Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ledarskap i skolan – att leda lärande. Värdegrund Agerande Kvalitetsarbete styrning IUP, Lust att lära PBS-helhet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ledarskap i skolan – att leda lärande. Värdegrund Agerande Kvalitetsarbete styrning IUP, Lust att lära PBS-helhet."— Presentationens avskrift:

1 Ledarskap i skolan – att leda lärande

2 Värdegrund Agerande Kvalitetsarbete styrning IUP, Lust att lära PBS-helhet

3 Vad är kunskap? Måluppfyllelse Elevaktiva lärprocesser Elevaktiva lärprocesser Återkoppling Åtgärdsprogram IUP Återkoppling Åtgärdsprogram IUP Elever som medskapare Motivation viljan att lära

4 Lärprocess Handling Ta del av befintlig kunskap  Föreläsning  Böcker etc. Definition av problem eller lärområde Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör  lärdomar Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken Skaffa ett tillförlitligt underlag Föreställningar  förståelse  lärdomar Gemensamt skapa kunskap Lärledning: att leda den kunskapande processen

5 Forskning, andras erfarenheter Föreställningar Slutsatser Lärdomar Agerande Erfarenheter Reflekterar.. Erfarenhetslärandet Planering Utmanande möte

6 Forskning, andras erfarenheter

7 Vad är kunskap? Måluppfyllelse Elevaktiva lärprocesser Elevaktiva lärprocesser Återkoppling Åtgärdsprogram IUP Återkoppling Åtgärdsprogram IUP Elever som medskapare Motivation viljan att lära

8 IUP Hur kan samtalet mellan elev och lärare utformas så att det ger ett underlag till skolans lärande Hur bygger man upp ett åtgärdsprogram och en utvecklingsplan så att den är givande för alla parter? Hur kan IUP bli ett levande elevaktivt dokument i vardagen? Hur gör jag ett bra utvecklingssamtal så att föräldrar och elev förstår allvaret? Hur kan jag/vi göra för att i den löpande verksamheten på ett effektivt sätt dokumentera de uppgifter vi behöver för elevens IUP?

9

10

11 Elev FöräldrarLärare A Arbetslag A Elev Föräldrar Lärare A Elev Föräldrar Vi lärare ska vara väldigt noga med att hålla oss på den pedagogiska arenan när vi talar och tänker om vad barn har för problem och vilka åtgärder som behöver vidtas för att lösa dem. Som det är nu uttalar man sig ibland som amatörpsykolog. Det finns mycket värderande och moral i åtgärdsprogram idag. (Asp Onsjö)

12 Arbetslag B Arbetslag B Skola A Arbetslag A Arbetslag A Arbetslag C Arbetslag C

13 Stimulera viljan att lära Hur kan jag stimulera barn/ungdomar till att vilja lära? Hur kan vi på gymnasieskolans förberedande program använda betygssamtalen för att öka motivationen och viljan att lära? Hur får jag fram nyfikenheten hos de som är vana att glida fram på en ”räkmacka” Hur får vi de minst motiverade eleverna på gymnasieskolans studie- förberedande program att hitta mål och mening med sina teoretiska studier? Hur får vi samtidigt de mest motiverade eleverna i samma klasser att behålla och utveckla sin motivation och lust att lära, så att de kan gå vidare till högskolor och universitet väl förberedda? Hur kan jag göra för att få alla elever att vilja lära sig för sin egen skull? Hur kan vi göra för att få de elever som har lätt för sig att vilja utveckla sig mer. Hur får vi våra elever att känna större lust och engagemang i sitt lärande (ju äldre de blir)? Hur kan vi handleda eleverna så att de motiverar sig till att vilja söka ny kunskap och aktivt ta ansvar för den egna kunskapsutvecklingen (27 frågor; Göteborg:10, Uppsala:17)

14 Gunilla Granat skriver om sin termin i åk : De gånger vi hade roligt var när vi hade en spännande frågeställning att diskutera och fundera kring. Allra roligast vara det när vår klassföreståndare, som vara en överdängare på att leda samtal i klassrummet, lät oss diskutera något tillsammans. De gångerna kändes det som om vi var ute på en kollektiv flygtur. Vi fick höra vad andra tänkte, bli upphetsade över andras åsikter och reflektioner, någon gång bli övertygade om motsatsen till det vi själva hade tänkt ut, ibland rasande, ibland fnissiga och överraskade över hur saker och ting egentligen hängde ihop. Under dessa alldeles för fåtaliga lektioner uppstod möten. Vi var engagerade, vissa gånger brann vi Efter åtta år minns jag dem i kontrast till det jag pluggade in till de flesta av våra skrivningar.

