Hästar och bebyggelse.

En presentation över ämnet: "Hästar och bebyggelse."— Presentationens avskrift:

1 Hästar och bebyggelse

2 Regeringens handlingsplan för utveckling av hästsektorn
Det finns – hästar i Sverige Dessa omsätter minst 18 mdr kr om året svenskar är aktiva inom ridsporten, varav 85 % är kvinnor och flickor Sysselsätter ca personer på heltid och på deltid hästar finns på svenska jordbruksföretag På över 2000 gårdar är huvudverksamheten knuten till hästar

3 Hästarnas tio-i-topp-län
Antal hästar Procent av totalt antal 1. Västra Götaland 44 789 16,50% 2. Skåne 35 587 13,10% 3. Stockholm 27 029 10,00% 4. Östergötland 14 356 5,30% 5. Kalmar 13 197 4,90% 6. Västmanland 11 580 4,30% 7. Jönköping 11 411 4,20% 8. Södermanland 11 351 9. Värmland 10 882 4,00% 10. Halland 10 682

4 Hästarnas tio-i-topp-län
Antal invånare Hästar/1000 inv. 1. Gotland 57 535 100,6 2. Kalmar 56,2 3. Västmanland 44,5 4. Södermanland 43,6 5. Kronoberg 41,4 6. Värmland 39,8 7. Jämtland 39,7 8. Örebro 38,6 9. Halland 38,0 10. Jönköping 34,7 Medelvärde: 30,2 Skåne: 30,9

5 Befolkningen ökar - liksom hästintresset
Skånes befolkning ökar stadigt - med ökade krav på attraktiva bostadsmiljöer. Intresset för hästhållning har ökat påtagligt - och därmed efterfrågan på ”häst-tomter”. Kommunerna vill gärna kunna erbjuda sådant boende som efterfrågas. Delar av den skånska landsbygden håller på att bebyggas - ökad närhet mellan djurhållning och människor – och därmed ökade konflikter!

6 Hästarnas tio-i-topp-län
Antal hästar Antal hästar/km2 1. Stockholms 27 029 3,98 2. Skåne 35 587 3,13 3. Hallands 10 682 1,87 4. Gotlands 5 787 1,82 5. Västra Götalands 44 789 1,76 6. Västmanlands 11 580 1,75 7. Södermanlands 11 351 1,72 8. Östergötlands 14 356 1,23 9. Blekinge 3 760 10. Uppsala 8 402 1,17 Medelvärde: 1,23 häst/km2

7 Hästarnas tio-i-topp-län
Markanvändningen efter län och markanvändningsklass, år 2000 (SCB) jordbruksmark skogsmark bebyggd mark och tillhörande mark täkter golfbanor och skidliftar öppen myr exkl torvtäkter naturligt gräsbevuxen mark, hedmark o.d. berg i dagen och övrig mark vatten  

8 Hästarnas tio-i-topp-län
Länets yta Andel tillgänglig mark Skåne 11 368,5 38,3% Gotlands 3 183,7 60,9% Södermanlands 6 606,7 62,3% Hallands 5 719,4 Östergötlands 11 646,0 63,0% Västra Götalands 25 388,8 63,5% Stockholms 6 789,1 63,8% Uppsala 7 205,5 66,8% Västmanlands 6 613,6 69,2% Blekinge 3 055,4 71,2% Medelvärde: 72,8 %

9 Ökande konflikter – inget konstigt!
”Stadsbor” flyttar till landet och upptäcker att djurhållning kan medföra lukt, flugor och risk för allergier. Hästallergen är ett mycket kraftigt allergen som kan ge allvarliga allergiska reaktioner. Klagomål från boende kan resultera i inskränkningar i möjligheten att hålla djur/hästar - motverkar en livskraftig landsbygd. En tillämpning av vedertagna skyddsavstånd får negativa konsekvenser för bebyggelsestruktur, näringsliv och landskapet i övrigt.

