1 Utveckling och lärande olika perspektiv. Utveckling: Vi behöver inte förstå allting. Med Intiution menas att - - man har så mycket kunskap att man inser.....

En presentation över ämnet: "1 Utveckling och lärande olika perspektiv. Utveckling: Vi behöver inte förstå allting. Med Intiution menas att - - man har så mycket kunskap att man inser....."— Presentationens avskrift:

1 1 Utveckling och lärande olika perspektiv. Utveckling: Vi behöver inte förstå allting. Med Intiution menas att - - man har så mycket kunskap att man inser..... Intiution, ormskräck, fobi. Redskap har förändrat vårt sätt att hantera vår verklighet. Vi behöver inte alltid förstå hur redskap fungerar. Vi kan använda dessa ändå.

2 2 Vårt tänkande: Vi tänker / mediterar inte i ord men, så fort vi skall berätta vad eller hur vi tänker omformar vi tankarna i språkliga termer. Det vi då berättar kan begränsas av att vi inte finner ord (inte har ett tillräckligt ordförråd) och då blir betydelsen av vad vi säger inte detsamma som vi tänkt.

3 3 Lärande Teorin om ”inbyggt lärande” kan ej bekräftas i andra kulturer. Lärande är inte alltid en medveten process som i skolan. Det finns många sätt att lära in - - lära ut. Learning by doing, eller försök och misslyckande. Att leta upp kunskap, det blir ett inbyggt lärande.

4 4 Vägen till att behärska samansatta intellektuella och fysiska redskap där individengenomgår ett antal faser: –Först saknar man förtrogenhet med redskapet vid en viss användning. –sedan kommer man in i en fas då man kan använda redskapet under handledning. –Efterhand ökar förmågan att använda redskapet på egen hand och man kan nu avgöra när det skall användas. Man behöver endast ringa handledning. –Den lärande behärskar nu redskapet på egen hand och vet när det skall användas

5 5 Vi människor har utvecklat system för att samarbetamed varandra. Vi har också lärt oss organisera verksamheter, det vill säga att vi skapat sociala system som bygger på komplicerade former av samverkan mellan människor. Kunskap är knutet till argumentation och handling i sociala kontexter (sammanhang), lednings-eller överföringsmetaforen för kommunikation.

6 6 Lärande i ett sociokulturellt perspektiv: Utveckling och användning av psykologiska och språkliga redskap. Utveckling och användning av fysiska redskap. Kommunikation och de olika sätt på vilket människor utvecklat former för samarbete i olika kollektiva verksamheter.

7 7 Språket är viktigt: Språket har en utpekande funktion. Vi kan peka ut ”igår, idag och imorgon”, vilket är abstrakta begrepp som ej kan hanteras utan ett språk. Att lära sig läsa, är förmågan att ”ta mening från texter” för att använda suggesiva formuleringar. (Olsons 1994). För att förstå texter måste vi bli förtrogna med de regler för tolkning som skall användas i förhållande till en viss text. Hernmeneutik (Ödman 1979)

8 8 Elever kan ”ta in kunskap” bara så långt språket räcker. Leta upp, sök, helheten, förstå helheten. Att leta upp kunskap, det blir ett inbyggt lärande. Det är en kunskap att hantera kunskap.

9 9 Att kunna använda språket för socialt samliv och former Familjen är viktigast, vad det gäller socialt samliv! I vårt land och i USA kopplar vi ett barns studieframgångar till dess begåvning. Det gör man inte i samma utsräckning i andra länder, t.ex Japan.

10 10 Begränsande för ett barns begåvning anses: inlärningssvårigheter såsom MBD, Minimum Brain Dysfunction och samma diagnos men den svårare varianten DAMP, Deficit in Attention Motor control and Perception, (brister i uppmärksamhet, muskelkontroll och varseblivning), ”en term som ersätter MBD” i svårare fall.

11 11 Föräldrar till barn som fått en diagnos enligt ovan: –anser sig ha sökt hjälp för sitt barns inlärningssvårigheter utan att få erforderlig hjälp. –Först efter att en diagnos enligt ovan blivit fastställd, märker föräldrarna att resurser sättes in för att hjälpa deras barn att klara skolarbetet. (Uttalande av en special-lärare i Borlänge).

12 12 Är det jag kan, relevant idag? Människan av idag lever i en artificiell miljö med en massa tekniska ej naturliga ”prylar” maskiner, apparater och fordon. Detta ställer stora krav på utbildning och individens anpassningsförmåga. Den tekniska utvecklingen ”går” i en rasande fart och vi måste ständigt lära oss nya metoder och sätt att arbeta, samtidigt som vi skall försöka se helheten.

13 13 Den dolda läroplanen Att praktiskt behärska läraryrket innebär att iscensätta den dolda läroplanen genom att upprätthålla ordning och maktförhållanden, tillrättavisa elever om: –när man bär jacka och keps, samt –var man spottar ut snuset. Denna dolda läroplan kan inte avskaffas, däremot kan den döljas.

14 14 Lärandets metaforik - i utbildning och demokrati. Metaforer finns i tre klasser –Helt nya. –Delvis frusna. –Frusna ---- så vanliga så att vi inte ens märker dom.

15 15 Rotmetaforen Lärandet är ett kluster av metaforer. –Sålla information, plocka ut bitar. Plocka, vrida och vända. –Lägga pussel med information för att förstå helheten. –Knyta ihop information till sammanhang från olika ”trådar. –Lärande genom att ”Nöta in” kunskaper vid upprepning och repetition. –Lärande som matsmältning. Smältandet gör att kunskapen får en viss logik och blir förstådd. ”Jämför assimilering av föda”.

16 16 Alternativ till rotmetaforen Lärande är en rörelse framåt –Lärande är som en kapplöpning eller vandring framåt, man måste ha lagt något bakom sig. –Lärande som inträngande. Rörelse in i något. –Lärande som erövring. ”Kamp och erövring”. Något är besegrat.

17 17 Kunskapsskalan Novis................................................Expert

18 18 Ord att förklara: hernmeneutik = att vara förtrogen med de regler för tolkning som skall användas i förhållande till en viss text. recitera = återge, återberätta. metaforer = språkliga blider, liknelser och analogier som känns igen av en vis språkanvändare i en viss situation. (Ex vis Cola-flaskan är tom.) genrer = kommunikativa mönster

19 19 exsosomatisk = ligger utanför vår kropp komparativa studier = jämförande studier mnemoteknik = minneskonst progessivism = bred samhällsreformatorisk rörelsemed vikt på samarbets-träning, projektorganisering, konstnärligt skapande. positivistisk = sann språklig utsaga-----Det finns ingen sann språklig utsaga då utsagan alltid färgas av vem och från vilken verklighet som upplevs. ”Från vilket perspektiv man ser saken” ”Från Vår verklighet”.

20 20 artefakter = kan ses som materialiserade former av tänkande och språk. artefakter är också papper och penna, kulram, miniräknare, fickminne, tumstock och vinkelhake. appropiera = tillägna sig assimilation = ta till sig, smälta in kunskap undervisning = överföra kunskap från läraren till eleven. studera = lära in helt själv. sociokulturell tradition = människan ses som både en biologisk och en sociokulturell varelse

21 21 Litteratur: Säljö Roger. Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv, Kap 1-6 + 10. Dahlin Bo, Lärandets metaforik. (I utbildning och demokrati). s. 23-47 (I kompendiet, Lärarskap 1) Berry Larsson