Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

  Anledningen till att år 1526 räknas som en milstolpe är Nya testamentet på svenska. Folkspråk i den protestantiska kyrkan.  Gustav Vasa utnyttjar.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "  Anledningen till att år 1526 räknas som en milstolpe är Nya testamentet på svenska. Folkspråk i den protestantiska kyrkan.  Gustav Vasa utnyttjar."— Presentationens avskrift:

1

2   Anledningen till att år 1526 räknas som en milstolpe är Nya testamentet på svenska. Folkspråk i den protestantiska kyrkan.  Gustav Vasa utnyttjar boktryckarkonsten som kommit till Sverige. Sprider bland annat sin bibel, GvB 1541 (hela Bibeln på svenska).  GvB översättning står sig långt fram i tiden (ända till 1917 i princip) Nysvenska

3  Gustav II Adolf gör också en bibelöversättning (år 1618) men den skiljer sig knappt från GvB. Karl XII gör också en översättning av bibeln men i princip är det endast några ord han byter stavning på: bittijdha > bittida, iagh > jagh, sadhe > sade GvB står sig alltså fram till 1918 då en ny, heltäckande översättning görs. Biblar

4  Under denna tid finns en stor medvetenhet om att hålla svenska ”svenskt”. Man talar om språkrensning och språkvårdande redan på denna tid. ”Om Keijsaren eller andre Potentater, Princer och Stater, skrifwa till Kongl. M:t på sitt modermåhl, schall på Kongl. Maij:tz sijda (vndantagande Konungen af Frankrijke) them swaras på Swensche tungomålet igen” (Karl XII citerad ur: Gösta Åberg, s292) Språkvård

5  Många stora författare från fornsvenskans dagar fram till nusvenskan (1900-talet) har aktivt arbetat för att använda svenska ord. Exempel: Olof Rudbeck, Olof von Dalin och senare även Victor Rydberg (han som gjort dikten ”Tomten”)

6  ”Jag känner en Fru, som aldeles skiämmer bort ( fördärvar ) sin Dotter. (Dock, min Läsare, wi känna wäl mer än En). Stackars Flicka, det giör mig ondt om henne, ty hon är af Naturen så Täck, så Liuflig, så Snäll och så Hurtig ( så duktig och så välartad ). […] Men Modren förstår sig intet på naturlig Skiönhet; Utan wanskapar henne med Smink och Franska Flugor, ja så främmande tilsatzer, Fläckar och Twång ( onaturligheter ) har jag sedt på den arma Flickan, at jag intet wet om de äro Graeska, Romerska eller Tyska.” (Citerad ur Gösta Åberg, s 293) Olof von Dalin – Then Swänska Argus (textexempel)

7   Parallellt (eller konstigt nog) med språkrensning/språkvården som skedde så kommer franska språket att påverka och influera svenska språket.  Franskan blev lite av ett statusspråk i Sverige under talet. Framförallt berodde detta på att adeln (de rika) hade bra relationer med franska kungar och andra adliga.  Sverige hämtade också hem en fransk kung, Jean Baptiste Bernadotte (och än idag bär kungligheterna alltså spår av detta) Franskans dominans

8  Teaterord : aktör/aktris, debut, loge, maskerad, replik, regissör, scen Musik: konsert, uvertyr Konst : byst, gravyr, mosaik, perspektiv Litteratur: ballad, dramatik, epik, idyll, roman, rytm Arkitektur: alkov, byrå, garderob, trottoar Kläder och stil: flanell, kalsonger, paraply, uniform, väst, frisyr, frisör, papiljott Mat: filé, färs, omelett, pralin, puré Notera att de franska ord vi fått handlar mycket om ”underhållning” jämfört med tyskans ord. Franska ord

9  Gustav III ( , kung ) var förtjust i det franska språket, men såg samtidigt värdet av att ha få lite mer ”ordning och fason” på svenska språket och framför allt hur man skrev… Exempel från år 1525 var att ordet mig skrevs på sex olika sätt: mig, migh, mik, mic, mich, mech. (Gösta Åberg, s296) Rättstavning?

10   Gustav III hade sett att i Frankrike fanns en akademi som sysslade med skriva ned regler för franska språket, dvs. Franska Akademin.  Han grundade därför Svenska Akademin (1786) som skulle ge ut normerande böcker – dvs hur man skulle skriva – regler för stavning och grammatik. Rättstavning!

11  ” arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet” Svenska Akademin

12  Blev viktig för Svenska Akademin och för ”stavningsläran” Han skriver år 1801 Afhandling om svenska stafsättet. Via denna skrift kom de första tydliga riktlinjerna ut för vad som gällde i skriftspråket. Carl Gustav Leopold

13  Det är Carls förtjänst att vi idag skriver t.ex. biljett, butelj, familj, fåtölj, byrå, balans (och inte billet, bouteille osv) Dubbelskrivning av konsonanter för att visa att vokalljudet ska vara kort: hinna, kamma, damm, lamm (för att det inte ska förväxlas med dam, lam osv) Carl Gustav Leopold

14  Carls bok står sig fram till bestäms ytterligare stavningsreformer:  dt > t-ljud (t eller tt),  f, fv och hv > v-ljud skulle bli v. Under 1900-talets början försvinner också de sista skillnaderna mellan talat och skrivet språk.

15  Tidigare hade man skrivit: Vi äro, De sprungo men i talat språk sagt ” Vi är, De springer ” Nu försvann dessa pluraländelser på verben och man skrev och sa samma sak: Vi är, De springer osv. Tidningars telegrambyrå (TT) var bland de första som under 1900-talets början slopade ändelserna. Fler tidningar följde efter. Sen kom också regeringen och skolan att anpassa sig allt mer. Runt 1940-talet var debatten mer eller mindre ”över”.

16  Många lärare och språkvårdare var förbannade. Man ansåg att en dimension/ytterligare nyans av svenska språket nu skulle försvinna och många sa rakt ut att dagens ungdomar skulle bli mer ouppfostrade och slarvigare rent allmänt. ”en rät linje från slarv med språkformerna till slarv i största allmänhet, med uppstudsighet, brottslighet, sexuell vanartighet, oönskade barn och allt möjligt annat ont i förlängningen” (Gösta Åberg, s 299.) Vad handlade debatten om egentligen?

17  Under tidigt 1800-tal tar engelskan över och står sig fram till idag! Tidigt får vi t.ex. dessa ord: Handel och arbete : bojkott, import, export, jobb, strejk Sport: golf, bandy, hockey, match, rekord, tennis. Övriga ord : cykel, lokomotiv (dagens tåg), tunnel, detektiv, snobb, smart, turist Vad kan vi lära av dessa ord? Och så var det engelskan

18  Källor:  Lennart Waje och Svante Skoglund (2011). Svenska Timmar – språket.  Gösta Åberg (2007). Handbok i svenska.  Gertrud Pettersson (2005). Svenska språket under sjuhundra år. SLUT!


Ladda ner ppt "  Anledningen till att år 1526 räknas som en milstolpe är Nya testamentet på svenska. Folkspråk i den protestantiska kyrkan.  Gustav Vasa utnyttjar."

Liknande presentationer


Google-annonser