en motor för ökad kompetens inom krisberedskapsområdet.

En presentation över ämnet: "Kriskompetenscentrum – en motor för ökad kompetens inom krisberedskapsområdet."— Presentationens avskrift:

1 Kriskompetenscentrum – en motor för ökad kompetens inom krisberedskapsområdet

2 Varför bildades Kriskompetenscentrum? Svåra brister i svensk krishantering har konstaterats i en rad studier (Estonia, tsunamin, o s v) –Störst brister = samordning och samverkan –Trots ekonomiska förutsättningar har många aktörer inom krisberedskapsområdet svårigheter att klara ålagda krav från statsmakterna, som t ex risk- och sårbarhetsanalyser, utbildning, och samverkan –Ett flertal studier av norrbottnisk krisberedskap, utförda av bl a Länsstyrelsen, visade på svåra brister även i Norrbotten

3 Varför bildades Kriskompetenscentrum? –Samtidigt ville politiken undersöka om krishantering är ett tillväxtområde Detta ledde fram till förslaget att Kriskompetens- centrum skulle bildas, med Luleå tekniska universitet som projektägare (Centrum för Riskanalys och Riskhantering (CRR)) Landstinget gick in med totalt 1,2 miljoner till KKC (Total projektbudget 6 miljoner, 1,75 tjänster, projekttid 3 år)

4 Kriskompetenscentrums finansiärer Projekt 2009-2011 Norrbottens läns landsting EU-projektet Nordic Safety and Security Länsstyrelsen Norrbotten Luleå tekniska universitet/CRR Kommunförbundet Norrbotten, Vattenfall, LKAB, Trafikverket, SSAB Kalix kommun

5 Varför bildades Kriskompetenscentrum? Ur Landstingsstyrelsens beslut: Kriskompetenscentrum ska vara motor för Norrbottens satsning på ökad kompetens i krisberedskapsfrågor: –Utgångspunkt = behov hos offentlig sektor och företag –Bygga på en värdegrund där människan och hennes behov sätts i centrum –3 verksamhetsområden: Utbildning och övning Forskning och utveckling Affärsutveckling

6 Kriskompetenscentrums verksamhetsidé Kriskompetenscentrum är en samhällssatsning som utvecklar, samlar och förmedlar kompetens inom krisberedskapsområdet. Vi arbetar utifrån ett tydligt medborgar- perspektiv och samarbetar med såväl privata som offentliga aktörer.

7 ”Utveckla, samla och förmedla kompetens” Verksamheten vilar på 3 ben: Forskning och utveckling Utbildning och övning Affärsutveckling

8 Vad gör vi inom forskning och utveckling? Stödjer FoU-projekt: –KIS-projektet, ”Krishantering över gränser” (tidigare kallat ”Kriskompetens, Integration och svenska Styrkor/kärnvärden”), utbildning för invandrare på Sunderby Folkhögskola Bedriver FoU-projekt: –Krisplattform Kalix (KOM) (en ingång för medborgare vid händelse av kris)

9 Vad gör vi inom forskning och utveckling? Initierar FoU-projekt baserat på behov hos aktörer inom krisberedskapsområdet (ett urval): –SAMSYN – Gemensam lägesbild för ”blåljusorganisationer” från skadeplats –ASPROMONTE – Erfarenheter kring samverkan och samordning vid bekämpning av skogsbränder (Italiensk partner) –KRISCERT – Certifiering av kommuners krishanteringsförmåga (ansökan till MSB).

10 Vad gör vi inom utbildning? Erbjuder kompetensutveckling enligt behov hos olika aktörer – både offentliga och privata – inom krisberedskapsområdet –Besökt samtliga kommuner för att få reda på deras behov –CRR:s medlemmars behov (Kommunförbundet, Landstinget, Vattenfall, LKAB, SSAB, Trafikverket, Länsstyrelsen, Försvaret) –Organisationer har kontaktat oss (Nordea, Svenska kyrkan, Kiruna kommun, Landstinget, o s v)

11 Vad gör vi inom utbildning? Utbildning, forts –Kombinerat kompetens från privata leverantörer, akademi och frivilligorganisationer –Stimulerat samverkan mellan olika aktörer inom krisberedskapsområdet

12 Vad gör vi inom utbildning? (ett urval) Så klarar Norrbotten en pandemi Att räkna med risker Stabsarbete vid krishantering – varför och hur? Lednings- och Stabsmetodik Säkerhet – en fråga om företagskultur Psykologisk första hjälp – en endagsutbildning om omhändertagande vid kriser Informationssäkerhet Att möta och förstå människor i olika kritiska situationer Workshop om transportbehov vid Dammhaveri Riskhantering – lönar det sig? Långsiktigt stöd vid kriser Blåljusmötet 2011