15 Är lust att lära samma sak som att ha roligt när man lär?

16 ” Som sjundeklassare såg jag att det fanns ett nästan hjärtskärande stort behov hos eleverna att bli sedda av lärarna, att få både motstånd och uppmuntran” ( Granath)

17 För att skydda sin självkänsla ger elever med svårigheter upp sin egen motivation att lära i skolan och går in för ett självdestruktivt lärande som att inte läsa inför prov eller göra sina läxor.

18 Brukar du kunna vara med och påverka VAD ni ska arbeta med i skolan, alltså innehåll? ♂ – Ibland lite. Skulle vilja bestämma mer själv. ♀ – Kan hända. ♀ – Ja, men sällan. ♀ – Jag hade så i min förra skola och det var mycket roligare. ”Att kräva att eleverna ska anpassa sin inre värld och verklighet i enligt med de vuxnas krav och förväntningar – att gå in för att lära för andra och därmed bli yttre motiverade – är en av de faktorer som forskning om inre motivation mest bidrar till att elever tappar sin egen motivation att lära i skolan”

19 Elevaktiv lärprocess Elever som medskapare. Får man som medskapare förmedla kunskap? Hur kommer det sig att så många elever inte tar ansvar för sitt lärande utan bara väntar på instruktioner från läraren? Hur får vi eleven/eleverna som medskapare utan att ”tappa” kontrollen? Hur gör vi med dem som stimmar runt? Hur följer vi elevernas arbeten utan att bli kontrollfreaks? Hur kan vi arbete för att få elever med särskilda behov vara mer delaktiga och reflekterande i sitt lärande? Ger vi barnen tillräckligt stort utrymme till inflytande i verksamheten? Hur är vi som medupptäckare, tänker vi alltid på att ställa öppna frågor? Hur kan vi bli bättre på att förstå och tillvarata barnens intressen i planeringen på en småbarnsavdelning? Vad innebär det att ha ett reellt inflytande över sitt lärande och hur når vi dit?

20 En traditionell skola är en skola dit man går för att få svar på frågor man aldrig har ställt. (unquestioned answers) En elevaktiv skola är en skola dit man går för att få svar eller söka svar på frågor som man ställer. (unanswered questions) En svarsökande skola är en skola dit man går för att söka svar på frågor som man aldrig har ställt. (unquestioned questions)

21 Förändring i arbetssätt år 2000 Traditionell förmedlingspedagogik Traditionell förmedlingspedagogik Elevaktiv lärprocess Självständigt svarsletande Förändring i arbetssätt mellan år 2000 och 2004

22 ”Som elev behöver man att läraren konfronterar en; skapar svår situationer, reorganiserar, stör och irriterar, kort sagt en lärare som ser till att det startas processer i huvudet på eleverna”

23 Ett annat hinder till elevernas inre värld är att de vuxna ofta ser eleverna utifrån ett alltför begränsat perspektiv, det vill säga som enbart skolelever. Forskning visar att om de vuxna skall kunna nå elevernas inre värld och deras verklighet krävs det att de också reflekterar över och tar hänsyn till elevernas totala livssituation. (Giota) Knyta an till elevernas värld...

24 För att kunna upptäcka elevernas inre värld och deras verklighet krävs det med andra ord att de vuxna kan se skolan och världen från elevernas perspektiv, inte sitt eget, och se eleven i ett större sammanhang och tidsperspektiv än man som vuxen vanligtvis gör (Giota 2001)

25 Lärare borde ta hänsyn till elevernas egna erfarenheter och förståelse av det som händer i klassrummet och försöka hitta en balans mellan elevernas egna syften att lära och de generella lärandemål som de själva och skolan sätter upp för eleverna. (Giota)

