Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Finsamjonkopingslan.se Till Dig som vill veta mer om metoden genom projekten Stöd till arbete – SE i Gislaved, Gnosjö och Värnamo och 200 i praktiken -

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Finsamjonkopingslan.se Till Dig som vill veta mer om metoden genom projekten Stöd till arbete – SE i Gislaved, Gnosjö och Värnamo och 200 i praktiken -"— Presentationens avskrift:

1 finsamjonkopingslan.se Till Dig som vill veta mer om metoden genom projekten Stöd till arbete – SE i Gislaved, Gnosjö och Värnamo och 200 i praktiken - SE i Vaggeryd

2 finsamjonkopingslan.se Supported Employment som metod utvecklades i USA under 70- och 80-talet och kom till Sverige under 90- talet. Målet är att individer med arbetshinder av något slag ska komma ut i lönearbete. Stödet ges till att hitta ett arbete och behålla det. Stödet ges till både arbetstagare och arbetsgivare och kvarstår så länge individen själv önskar. Metoden är prioriterad av Socialstyrelsen och implementeras i olika verksamheter nationellt.

3 finsamjonkopingslan.se Traditionell verksamhet Utgår från en medicinsk syn på funktionsnedsättning, som en individuell oförmåga. Rehabilitering utgår från en stegvis modell från sjuk till frisk i linjär riktning medan habiliteringens målsättning är sysselsättning, inte lönearbete. För att kunna delta i sysselsättningar ska de professionella göra en bedömning av individens funktionsnedsättning och/eller arbetsförmåga för att kunna avgöra individens lämplighet och/eller behov av anpassning och stöd. Organisationen styr verksamheter efter vad den anser vara lämplig för personer med funktionsnedsättningen att sysselsätta sig med. Stödet avslutas då individen får anställning. Supported Employment Funktionsnedsättningen ses inte som ett hinder för att kunna arbeta och den enskilde behöver varken botas eller bättras för att processen mot anställning ska kunna påbörjas, bara viljan finns. Inga bedömningar av funktionsnedsättning eller förmåga för att få tillgång till insatsen. Synen på arbetshinder är miljörelativ. Barriärer i omgivningen avgör om funktionsnedsättning blir ett arbetshinder. Individen skall vara styrande i sin rehabiliterings- eller habiliteringsprocess. Uttrycker den enskilde en önskan om anställning ska arbetet utföras på den öppna arbetsmarknaden och eventuella arbetshinder ska reduceras genom stöd och anpassningar på arbetsplatsen. Stödet kvarstår så länge individen så önskar.

4 finsamjonkopingslan.se Alla kan arbeta! Funktionshinder är relativt och uppstår i mötet mellan människan och miljön. Individens önskemål och intressen är utgångspunkt i planeringen för att hitta rätt arbete med arbetsuppgifter som passar den enskildes starka sidor och erfarenheter samt rätt arbetsmiljö. Alla kan lära sig, om rätt förutsättningar och stöd ges. Alla skall ges möjlighet att göra välinformerade val, med förståelse för konsekvenserna av de val man gör. Arbetssökandet börjar så snart individen har uttryckt en önskan om att arbeta. Målet är att finna, få och behålla ett arbete på reguljära arbetsmarknaden. Insatsen är inte tidsbegränsad – SE-coachen fortsätter sitt arbete så länge den enskilde har behov och önskar stöd.

5 finsamjonkopingslan.se Överenskommelse med individen Informationsutbyte för att säkerställa att informerade val görs och att en överenskommelse upprättas. Yrkesprofil Stödja individens att upptäcka sina färdigheter och resurser för arbete. Eget engagemang är centralt i planeringen Jobbsökande Självbestämmande och identifiering av resurser och arbete/arbetsuppgifter med hänsyn till behoven hos alla parter. Arbetsgivarens engagemang Tillgänglighet, flexibilitet, nödvändiga färdigheter och arbets- och anställningsvillkor. Stöd på och utanför arbete Flexibilitet, sekretess och respekt. Stödet är individuellt och utformat utifrån behoven hos både den anställde och arbetsgivaren.