13 Vad gör vi inom utbildning? Bygger upp nätverk –Seminarier och utbildningar ger möjlighet för personer inom krisberedskapsområdet att mötas –Deltagare från kommuner, företag, landsting, försvarsmakten, länsstyrelsen, polisen, universitet och övriga myndigheter/ organisationer –Drygt 800 personer har deltagit i en eller flera av våra aktiviteter Utföra beställningsuppdrag

14 Vad gör vi inom affärsutveckling? Inventering av leverantörer inom krisberedskaps- området –I Norrbotten finns ca 125 företag etc som erbjuder tjänster/produkter lokaliserade i 12 av länets 14 kommuner (Databas upprättad) –60 av dessa erbjuder utbildning varav hälften i kombination med annan verksamhet –Ofta är tjänster inom krisberedskapsområdet endast en del av företagets verksamhet –Företagen uppger att marknaden för dem ökar i och med att gruvnäringen etc växer, m a o krisberedskap är ett tillväxtområde

15 Vad gör vi inom affärsutveckling? Besökt länets samtliga näringslivsutvecklingschefer Besökt ca 25 företrädare för företag/organisationer Paketerar och förmedlar utbildningar –Sätter fokus på krisberedskapsområdet –Uppdrag till utbildare tack vare att Kriskompetens- centrum anordnar utbildningar Förmedlar kontakter mellan aktörer inom krisberedskapsområdet

16 Måluppfyllelse inom de tre verksamhetsområdena Projektet löper t o m årsskiftet, men redan har vi uppfyllt/överträffat samtliga uppställda mål FoU –Bedriver projektet Krisplattform Kalix (KOM) –Initierar FoU enligt behov hos olika aktörer inom krisberedskapsområdet

17 Måluppfyllelse inom de tre verksamhetsområdena Utbildning –Erbjudit kompetensutveckling enligt behov hos olika regionala aktörer – både offentliga och privata – inom krisberedskapsområdet –Kombinerat kompetens från privata leverantörer, akademi och frivilligorganisationer –Erbjudit utbildning på distans via Internet –Stimulerat samverkan mellan olika aktörer inom krisberedskapsområdet

18 Måluppfyllelse inom de tre verksamhetsområdena Affärsutveckling –Stimulerar samverkan mellan företag i branschen, t ex öppen databas med sammanställning över företag inom krisberedskapsområdet är upprättad –Stimulerar marknaden för utbildning, övning och tjänster inom krisberedskapsområdet Sätter fokus på krisberedskapsområdet Utställarplatser vid utbildningsaktiviteter

19 Behövs Kriskompetenscentrum? Intervjuer har utförts under våren 2011: Gemensamt för Kommuner, Företag (t ex Trafikverket, SSAB, Vattenfall, Företagarna), Landstingets platschef i Piteå, Räddningstjänsten, Länsstyrelsen: –Positiv feedback på anordnade utbildningar –Viktigt att få andra organisationers erfarenheter, samt att lära känna andra krisaktörer –Kriskompetenscentrums aktiviteter leder till förbättrad samverkan, vilket är viktigt för förbättrad krishanteringsförmåga

20 Behövs Kriskompetenscentrum? De kommunala säkerhetssamordnarna anger att de behöver stöd för att genomföra utbildning inom krisberedskapsområdet: –Framför allt säkerhetssamordnare i mindre kommuner uttrycker vikten av att Kriskompetenscentrum finns –De har inte resurser att själva genomföra utbildningar (tar tid, ekonomiska resurser) –Kriskompetenscentrum ger dem möjlighet att endast skicka en eller ett fåtal personer på utbildning (behöver inte köpa in/arrangera egen utbildning) –11 (av 14) vill att Kriskompetenscentrums verksamhet permanentas (2 är nya och kan inte svara på frågan)

21 Behövs Kriskompetenscentrum? Företag (t ex Trafikverket, SSAB, Vattenfall, Företagarna) –Det är viktigt med en regional aktör som förstår lokala behov och som arbetar konkurrensneutralt Räddningstjänsten –Stort behov av Kriskompetenscentrum som praktisk arrangör, samt koordinator av nätverk Landstingets platschef i Piteå –Har behov av att Kriskompetenscentrum finns kvar Länsstyrelsen –Länsstyrelsen samlar nätverk som arbetar med specifika frågor, men har inte möjlighet att utföra den typ av kompetensutvecklingsaktiviteter som Kriskompetenscentrum arrangerar

22 Behövs Kriskompetenscentrum? Samverkan är utpekad som en av de allvarligaste bristerna inom krisberedskapsområdet –Drygt 800 personer inom krisberedskapsområdet har deltagit i en eller flera av de aktiviteter som Kriskompetenscentrum arrangerat –Kriskompetenscentrums verksamhet ger möjlighet för dessa aktörer att mötas över organisations- gränser, vilket leder till att: samverkan stärks vilket leder till att förmågan att hantera kriser stärks marknaden för utbildning, övning och tjänster inom krisberedskapsområdet stimuleras = tillväxt skapas

23 Stort behov av Kriskompetenscentrums verksamhet enligt aktörerna inom krisberedskapsområdet Projektet löper ut vid årsskiftet 2011/2012 Ska Kriskompetenscentrum leva vidare? Kriskompetenscentrum är en motor för ökad kompetens inom krisberedskapsområdet!

