INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri.

En presentation över ämnet: "INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri."— Presentationens avskrift:

1 INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 INNEHÅLL ~ Deltagandet i allmänhet ~ De olika formerna av vuxenutbildning ~ Den mest typiska vuxenstuderanden ~ Motiv och hinder för deltagande ~ Studier på egen hand ~ Deltagande i intresseinriktad och yrkesinriktad vuxenutbildning ~ Motiv och hinder för samt utfallet av deltagande ~ Deltagande i arbetar – och medborgarinstitutens verksamhet under 1900-talet 1. Vilka vuxna är det som studerar och varför ? Källförteckning ~ Aikuiskoulutustutkimus 1995. Tilastokeskus ~ Alanen, A. 1985. Johdatus aikuiskasvatukseen. ~ Hirvijärvi-Saari, M. 1989. Suomenkielinen työväenopisto 75 vuotta. I arbetet Kansansivistystyötä 75 vuotta Helsingissä. ~ Juusela, R. 1967. Vaasan Työväenopisto 1907-1967. ~ Rinne, Kivinen & Ahola 1992: Aikuisten kouluttautuminen Suomessa. Osallistuminen, kasautuminen ja preferenssit. ~ Tuomisto, J. 1999. Kansanliikkeistä koulutukseksi. I arbetet Grönstrand, R. (toim.) Kasvava aikuinen.

2 INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Aulis Alanen (1986) om deltagandet i vuxenutbildningen under 1980-talet - deltagare – en ökande minoritet en tredjeldel av den vuxna befolkningen deltar aldrig - skillnaderna mellan åldersgrupperna minskat i medelåldern är man som mest aktiv deltagare - kvinnorna ofta i majoritet i flere sammanhang utgör kvinnorna en klar majoritet - den geografiska fördelningen rätt jämn i södra Finland delta man dock något mera - de som behöver utbildning minst deltar minst deltagandet påverkas av utbildningsnivå, inkomster och samhällelig position 2.

3 De olika formerna av vuxenutbildning 2000 deltagare und.timmar Allmänbildande 1,78 milj. (<) 3,3 milj. (<) Vuxengymnasier 221 000 (<) 347 131 (=) Folkhögskolor 142 187 (>) 661 181 (=) Medborgarinstitut 1 074 600 (=) 2 074 357 (=) Studiecentraler 323 340 (>) 248 000 (=) Yrkesinriktad 847 000 (>) 7,5 milj. (<) Vux.utbildningscentra 167 429 (=)3 726 740 (<) Spec. yrk.läroanst. 361 470 (>) 873 752 (>) Yrkesläroanstalter ( 305 ) 680 000 (>) 6 662 000 (>) Universitet ( 20 ) 171 000 (>) 333 000 (<) Sommaruniversitet ( 21 ) 75200 (=) 87 000 (>) INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Källa: Aikuiskasvatuksen 43. vuosikirja 3.

4 INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Den mest typiska vuxenstuderanden en kvinna 35 - 49 år studerar i anknytning till arbetet vill utveckla sig själv och sin yrkesskicklighet ingår i gruppen lägre/högre tjänsteman/kvinna tjänar mellan 9000 - 16 000 mk har högskole-examen eller examen på institutnivå studerar regelbundet (2-3 studieprojekt per år) Källa: Aikuiskoulutustutkimus 1995 4.

5 INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Motiv för att delta i vuxenutbildning i allmänhet 1) utveckla sig själv (80 % K>M) 2) utveckla sin yrkesskicklighet (75 % K>M) 3) omväxling (65 % K>M) 4) bättre lön (60 % K<M) 5) mera krävande uppgifter (45 %) Hinder för deltagande studier som bekostas av arb.givaren/sker på arb.tid 1) brådska på arbetsplatsen (60 %) 2) ingen lämplig utbildning (50 %) 3) svårigheter att komma in (45% K>M) 4) brist på info om utb. möjligheter (30 %) 5) arb.givaren uppskattar ej utb. (30%) i studier som sker på fritiden 1) brist på intresse (50 % M>K) 2) övriga intressen (40 % M>K) 3) trötthet (40 % K>M) 4) besvärliga arbetstider (35 % M>K) 5) brist på lämplig utbildning (35 %) Källa: Aikuiskoulutustutkimus 1995 5.

6 INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Studier på egen hand sammanlagt 22 % av de vuxna angav att de idkat studier på egen hand 68 % av dessa idkade självstudier endast på fritid och 8 % endast på arbetstid Vad studerar man på egen hand ? på fritiden utnyttjande av IT och ADB20 % språk18 % teknik och naturvet. ämnen14 % konst- och färdighetsämnen13 % företagsekonomi, marknadsföring 9 % på arbetstid utnyttjande av IT och ADB34 % teknik och naturvet. ämnen21 % företagsekonomi, marknadsföring15 % Källa: Aikuiskoulutustutkimus 1995 6.