6 finsamjonkopingslan.se Målgrupp för projektet är unga, 18-24, som är i behov av stöd för att komma i arbete. SE-coach -Unga -Vuxna SE-coach -Unga -Vuxna 200 i praktiken Arbetsförmedling 200 i praktiken Arbetsförmedling Trappsteget AME Trappsteget AME Berednings- grupp 200 i praktiken Trappsteget AME/SE- coach Berednings- grupp 200 i praktiken Trappsteget AME/SE- coach Remiss skrivs av ansvarig handläggare i samarbete med individen. Beredningsgruppen träffas ca 4 gånger/termin eller vid behov. För vuxna finns SE-coach inom Arbetsmarknadsenhetens ordinarie verksamhet. Lokal Arenagrupp Vaggeryd

7 finsamjonkopingslan.se SE-coach AMO Målgrupp: Individer med behov av extra stöd för att få och behålla arbete på reguljär arbetsmarknad. Prioritering av ungdomar Försörjningsstöds- enheten Enheten för psykisk ohälsa/socialpsykiatri Vuxenenheten Remiss och beredningsmöte en gång per månad med handläggare från de olika förvaltningarna. Alla handläggarna har SE-utbildning. Genomgång av inkomna remisser och bokning av ett första möte tillsammans med individen, SE-coach och remittent. Gemensamt möte för informationsutbyte/insamling inför en överenskommelse med individen om fortsatt planering och handlingsplan.

8 finsamjonkopingslan.se Kommunens socialförvaltning Arbetsförmedling Landstingets psykiatri Försäkringskassa Remiss och beredningsmöte en gång per månad med genomgång av inkomna remisser. Bokning av ett första möte tillsammans med individen, SE-coach och ev. remittent för presentation av metoden och fortsatt planering och handlingsplan. Målgrupp: Individer med behov av extra stöd för att få och behålla arbete på reguljär arbetsmarknad.

9 finsamjonkopingslan.se Målgrupp: Individer som har behov av extra stöd för att få ett arbete och bibehålla det, samt att hjälpa dem till studier Beredningsgrupp -Arbetsförmedlingen -Gymnasieskolan -Ekonomisektionen -JobbCenter Unga Beredningsgrupp Samlas 1ggr/ veckan Målgrupp 16-25år JobbCenter Unga - JCU - SIUS - Samarbetar med SIUS konsulenterna på AF - Ekonomisektion +25 år JCU – anställning Praktik Studier SE - coach - Landstinget - Omsorgen

10 finsamjonkopingslan.se Första mötet mellan individen och SE-coach sker oftast tillsammans med ansvarig remitterande handläggare. I samtalet klargörs vad SE innebär för individen, vilka förväntningar och krav som finns samt behovet av motivation. Det är viktigt att individen får chans att ta ställning till om SE är en bra väg vidare.

11 finsamjonkopingslan.se SE-metoden bygger på samarbete i gränsöverskridande nätverk. Nätverket består av för individen viktiga personer som kan ge stöd och stärka individens självkänsla och självförtroende. Dessa kan omfatta föräldrar, vänner eller stödorganisationer utöver det professionella nätverket (t ex lärare, FK, AF och handläggare på socialförvaltningen). SE-coachen samråder och samverkar med de personer som finns i den sökandes nätverk. I samråd med individens nätverk fördelas stödbehovet till den i teamet som är bäst lämpad för uppgiften. SE-coachens insatser ska vara arbetslivsinriktade. Du som ingår i individens professionella nätverk är fortsatt enormt viktig inom Ditt ansvarsområde. Nätverket ska vid behov även ge stöd till aktuell arbetsgivare att överbrygga de olikheter som kan leda till missförstånd samt bidra till att undanröja arbetshinder.

12 finsamjonkopingslan.se När alla är överens så sker inskrivning i projektet. I samband med inskrivning behövs ett samtycke från deltagaren för att registrering av vissa uppgifter ska kunna ske i SUS, System för Uppföljning av Samverkan. Syftet är att regeringen och berörda myndigheter ska kunna se effekterna av de medel som satsas på projekt och annan samverkan. I SUS syns inga uppgifter för enskilda. På gruppnivå kan situationen vid utskrivning jämföras med situationen vid inskrivning vad gäller t ex sysselsättning och försörjning.