26 Mål och bedömning

27 Känner du till målen i ämnena som ni arbetar mot i skolan? ♀ – Nej, jag vet inte vilka mål du pratar om ♀ – Jag vill inte veta heller. ♀ – Vet några mål ♂ – Vill gärna veta målen ♂ – Vet att det finns mål, men inte vilka.. ♂ – Nej, jag skulle gärna vilja ha reda på det ♂ – Ja, det gör jag. Det är mina egna mål alltså. De andra är inget intressant. ( Lärare i Norrtälje som frågat eleverna) ”Dagens barn och ungdomar möter en helt annan verklighet i skolan än den som vuxna minns och har erfarenheter av. Men vuxna som arbetar med barn och ungdomar frågar sällan eleverna om hur de uppfattar skolan och skolans målsättning eller vad de själva har för syften med att tillägna sig de kunskaper, färdigheter och kompetenser som de vuxna tycker är viktiga för dem. ”

28 Betyg ”Betygsättningen befrämjar disciplin och inte självständighet, den befrämjar konkurrens på bekostnad av samarbete, den befrämjar en lönsamhetsorientering i stället för ett lustfyllt förhållningssätt till lärande och den befrämjar en ytlig anpassningsinlärning till skillnad från en kreativ läroform”. (Kvale 1980:189)

29 Det är endast de kunskapsmässigt duktiga eleverna, de som kan hävda sig gentemot kamraterna och uppnå lärarens och skolans kriterier för lärande och krav på prestationer, som når framgång genom att vara yttre motiverade

30 Hur man går tillväga för att bedöma och belöna elevernas prestationer i skolan spelar också stor roll för vilken sorts motivation eleverna kommer att tillägna sig i skolarbetet. Att offentliggöra elevernas resultat på prov och andra examinationsformer är något som inte gynnar lärandet utan tvärtom driver eleverna till yttre prestation i skolarbetet Att överhuvudtaget bli bedömd och betygsatt innebär ju till att börja med att man lär sig att rangordning, jämförelser och klassificeringar finns och tillämpas människor emellan. Och att vissa har rätt att bestämma vad det är som ska klassificeras och bedömas.

31 Ingen annan föreställning om sig själv genomsyrar individen mera än tron på vad man klarar av.... Man lär sig lita på eller inte lita på sin förmåga och detta påverkar hur man ser på uppgiften framför sig.

32 Dweck (1999) Elevers prestationsmål handlar om att få positiv återkoppling på och beröm för goda prestationer och att undvika negativa omdömen medan mål för lärande handlar om en önskan om att erövra eller tillägna sig nya förmågor, kunna hantera nya uppgifter och att förstå nya saker.

33 En god eller dålig självkänsla och självbild i skolåldern är oftast relaterad till skolprestationer, men också till aspekter som rör social kompetens, som att exempelvis kunna samarbeta, visa empati och använda ett handlingsmönster som är i överensstämmelse men situationens krav och möjligheter. (Giota) Kapacitetsupplevelsen anses påverka de val man gör (att sträva efter vissa mål eller låta bli), den ansträngning man därvid lägger ner, den uthållighet man visar vid svårigheter och det positiva engagemang eller ängslan man upplever medan man jobbar för dem (se även Lander & Giota 2003).

34 Självkänslan och den ”självbild” som eleverna får genom hur andra, både lärare och andra elever, bedömer och bemöter dem i skolan får betydelse för deras egen utveckling, liksom för alla senare relationer. Elev i åk 1 på fordonsprogrammet: ”Det är viktigt att läraren har humor. För att man ska våga prova själv och riskera att det kan bli fel, är det viktigt att läraren inte tar det för allvarligt utan kan skämta om det.” Återkoppling, som låter eleverna förstå att misstag är en del av lärandeprocessen och att ansträngning är viktig för att de skall kunna uppnå lärande, hjälper eleverna att utveckla eller tillägna sig en lärandeinriktning i skolarbetet (Giota)

35 Om prestationsmålen överväger så är man mindre benägen att ägna sig åt uppgifter som ligger utanför det man redan behärskar och mer benägen att klandra sig själv om man misslyckas. Om man inte kan framstå som begåvad är det ingenting som är mer viktigt än att undvika att framstå som dum vilket upptar en stor del av den tid och energi som annars skulle kunna ägnas åt lärande.

36 Rätt jämn balans mellan barns och ungdomars prestations- och lärandemål men balansen kan påverkas av t ex föräldrar och lärare. Mer prestationsinriktade barn var mer känsliga för omvärldens reaktioner och tenderade i högre grad att ge upp och klandra sig själva för sin oförmåga.

37 Uppgifter som är bäst för lärande karaktäriseras av att de skapar förvirring och utmanar tidigare föreställningar Misstag och fel som görs i arbetet är uttryck för att lärande pågår. Prestationsinriktning är mer kopplad till ytlärande medan en lärandeinriktning är mer kopplad till djuplärande.

