Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Brott och säkerhet i samhället, historik, ungdomsbrottslighet, påföljder, domstolarna och lagarna.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Brott och säkerhet i samhället, historik, ungdomsbrottslighet, påföljder, domstolarna och lagarna."— Presentationens avskrift:

1 Brott och säkerhet i samhället, historik, ungdomsbrottslighet, påföljder, domstolarna och lagarna.

2 Är det okej att rapa en främling i örat? Eller att spotta på golvet hemma hos en kompis? Nej! Hur vi uppträder mot varandra kallas för normer eller oskrivna lagar. Är det okej att slå motståndaren i huvudet med en bandyklubba under en match? Eller att gå in på badhuset utan badkläder? Nej! Då bryter man mot en regel. Regler är tydligare än normer och är ofta nedskrivna. Är det okej att dumpa miljöfarligt avfall i skogen? Eller att plåga djur? Eller att strunta i att betala skatt? Nej! Då bryter man mot lagen – och det är straffbart.

3 Historik Svensk lag har utvecklats under många århundraden. Innan Sverige var Sverige fanns det landskapslagar. Sedan 1350-talet har Sverige haft nationella lagar. Sedan mitten på 1600-talet har Sverige haft ett fungerande lagsystem med nedskrivna lagar och domstolar. Domstolarna var då inte nödvändigtvis rättvisa. Sveriges lagar är påverkade av det faktum att Sverige under mycket lång tid har varit ett kristet land. Många av våra normen, regler och lagar har kopplingar till de 10 budorden. Vilka budord hör ihop med vilka lagar?

4 De tio budorden 1.Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. 2.Du skall inte missbruka Herrens, din guds namn. 3.Tänk på vilodagen så att du helgar den. 4.Visa aktning för din far och din mor. 5.Du skall inte dräpa. 6.Du skall inte begå äktenskapsbrott. 7.Du skall inte stjäla. 8.Du skall inte vittna falskt mot din nästa. 9.Du skall inte ha begär till nästas hus. 10.Du skall inte ha begär efter din nästas hustru, ej heller till hans tjänare, ej heller till något som tillhör din nästa.

5 Grundlagar och vanliga lagar I Sverige har vi fyra grundlagar. De skiljer sig från de vanliga lagarna i och med att de är svårare att ändra på. För att ändra en grundlag krävs det att två olika riksdagar med ett val emellan säger JA till samma lagändringsförslag. Exempel: Om dagens riksdag säger JA till att avskaffa monarkin så måste den nya riksdagen som blir efter valet också säga JA för att monarkin verkligen ska avskaffas. För att ändra eller lägga till en vanlig lag krävs det ”bara” ett riksdagsbeslut.

6 Grundlagarna Regeringsformen - Säger att Sverige är en demokrati - ”All offentlig makt utgår ifrån folket”. - ”Riksdagen är folkets företrädare.” Successionsordningen - Säger att Sverige är en konstitutionell monarki och innehåller regler för kungahuset. Tryckfrihetsförordningen - Medborgarnas rätt att uttrycka sig i tidningar och böcker. Yttrandefrihetsgrundlagen - Medborgarnas rätt att uttrycka sig i t.ex. radio, TV, webbsändningar

7 Rättsäkerhet är en av de viktigaste grunderna i en demokrati. I ett rättssäkert samhälle gäller lagarna för alla. Det är statens uppgift att ta hand om påföljder för olika brott. I ett rättssäkert samhälle har varje medborgare rätt att få sin sak prövad i en opartisk domstol. Lagarna ska vara tydliga och exakta och inte kunna tydas på olika sätt. Man ska också kunna överklaga en dom. Och om det framkommer att någon har blivit felaktigt dömd har den personen rätt till att få skadestånd av staten.

8 Vad är ett brott? Vad som är ett brott varierar mycket från land till land. I Singapore är det t.ex. ett brott att inte spola efter sig på offentliga toaletter(!) I Sverige har vi allemansrätten som innebär att man får vara på någon annans mark så länge man inte skadar den. Så är det inte i de flesta andra europeiska länder. Vilka lagar ett land har påverkas av många saker t.ex. landets historia, människors levnadssätt, religion och traditioner.