13 finsamjonkopingslan.se Jobbsök och matchning startar med insamlande av information med hjälp av metodens intervjuguide. Detta för att identifiera individens motivation, intressen, resurser, kompetenser, attityder till arbete samt stödbehov. För att ytterligare klargöra individens förmågor kan man använda kompletterande material. Nationellt godkänt är bl a Dialog om arbetsförmåga, DOA. Exempel på relevant information: Utbildning och kvalifikationer (t ex yrkesträning) Arbetslivserfarenhet (även t ex frivilligt arbete, praktik, hushållsarbete) Fysiska förmågor och kognitiva färdigheter Personlig och social kompetens (t ex ADL och förmåga att förstå och tolka meddelanden) Stödbehov Realistiska mål för karriärplanering Önskad miljö hos arbetsgivare samt arbetsplatsens placering Arbetsuppgifter och arbetstid Målet är att uppnå bästa möjliga jobbmatchning mellan klientens färdigheter och stödbehov ställt mot arbetsgivarens krav

14 finsamjonkopingslan.se Ett bra stöd till individen är avgörande för att få och behålla ett arbete med SE. Stödet erbjuds utifrån individens behov och dokumenteras i en handlingsplan. Exempel på stöd: introduktion på nytt arbete lära sig nya arbetsuppgifter finnas vid förändringar på arbetsplatsen stötta i sociala situationer Stöd kan också ges till arbetsgivaren och kollegor. Individen väljer om hon/han vill ha stödet på arbetsplatsen eller utanför, telefonsamtal eller möte. Stödet ska utgå så länge individen själv så önskar.

15 finsamjonkopingslan.se Möjliga vägar till anställning: Skräddarsydda arbetsuppgifter Anpassade arbetsuppgifter/arbetsmiljö Skapande av ny tjänst För att underlätta för arbetsgivaren att anställa finns möjlighet till anställningsstöd i olika former (se: arbetsformedlingen.se).arbetsformedlingen.se För att ha tillgång till vissa stöd behöver individen ha en funktionshinderkod på Arbetsförmedlingen.

16 finsamjonkopingslan.se Den som är motiverad och behöver stöd till att finna, få och behålla ett arbete! Det behövs varken diagnosticerat funktionshinder, läkarutlåtande, kodning på arbetsförmedlingen eller beslut om bistånd. Här följer tre exempel hur det kan fungera

17 finsamjonkopingslan.se Vi kallar honom Johan. När han kom till Jobbcenter Unga (JCU) var han 20 år, arbetssökande bodde hemma hos mamma och levde på försörjningsstöd. Han var uppe väldigt sent på nätterna och spelade dataspel, och sov väldigt länge på dagarna. Han mådde dåligt psykiskt och även fysiskt, eftersom han åt dåligt. Så här berättar han själv: ”Socialen gav mig ett erbjudande att gå till JCU. När jag gick dit blev allt helt annorlunda, jag kände att det började hända något. De gav mig lite olika uppgifter och till slut fick jag gå ut på praktik och det kändes underbart. Efter ett tag på praktiken kände jag att många gränser hade släppt. Började må mycket bättre både fysiskt och psykiskt. Jag höll tiderna och försökte sköta mig så gott som jag kunde. Det ledde till att min chef blev nöjd med mig och avbröt min praktik och anställde mig istället. Det är det som är så skönt och speciellt att känna att man har gjort något för pengarna istället för att bara gå hemma och inte göra ett skit. Jag mår mycket bättre av att få jobba och få det sociala liv som man får på ett jobb. Jag är glad över att jag fick hjälp med SE-metoden.”

