Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Morgondagens ledare- Arbetsmiljö 2014 Anette Ranefjärd & Gunnel Persson Avd. för arbetsmiljö.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Morgondagens ledare- Arbetsmiljö 2014 Anette Ranefjärd & Gunnel Persson Avd. för arbetsmiljö."— Presentationens avskrift:

1 Morgondagens ledare- Arbetsmiljö 2014 Anette Ranefjärd & Gunnel Persson Avd. för arbetsmiljö

2 Arbetsmiljöarbete i vardagen Varför ska vi arbeta med arbetsmiljön? - Lagar & Avtal Hur kan vi arbeta med arbetsmiljön? - SAM-Systematiskt Arbetsmiljöarbete Vem gör vad? - Roller & ansvar Var hittar jag information? - Externa länkar

3 Åtgärda ohälsa Förebygga ohälsa Främja hälsa Individ Vad innefattar begreppet arbetsmiljö? Rehabilitering Insatser för sjukskrivna Rehabiliterings- process Tidiga signaler på ohälsa Riskbedömning Hälsofrämjande arbetsplats Systematiskt arbetsmiljöarbete Friskvård Hälsostrategi Arbetsplats Organisation

4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöpolicy Riktlinjer Information och utbildning Koncernnivå Förvaltningsnivå samverkansgrupp Arbetsplatsnivå Medarbetarnivå (Chef – medarbetare) Arbetsmiljöplan Rutiner för arbetsmiljöarbetet – ledningssystem Arbetsplatsträff Skyddsrond – fysisk och psykosocial Riskanalyser Tillbud/ arbetsskador / sjukfrånvaro Samverkansgrupp Utvecklingssamtal Lönesamtal Vardagen

5 Varför en god arbetsmiljö?  Förebygger ohälsa och arbetsskador för individen  Bidrar till ökad produktivitet och lönsamhet för företag  Minskar samhällets kostnader och stärker folkhälsan  Inga förlorare – alla vinner på en god arbetsmiljö

6 Arbetsmiljölagen Är en tvingande lagstiftning som inte går att förhandla bort Är en ”ramlag” innehåller grundläggande värderingar, helhetsprinciper och riktlinjer, där lagstiftaren mer uppställer mål och i mindre utsträckning detaljreglerar vad som ska göras. Detta ger frihet och flexibilitet att anpassa sig efter skiftande omständigheter och ett överlåtande att ta beslut till experter på enskilda områden. Ett annat exempel på en ramlag är Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763). Omfattar: Både fast och tillfälligt anställda Elever under utbildning och totalförsvarspliktiga m.fl.

7 Arbetsmiljösystemet Anställningsavtal Ag & At Lokalt Ka Centralt Ka Föreskrift Förordning Lag Direktiv Ag & lokalt fack Ag org & centralt fack AMV Regeringen Riksdagen Ministerrådet

8 Arbetsmiljöansvar Delegerar arbetsuppgifter Alltid möjligt att returnera ANSVAR KOMPETENS BEFOGENHET Olika chefsnivåer

9 rutiner lagar dokument paragrafer relationer attityder engagemang värdegrund

10 Vad utmärker en bra arbetsmiljö?

11 Arbetsmiljöfrågor är komplexa

12 MedarbetareSkyddsombud Chef Roller och ansvar

13 Arbetsmiljöarbete 3 kap 2a § Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten genom att: Göra riskbedömningar Utreda ohälsa, olycksfall, allvarliga tillbud Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Fördela arbetsmiljöuppgifter

14 Arbetstagarens ansvar 3 kap 4 § Medverka i arbetsmiljöarbetet Följa givna föreskrifter och instruktioner Underrätta AG om det föreligger omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa Delta i genomförandet av åtgärder Använda skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning

15 Arbetsmiljöverket = Tillsynsmyndighet Myndighet som ska se till att arbetsgivaren driver sin verksamhet så att arbetsmiljökraven uppfylls Har tillträde till alla arbetsplatser för att kontrollera arbetsmiljön Arbetsmiljöinspektioner

16 AV:s verktyg  Regler  Information  Inspektion

17 Systematiskt arbetsmiljöarbete

18 AFS 2001:1 AFS 2001:1 AFS föreskrifter Arbetsmiljöverket 1. Undersök arbetsförhållandena 2. Gör en riskbedömningSkriftligt 3. Bestäm vem som ska åtgärda och vem som ska följa uppSkriftligt 4. Åtgärda riskerna som kommit fram 5. Gör en handlingsplan för det som inte genast genomförsSkriftligt 6. Följ upp genomförda åtgärderSkriftligt 7. Gör en arbetsmiljöpolicySkriftligt 8. Gör en uppgiftsfördelningSkriftligt 9. Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper

19 Årscykel arbetsmiljöarbete Dec Juni Jan Feb Mars April Maj Okt Juli Aug Sep Nov

20 Rutiner som ska finnas på arbetsplatsen Riskbruk och beroende AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering Krishantering AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd Våld och hot AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön Brandrutiner Brandskyddspärm Arbetsskada och tillbud AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd

21 Rutiner som ska finnas på arbetsplatsen Nyanställning/introduktion AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Sjukfrånvaro/rehabilitering AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering Riskbedömning/analys AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Förändringar på arbetsplatsen AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Kränkande särbehandling AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet Likabehandling Diskrimineringslagen

22 När arbetar vi med arbetsmiljöfrågor? -Vilka arenor finns för att undersöka och jobba med arbetsmiljöfrågor? - Hur vet vi om vi har en bra arbetsmiljö?

23 Arbetsplatsträffen  Regelbundet  Viktigt forum  Gemensamt ansvar  Gemensamma frågor som är betydelsefulla för arbetsplatsen

24 Skyddsrond/Arbetsmiljörond

25 Prevent

26 Viktigt att titta på alla perspektiven M änniska T eknik O rganisation

27

28 Stress-psykosocial arbetsmiljö

29 Långvarig Stress kan leda till: Symtom  Lättretlighet  Sömnproblem  Hjärtklappning  Muskelsmärtor Du får svårare med att  Koncentrera dig  Lära in  Minnas  Komma igång

30 Riskfaktorer i arbetet

31 Hur stressad individen upplever sig beror till stor del på:  Handlingsutrymme  Socialt stöd  Tidigare erfarenheter  Kompetens

32 Hur ser du tecken på att Arbetsmiljön är stressig?

33 Motverkar stressen Återhämtning Socialt stöd Fysisk aktivitet Rätt kost Ha lagom mycket att göra Ha roligt Arbetet är en utmaning Ostörd i arbetet

34 Individuella åtgärder får aldrig ersätta förebyggande åtgärder i arbetsmiljön! - Medarbetare - Chef - Skyddsombud - Företagshälsovård

35 Stress på arbetsplatsen är i grunden ett organisatoriskt problem! S ystematiskt A rbets- M iljöarbete Undersök riskerna :  Åtgärda!  Följa upp!  Ge kunskap och handlingsutrymme!

36 Medarbetarenkäten - vad står vi idag?

37 Arbetsskada och tillbud Arbetsgivaren är skyldig att:  Registrera, utreda och följa upp arbetsskador och tillbud, så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas  Varje år göra en skriftlig sammanställning av inträffade arbetsskador och tillbud  Göra anmälan om arbetsskada till försäkringskassan om skadan medför sjukfrånvaro, läkarvård eller bestående besvär. Vid tveksamhet ska anmälan till försäkringskassan alltid göras

38 Vad är vad? RiskTillbudArbetsskada Tillbud  Ett tillbud är en oönskad händelse som hade kunnat leda till ohälsa eller olycksfall Arbetsskada  Kroppslig/fysisk skada  Ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön  Skada på grund av hot eller våld i arbetet  Skada på väg till eller från arbetet

39 Inträffar en arbetsskada eller arbetssjukdom  Anmäls omedelbart till närmsta chef  Anmälas till Försäkringskassan  Inkomna uppgifter kommer också till Arbetsmiljöverket

40 Rehabilitering  Den som varit sjukskriven en längre tid behöver ofta rehabilitering  Så långt som möjligt träna upp de förmågor som fanns före sjukdomen eller skadan  I rehabiliteringen ingår att lära sig att använda olika hjälpmedel för att återfå förmågor som påverkats av sjukdomen eller skadan

41 Sjukfall och Rehabilitering  Hur jobbar vi med rehabilitering ?  Hur kan vi jobba med friskfaktorer?  Ju längre en anställd är borta från arbetslivet desto svårare blir det att komma tillbaka. Därför är det viktigt att rehabiliteringen påbörjas så fort som möjligt  Säkerställa tidig rehabilitering med god kvalité för att förebygga långtidssjukskrivningar och ge ökade förutsättningar för tidig återgång i arbete