7 INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Fyrfältet på nästa sida (se också nedan) består av två grundläggande dimensioner: 1) Vågrätt - deltagare och icke-deltagare 2) Lodrätt - deltagande i intresseinriktad studieverksamhet eller yrkesinriktad vuxenutbildning Då Du klickar på figuren får Du fram olika grupper av vuxenstuderande (t.ex. kvinnor-män, studerande i norra Finland, huvudstadsregionen o.s.v.) Gruppernas placering inom fyrfältet anger om gruppen hör huvudsak till de som deltar (högra sidan – deltar; vänstra sidan – deltar inte) samt om man i huvudsak deltar i intresseinriktad vuxenutbildning (övre delen) eller yrkesinriktad vuxenutbildning (nedre delen) T.ex. kvinnor placeras i det övre högre delen vilket innebär att kvinnor deltar ofta och att de då deltar i intresseinriktad studieverksamhet icke-deltagare deltagare intresseinriktad studieverksamhet yrkesinriktad vuxenutbildning Kvinnor 7.7.

8 Deltagare Icke-deltagare Yrkesinriktad vuxenutbildning Intresseinriktad studieverksamhet Kvinnor Jordbrukare Företagare Arbetare Män Högre tjänste- män/kvinnor Lägre tjänste- män/kvinnor Yngre Medel- ålders De äldre Norra Finland Mellersta Finland Södra Finland Huvudstadsregionen Deltagande i intresseinriktad och yrkesinriktad vuxenutbildning Källa: Rinne, Kivinen & Ahola 1992 8.

9 INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Studiemotiv – studiehinder – upplevd nytta I figuren på nästa sida anger man hur de vuxnas studiemotiv hänger ihop med hinder för studier samt utfallet av studierna (d.v.s. den nytta man upplever att studierna ger) Om studiemotivet är mera allmän utveckling av sig själv (t.ex. genom deltagande i medborgarinstituens kurser) upplever man relativt få hinder och om hinder uppstår är detta beroende av obekväma arbetstider. Den nytta man upplever att studier med syfte att utveckla av sig själv ger är att man klarar av sina arbetsuppgifter bättre samt att man har framgång i karriären. Såväl denna figur som den föregående fyrfältet baserar sig på uppgifter som man samlat in i samband med de stora vuxen- utbild-ningsundersökningarna som man genomfört i Finland med 5 års mellanrum Se närmare i boken Rinne, Kivinen & Ahola 1992: Aikuisten kouluttautuminen Suomessa. Osallistuminen, kasautuminen ja preferenssit. 9.

10 Motiv och hinder för samt utfallet av deltagande enligt Rinne, Kivinen & Ahola 1992 Utveckla sig själv MOTIV Få hinder Obekväma arbetstider Klarar av arb.upp- gifterna bättre Framgång i karriären HINDERUTFALL Utv. av yrkesskicklighet Få hinder Obekväma arbetstider Barnpassning (kvinnor) Klarar av arb.upp- gifterna bättre Framgång i karriären Bättre arbete Ekonomiska hinder Barnpassning (kvinnor) Mera krävande arbets- uppgifter Permanent arbete Bättre lön Ekonomiska hinder Mera krävande arbets- uppgifter Permanent arbete Garantera anställning Ekonomiska hinder Brist på kunskap och intresse Byta arbetsplats Permanent arbete 10.

11 INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Det hände ganska mycket under 1900-talet man övergick från det agrara samhället till industrisamhället bilar, radio, TV, datorer m.m. blev en del av vardagen Världen blev betydligt mindre, resandet ökade men hur är det med deltagandet i vuxenutbildningen ? förändrades den ? detta kan exemplifieras med arbetar- och medborgarinstituten studera följande siffror och ta ställning till hur mycket som egentligen förändrats !! 11.

12 Kursdeltagare enligt yrkesgrupp Helsingfors arbetarinstitut 1920 1940 1960 1970 Arbetare 56 %52 % Småföretagare, kontorister, butiksbiträden, betjänter 28 %33 % ----- Med kroppsarbete 27 %14 % Handel och arbetsledning 37 %34 % Tjänstemän, självständiga yrken 17 %24 % Hemarbetande 13 %14 % Deltagarna enligt grundutbildning 1920 1940 1960 ingen/delvis folkskola 36 %15 % 3 % folkskola 61 %76 %41 % yrkesutbildning 22 % studentexamen27 % INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 12. Källa: Hirvijärvi-Saari 1989

13 Könsfördelning bland deltagarna andel kvinnor 1920 1930 1940 1950 H:fors (fi) 57 % 62 % 73 % 70 % Vasa (fi) - 79 % 74 % 72 % INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Vad studerade man inom arbetarinstitut ? Vasa arbetarinstitut 1920-talet (tvåspråkigt) Antalet deltagare årligen mellan 130-300 Språk (modersmål, svenska, tyska, engelska, esperanto) Bokföring Matematik Kvinnornas handarbete Kvinnornas gymnastik Hushållslära Samhälls-och medborgarkunskap Maskinskrivning Sångkör 13. Källa: Hirvijärvi-Saari 1989, Juusela 1967

14 INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK deltagande och motiv Källa:Statistikcentralen 1999 Alla Kvinnor Befolkning som avlagt examen (har examen efter grundskolan) enligt åldersgrupp och kön 1997 Varför har de yngre kvinnorna (<54) examen i större utsträck- ning än männen ? Och varför är det tvärtom i de äldre åldersgrupperna ?