18 finsamjonkopingslan.se Ahmed är analfabet. Han avslutade sina SFI-studier utan att ha kunnat lära sig svenska språket. Ahmed började på arbetsmarknadsenheten AMO. Han var glad och mycket arbetsvillig men önskade sig ett arbete med lön. Då han inte hade något språk som gav möjlighet till att ta emot instruktioner varken i skrift eller i tal, så var den öppna arbetsmarknaden avlägsen. Jag träffade Ahmed, som berättade via tolk att han i hemlandet hade tillbringat både nätter och dagar tillsammans med korna, eftersom de gick ute på öppna marker. Han hade lärt sig att se på kon om den inte mådde bra. I Sverige hade han haft en praktik hos en lantbrukare men eftersom hans inte talade svenska och saknade kunskap om all maskinell utrustning blev det ingen anställning. Ahmed ville fortsätta att arbeta med kor. Därför bokades ett studiebesök hos en engagerad mjölkbonde. Vid första besöket på lantbruket blev det mycket klart att han visste en hel del om kor och han fick börja. Planer gjordes upp med hjälp av tolk i möte med arbetsgivaren, Ahmed och mig som SE-coach. Ett problem var resvägen dit och hem. Den fick förtydligas via tolk genom nedtecknande av bussnummer för jämförelse samt tidtabeller med markering vilken tid han skulle åka till arbetspasset. Många svårigheter löstes via tolken per telefon. Med stöd av tolk, SE-coach samt handledare och många timmar på plats i mjölkhallen lärde sig Ahmed hur han skulle sköta mjölkmaskinen och annan maskinell utrustning. Han fick även lära sig efterarbetet som diskning av maskinen på samma sätt. Då Ahmed mycket villigt och engagerat arbetat med att lära sig arbetsuppgifterna såg arbetsgivaren en möjlighet att anställa. Ahmed erbjöds en anställning på lantbruket och har fortfarande kvar sitt arbete där.

19 finsamjonkopingslan.se Kalle var 20 år och hade varit arbetslös sen han slutade skolan. Han hade aldrig varit i kontakt med ett vanligt arbete och hade inget nätverk som skulle kunna hjälpa honom vidare. Han vände på dygnet. Dagarna sovs bort och han levde framför datorn tillsammans med 2 liter Coca Cola varje natt. Handläggare på IFO och Arbetsförmedlingen lyckades fånga upp honom, och få honom att bli intresserad av att söka jobb. Sömntabletter skrevs ut av läkare för att få ordning på sömnen och Kalle skrev på en remiss till SE-coach. Jag träffar en kille som är jättetrött, som inte är redo att ge sig ut i arbetslivet. Vi träffas veckovis under ca en månad. Till slut kommer vi fram till att han själv har en kontakt på ett företag i trakten. Detta är något han själv vill, och vi går vidare på den tråden! Vi gör ett studiebesök. Produktionschefen och arbetsledaren är väl införstådda med Kalles problematik, och det är inget hinder för dem. I ett öppet samtal frågar de honom om hans vanor och ovanor, och vad han behöver för att kunna lära sig ett arbete hos dem. Kalle får själv föreslå sina arbetstider – vilket blir eftermiddagar 4 timmar om dagen till en början! Ganska snart upptäcker Kalle att det fungerar bättre med rutiner och tider än han trott. Jag har tät kontakt med företaget för att följa upp placeringen. Kalle själv föreslår att han vill börja tidigare och utökar sin arbetstid successivt. Till slut har han både slutat med sömntabletterna och börjat på första skiftets tider från kl 5.45 varje morgon!

20 finsamjonkopingslan.se Sören Siljelid Alf Vedeskog

21 finsamjonkopingslan.se Gislaved Martina Curenstam Gnosjö Inga-May Nilsson Värnamo Gjelal Mulaj

22 finsamjonkopingslan.se Samordningsförbunden: (projekten finns under resp. förbund, rubrik Aktiviteter)www.finsamjonkopingslan.se Svenska Föreningen för Supported Employment: Europeiska Föreningen för Supported Employment: Misa AB: Stiftelsen Activa: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter: Verktygslådan: Forskning och boktips: Beskrivning av SE: arbete arbete SE ur ett arbetsterapeut-perspektiv:


Ladda ner ppt "Finsamjonkopingslan.se Till Dig som vill veta mer om metoden genom projekten Stöd till arbete – SE i Gislaved, Gnosjö och Värnamo och 200 i praktiken -"

Liknande presentationer


Google-annonser