9 Det finns lagar för allt möjligt i samhället. Lagar som gäller vi skilsmässor, eller hur ett arv ska fördelas när någon har dött eller för att skydda miljön. Det går inte att göra något brottsligt och sen säga att man inte visste att det var olagligt. Alla som bor i Sverige måste vara medvetna om vad som är lagligt och olagligt här!

10 Domstolarna Rättsväsendet i Sverige består av tre delar: Tingsrätten Hovrätten Högsta domstolen Tingsrätten är första instans där alla mål prövas. Om den som blir dömd eller åklagaren tycker att tingsrättens dom är orättvis och vill att brottet ska prövas en gång till kan man överklaga domen. Då prövas fallet i hovrätten. Om man fortfarande inte är nöjd med domen kan man överklaga ytterligare en gång – till Högsta domstolen (HD). HD avgör själv vilka mål som tas upp och väljer ofta svåra mål där lagen kan tolkas olika eller där det inte finns tidigare domar. En dom från HD kan inte överklagas.

11 Domstolarna prövar två olika typer av mål Den första kallas brottsmål. De kan handla om misshandel, stöld, skadegörelse m.m. Ett tvistemål handlar inte om ett brott utan om att två personer inte kan komma överens om något t.ex. en skilsmässa.

12 Lagarna måste anses som rättvisa. Det kan inte finnas för stränga straff för småbrott. Men inte heller för lindriga straff för grova brott. Lagarna måste också följa med i den moderna utvecklingen. T.ex. så fanns det från början inga lagar som skyddade personliga uppgifter när samhället blev datoriserat. Nyligen har man stiftat nya lagar som är mer anpassade för sociala medier.

13 Alla Sveriges lagar är samlade i en mer än 3000 sidor tjock bok som heter Sveriges rikes lag. Boken ges ut varje år eftersom lagar ändras och läggs till. Riksdagen stiftar lagarna, polisen utreder brotten och domstolarna dömer. Lagboken delas in i tre delar: Civilrätt Straffrätt Offentlig rätt Lagboken är också indelad i avsnitt som kallas balkar. Varje balk har namn efter vad den handlar om t.ex. äktenskapsbalken, brottsbalken och föräldrabalken.

14 Straffrätten (brottsbalken) har lagar som handlar om t.ex. misshandel, stöld och bedrägeri. Den innehåller lagar om 600(!) olika brott. Brotten delas in i fyra grupper Brott mot person (t.ex. misshandel eller mord) Förmögenhetsbrott (t.ex. stöld eller rån) Brott mot staten (t.ex. spioneri) Brott mot allmänheten (t.ex. skadegörelse) Civilrätten handlar om rättigheter som privatpersoner har till varandra. Men också vad som gäller mellan privatpersoner och företag. Den offentliga rätten gäller vad som gäller mellan en person och en myndighet. Där finns bl.a. skollagen som bestämmer att skolmaterial ska vara gratis och att elever ska kunna äta gratis lunch. Det är ovanliga rättigheter om man ser till resten av världen.

15 Fördelningen av brott i Sverige Dold brottslighet är sådana brott som inte blir anmälda till polisen. Sådana brott sker ofta i hemmet eller i kriminella miljöer där människor inte skvallrar på varandra. Snatterier, kvinnomisshandel, trafikbrott och narkotikabrott har förmodligen ett mycket större mörkertal än vad statistiken visar!