24 Kostnad att driva Kriskompetenscentrum Kriskompetenscentrum omsätter 2 miljoner/år 1,75 tjänster Landstinget har gått in med 500 000 kr/år (inkl medlemsavgift till CRR) Kommunförbundet – ” – 100 000 kr/år (medlemsavgift till CRR) Verksamhetsintäkter ca 270 000/år från seminarier etc Resterande bidrag 1 130 000 kr/år kommer från Länsstyrelsen, LTU, EU-projektet NSS, m fl

25 Möjliga alternativ Nedläggning Projektförlängning – LTU/CRR: –Fortsätter i projektform med LTU/CRR som huvudman Ägarförening –Förening bildas som tar över Kriskompetenscentrums verksamhet. Finansiering via medlemsavgifter och verksamhetsintäkter Bolagisering – Serviceaktiebolag –Förening bildas som är ägare av ett serviceaktiebolag tar över Kriskompetenscentrums verksamhet. Finansiering via medlemsavgifter, serviceavgift till aktiebolaget samt verksamhetsintäkter

26 Möjliga alternativ Inget tillskott av medel = Nedläggning: –Uppbyggd kompetens går förlorad –Ingen regional aktör samordnar längre aktiviteter som Länsstyrelsen inte utför t ex ”Blåljusmötet” som åskådliggjorde och möjliggjorde samverkan mellan olika krisberedskapsorganisationer –Behov av kompetensutveckling, som aktörer inom krisberedskapsområdet uttrycker, uppfylls ej –Samverkan mellan olika aktörer försvagas förmågan att hantera kriser riskerar att försvagas

27 Möjliga alternativ Nedläggning, forts: –Kostnadseffektivitet vid utbildning går förlorad (aktörer kan välja att endast skicka en person på utbildning anordnad av Kriskompetenscentrum, istället för att köpa in/arrangera hel utbildning i egen regi)

28 Möjliga alternativ Projektförlängning – LTU/CRR Fortsätter i projektform med LTU/CRR som huvudman –Fördelar: Uppbyggd kompetens bibehålls Färdig organisation Organisation möjliggör bibehållna bidrag trots intäkter (intäkter till CRR, omförs till KKC) Möjlighet att söka FoU-projekt Enkelt att erbjuda KKC:s aktiviteter till studenter Samverkan mellan aktörer ur ett triple helix- perspektiv –Nackdelar: LTU:s OH-kostnader Fortsatt tidsbegränsad verksamhet

29 Möjliga alternativ Ägarförening Förening bildas som tar över Kriskompetenscentrums verksamhet. Finansiering via medlemsavgifter och verksamhetsintäkter –Fördelar: Lätt att bilda Lätt att bli medlem/utträde Projektverksamhet övergår i mer beständig lösning –Nackdelar: Universitetets legitimitet förloras Uppbyggd kompetens förloras

30 Möjliga alternativ Ägarförening, forts. –Nackdelar, forts: Är det realistiskt med finansiering endast via medlemsavgifter och verksamhetsintäkter? Konkurrensneutralt? Försvårar möjligheten att söka FoU-projekt Samverkan mellan aktörer ur ett triple helix- perspektiv försvåras

31 Möjliga alternativ Bolagisering – Serviceaktiebolag Förening bildas som är ägare av ett serviceaktiebolag tar över Kriskompetenscentrums verksamhet. Finansiering via medlemsavgifter, serviceavgift till aktiebolaget samt verksamhetsintäkter –Fördelar: Lätt att bilda Lätt att bli medlem/utträde Projektverksamhet övergår i mer beständig lösning Tydlig ägarstyrning –Nackdelar: Universitetets legitimitet förloras

32 Möjliga alternativ Bolagisering – Serviceaktiebolag, forts. –Nackdelar, forts: Uppbyggd kompetens förloras Politisk enighet krävs Är det realistiskt med finansiering endast via medlemsavgifter, serviceavgift och verksamhetsintäkter? Konkurrensneutralt? Försvårar möjligheten att söka FoU-projekt Samverkan mellan aktörer ur ett triple helix- perspektiv försvåras