10 Skärskådning av skyddsavstånd
Ridanläggningar 1/1978, Naturvårdsverket (200 m) Miljöskydd vid djurhållning, Naturvårdsverket (500 m) De allergiska barnen i samhället, Socialdepartementet (200 m) Att förebygga allergi/överkänslighet, SOU 1989:76 (500 m) Miljöskydd vid djurhållning, Naturvårdsverket (500 m) Hälsoskydd, Socialstyrelsen (200 m) Ridanläggningar, Kommunförbundet ( m) Bättre plats för arbete, Boverket (500 m) studier vid Arbets- och miljömedicin, Stockholm ( m) studier vid Arbets- och miljömedicin, Uppsala (250 m) - men, med samma tröskelvärde som Stockholm: 100 m

11 Slutsats: Vi kan inte finna belägg för att så stora skyddsavstånd som ofta hävdas verkligen är motiverade när allergifrågan skall vägas mot andra intressen som gör sig gällande i planeringssituationen!

12 Ställningstagande: Kommunerna måste, i enlighet med det kommunala planmonopolet, ges möjlighet att göra lämpliga avvägningar i översiktlig och detaljplanering!

13 Media fattar intresse

14 Intressenter uttalar sig

15 Intressenter uttalar sig

16 Intressenter uttalar sig

17 Intressenter uttalar sig

18 Intressenter uttalar sig

19 Kommunerna tycker till
en övervägande andel mycket positiva ansåg att materialet är användbart, efterfrågat och välbehövligt i planeringen såväl storleksindelning och föreslagna skyddsavstånd som bedömningsunderlag är relevant riktigt att Länsstyrelsen står för övergripande policy, medan kommunerna har den större lokalkännedomen en kommun delar inte uppfattningen att det finns fog för de föreslagna skyddsavstånden en annan kommun påpekar vikten av att underlaget är i paritet med lagstiftning och praxis

20 Myndigheterna tycker också!
Naturvårdsverket avstod från yttrande med hänvisning till Boverkets sektorsansvar Jordbruksverket positiv till materialet som helhet, dock inga synpunkter på skyddsavstånd Socialstyrelsen positiv till allt utom avstånden - anser inte att det finns tillräcklig kunskap för så detaljerade regler Socialstyrelsen efterlyser kunskapsutveckling i samverkan Boverket betonar behovet av ett dylikt material, anser dock att materialet är att jämställa med Allmänt råd och därmed i strid med Bättre plats för arbete Boverket anser att text ur Bättre plats för arbete ska ersätta avsnittet med rekommenderade avstånd Boverket efterlyser ökad kunskap på området

21 Viktigast av allt är kunskap!
karaktär på området, lantlig miljö/villabebyggelse antal hästgårdar samt deras lokalisering antal hästar, lokalisering av stall, bete, paddockar och planerade ridstigar gödselhantering, placering och utförande hagar, dess lokalisering och storlek samt antal hästar och hur frekvent hagen används förhärskande vindriktning topografi samt eventuell avskärmande vegetation eller bebyggelse förekomst/grad av näringsverksamhet redovisning av närboendes uppfattning/befintliga upplevelser av olägenhet

22 Utgångspunkt för avståndsbedömning
Mindre anläggningar med upp till tio hästar kommunerna bedömer lämpligt respektavstånd, Länsstyrelsen rekommenderar minst 100 m från stall/gödsel och minst 50 m från utomhusvistelse Medelstora anläggningar med 10 till 30 hästar minst 100 m från stall/gödsel och minst 50 m från utomhusvistelse beakta stabila verksamhetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter

23 Utgångspunkt för avståndsbedömning
Stora anläggningar med 30 till 100 hästar minst 200 m från stall/gödsel och minst 100 m från utomhusvistelse viktigt att beakta stabila verksamhetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter Anläggningar med mer än 100 hästar (C-anläggningar eller större) minst 200 m från stall/gödsel och minst 200 m från utomhusvistelse mycket viktigt att beakta stabila verksamhetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter

24 Tillämpning Ökad samstämmighet i plan- och bostadssektionens handläggning av detaljplaner! Gemensamt underlag för olika prövningar vid Länsstyrelsen! Samsyn mellan Länsstyrelsen och kommunerna kring vilka riktlinjer som ska gälla! Minska riskerna för ingripande från Länsstyrelsens sida enligt plan- och bygglagens 12 kap! Främja det strategiska perspektivet i denna utvecklingsfråga!

25