16 Ungdomsbrottslighet Ungdomar begår främst brott mot andra ungdomar. Stöld är vanligast. Mobbning kan också vara ett brott mot lagen. Sprider man osanna saker om någon kallas det förtal. Att spotta på någon klassas som ofredande. Skulle man knuffa någon ner för en trappa kan man dömas för misshandel. När du har fyllt 15 år är du straffmyndig och kan dömas för brott i en domstol. Är du yngre än 15 år när du begår ett brott kan dina föräldrar bli skyldiga att betala skadestånd

17 När personer under 18 år begår brott kopplar man in Socialtjänsten. De undersöker sedan vilka hemförhållanden som finns och vad man behöver gör för åtgärder för att ta hand om den underåriga. Om en underårig person har begått ett svårt brott och har svåra problem med sin familj eller droger kan han/hon behöva placeras på ett ungdomshem för att få hjälp och stöd. Det är sällsynt att man placerar unga brottslingar med äldre brottslingar. Det är för att man inte ska ”lära sig” kriminella saker av de äldre. Personer mellan år som har begått grova brott kan dömas till sluten ungdomsvård. Det liknar fängelse med vakter och galler för fönstren.

18 Olika påföljder Uppsåt Domstolen tar hänsyn till om den dömde avsåg (menade) att begå brottet eller inte när man dömer. Om du t.ex. vill döda någon och gör det kallas det för mord. Om du dödar någon av en olyckshändelse eller för att du varit vårdslös (oförsiktig) kallas det istället för vållande till annans död. Om du dödar någon när du försvarar dig själv eller någon annan kan det kallas för nödvärn. Påföljd är ett annat ord för straff. Det är domstolen som bestämmer vilket straff en dömd person ska få. Kriminalvårdsstyrelsen bestämmer var och hur påföljden ska avtjänas.

19 En villkorlig dom innebär att den dömda slipper sitta i fängelse. Men då måste den personen bevisa att han/hon kan sköta sig, försörja sig och inte begå fler brott under de kommande två åren. Om den dömde begår nya brott under den perioden kommer han/hon att ställas inför domstol och få ett strängare straff. Om man döms till skyddstillsyn så följs man av en övervakare i tre år som kollar att man sköter sig och försörjer sig. Man kan också bli dömd till samhällstjänst som innebär att man arbetar utan lön åt t.ex. en förening eller organisation.

20 Böter är en summa som bestämd summa t.ex kr för att ha kört bil utan bilbälte. Det kan också vara dagsböter t.ex. 40 x 30 kr (1200 kr). Summan blir högre ju mer pengar den dömde tjänar. Det som klassas som mindre brott leder ofta till böter. Ett fängelsestraff kan avtjänas på två sätt. På anstalt Fotboja Fotboja kan man få om man dömts till ett fängelsestraff som inte är längre än tre månader.

21 Dödsstraff Dödsstraff är en kontroversiell fråga. I Sverige hade vi dödsstraff i fredstid fram till Dödsstraffet i krigstid fanns kvar till Alfred Ander var den siste att avrättas i Sverige. Han dömdes för rånmord och avrättades med giljotin i Stockholm Minst 778 personer avrättades i 22 länder under kunde Amnesty International bekräfta 682 avrättningar i 21 länder. De flesta avrättningarna genomfördes i Kina, Iran, Irak, Saudiarabien och USA.

22 Bilder tagna från: mytoman.html mytoman.html galler/736_Vadvetjakka.jpg galler/736_Vadvetjakka.jpg _hilton.jpg _hilton.jpg Tm9uf4CAh8tNC2F5pqV.jpg/storage_Edited/ImageVaultHandler.aspx Tm9uf4CAh8tNC2F5pqV.jpg/storage_Edited/ImageVaultHandler.aspx _4JxdUc7swQ/UKgoxy_SHqI/AAAAAAAABrk/meuH3k6pL8o/s1600/Misshandel+1.jpg _4JxdUc7swQ/UKgoxy_SHqI/AAAAAAAABrk/meuH3k6pL8o/s1600/Misshandel+1.jpg https://www.riksdagen.se/sv/Start/Riksdagen-i-bilder/Vi-i-riksdagen/


Ladda ner ppt "Brott och säkerhet i samhället, historik, ungdomsbrottslighet, påföljder, domstolarna och lagarna."

Liknande presentationer


Google-annonser