38 Mulcahy Standardiseringen leder inte till en högre standard i utbildningssystemet (ytbildningssystemet) utan bara till en högre standard på standardiseringen.

39 Vad är kunskap?

40 Marton Lärande som en förändring av någons förmåga att erfara någonting på särskilt sätt. Två olika förhållningssätt till lärprocessen – Ytlärande: Komma ihåg vad som skrevs i texten – Djuplärande: Försökte förstå andemeningen genom att ställa sig själv ett antal förståelsefördjupande frågor när de läste. – Instuderingsfrågor till de ytlärande?

41 Lärdomar från Gy-skola A Elever ”Text med instuderingsfrågor och genomgång av svar med läraren är ett effektivt sätt att lära sig.” ”Lektionerna bör vara strukturerade med en tydlig plan och angivna sidhänvisningar.” ”Regelbundna prov och diagnoser behövs.” ”Strukturerade genomgångar där jag får anteckna.” ”Nivågruppering, stöd, läxhjälp.” Tydlig planering av varje moment (Vad ska jag kunna? Hur blir jag bedömd? När sker prov?).” Lärare ”Presentera inlärningsstoffet i mindre delar.” ”Mitt eget utformade studiematerial.” ”Att eleverna noga följer med när läraren går igenom nya moment och antecknar det som skrivs på tavlan.” ”Arbeta målmedvetet och aktivt med övningsuppgifter under lektioner och fråga läraren om oklara saker.” ”Göra läxorna och gärna litet mer.” ”Repetition där många delmoment finns med.” ”Visa att jag inte slösar bort deras tid på kring-snack.”

42 Lärdomar från Gy-skola B Elever: ”Att ta det som hänger ihop oavsett ämne ger en högre motivation som underlättar lärandet.” ”Man blir inte motiverad av att höra att något kommer på skrivningen utan man blir motiverad av att ställas inför ett problem. När man märker att man inte har tillräckliga kunskaper för att kunna lösa problemet blir man motiverad att lära sig det.” ”Om man har någon som bara matar in då är det någon som redan hittat lösningen men om man i en basgrupp försöker hitta lösningen på problem vi måste lösa och vi måste hitta informationen själva då måste jag bearbeta min hjärna för att kunna förstå det här. Jag måste kunna förklara för andra hur jag tänker och byta tankar.” ”Man kan koppla ihop sina erfarenheter med vad som står i böckerna.” ”Man behöver tänka själv.” ”Istället för att man har en lärare som står och pratar hela tiden ger man tid till diskussion, reflektion och bearbetning som gör att man lär sig bättre.” ”I basgruppen delar med sig vad man lärt sig. Kan kolla om man fattat rätt. Man lär av varandra.” ”Man har ett samarbete med lärarna.”

43 Lärdomar från Gy-skola B Lärare: ”Att skapa en arbetsmiljö i klassrummet som befrämjar ett analytiskt och reflekterande arbetssätt.” ”Vardagsanknytning.” ”Att vara intresserad av elevernas ”värld” och utgångsbegrepp, för att kunna anknyta till dessa och utveckla dessa.” ”Inte skapa åt eleverna utan med dem.” ”Att möta eleverna där de är i sitt tänkande.” ”Det måste finnas en fråga hos eleven.” ”Eleverna måste bjudas in till samtal, dialog och diskussion i undervisningssituationen.” ”Att ordna möten mellan eleverna och ’världen utanför skolan’” ”Att låta eleverna formulera sina egna frågor och använda dem som utgångspunkt för momentet.” ”Ibland har elever lättare att förstå elevers förklaringar än lärarens.”

44 Gewirtz (1999) och Lingard et al (2002) Man värderar bara kritiskt, självständigt och kreativt tänkande om det bidrar till att höja examinationsprestationerna dvs de har inget värde i sig. Skolan som ett demokratiseringsprojekt eller effektivitetsprojekt inom ekonomismen

45 Lärandets tre dimensioner Illeris 2007 SAM SPEL INNEHÅLL DRIVKRAFT SAMHÄLLE Mening Psykisk balans/obalans Socialitet


Ladda ner ppt "Ledarskap i skolan – att leda lärande. Värdegrund Agerande Kvalitetsarbete styrning IUP, Lust att lära PBS-helhet."

Liknande presentationer


Google-annonser