42 Tidiga åtgärder  Uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa hos medarbetarna.  Vid sjukfrånvaro tar chefen tidigt kontakt med medarbetaren i syfte att klargöra orsak, prognos och eventuella behov av anpassning och /eller rehabiliteringsinsatser  Övervägande ska alltid göras om anpassningar på arbetsplatsen kan göras eller om möjlighet till tillfälligt förändrade arbetsuppgifter finns. Målsättningen är att underlätta för medarbetaren att återgå i arbete

43 Ansvar och roller  Chefen - för att den sjukskrivne medarbetaren erbjuds de rehabiliterings- och anpassningsåtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna komma åter i arbete.  Medarbetaren - för att aktivt delta i rehabiliteringen och måste lämna de uppgifter till chefen som behövs för att denne ska kunna ta sitt rehabiliteringsansvar. Medarbetaren ska också delta aktivt i planering och genomförande och kan inte välja bort erbjudna rehabiliteringsåtgärder

44 Ansvar och roller forts.  Lokala fackliga representanten – skyddsombudet eller annan närstående person kan utgöra ett stöd till medarbetaren i den enskilda rehabiliteringsprocessen om medarbetaren så önskar.  Lokala samverkansgruppen följer upp sjukfrånvaron samt rehabiliterings- och anpassningsåtgärder.  Lokala HR-avdelningen utgör chefens stöd i arbetet med rehabilitering. HR-avdelningen kan vid behov initiera att externt stöd kopplas till rehabiliteringsprocessen.  Centrala HR-funktionen har en samordnande funktion vid omplaceringar inom och mellan förvaltningar

45 Dokumentation av rehabiliteringsprocessen  Samtliga genomförda aktiviteter i rehabiliteringsprocessen ska dokumenteras.  För medarbetare som inte deltar i en rehabiliteringsprocess men är i behov av förebyggande åtgärder som samtal, hjälpmedel mm ska också dokumenteras

46 Vad är missbruk? ” Ett missbruk är felanvändning av exempelvis droger, förtroenden eller andra saker som anses skadligt eller sjukligt” källa; Wikipedia Alkohol Droger Läkemedel Blandmissbruk Internet Shopping Mat Sex Spel Makt

47 Alkoholsituationen i Sverige  8 miljoner svenskar har inga alkoholproblem  har ett riskbeteende vad gäller alkohol  är beroende av alkohol  är gravt beroende av alkohol (parkbänken)

48 Uppmärksamma tecken och signaler Ofta sjukfrånvaro efter långhelg, lönehelg eller semester Personen missar tider, möten blir opålitlig Ojämna arbetsinsatser, minskat intresse Spritlukt, onormalt mycket parfym, halstabletter Slarvar med kläder och hygien Förändrat beteende, lättirriterad, nervös, darrhänt m m Söker sjukvård för huvudvärk, ont i magen sömnproblem m m Gör ofta bort sig på personalfester

49 Vad finns det för beroendeframkallande droger förutom alkohol?  Dämpande  Stämningshöjande  Smärtstillande  Sinnesförvillande  Dopingpreparat  Sömnmedel

50 Hur agerar jag vid misstanke om beroende, missbruk hos personal  Närmaste chef informeras om någon medarbetare är påverkad av alkohol och/eller droger. Chefen samtalar med den anställde för ställningstagande till vidare åtgärder  Ta kontakt med Företagshälsovården för samtal kring provtagning och handläggning  Om personalen är påverkad sänds vederbörande hem på ett säkert sätt  Löneavdrag kan bli aktuellt för ej fullgjord arbetstid  AFS 1994:1

51 Behandling erbjuds  Arbetsgivaren (oftast representant från personalavdelning) skriver ett behandlingskontrakt som undertecknas av chef, anställd och ev. facklig företrädare  Information om kontrakt lämnas till lokal facklig representant  Företagshälsovården kallar den anställde för provtagningar enligt kontraktet  Regelbundna avstämningsmöten hålls mellan chef, anställd och representant från FHV

52 Riskbedömning (Dokumenterad) Vid förändringar i organisationen I särskilt riskfyllda miljöer Vid utredningar av olyckor och tillbud Regelbundet – tex skyddsrond

53 Vilka riskkällor finns på din arbetsplats?

54 Exempel på riskkällor buller farliga ämnen blöta/skräpiga golv ensidigt, upprepat arbete tunga lyft olämpliga arbetsställningar trasig arbetsutrustning luftföroreningar tidspress ständiga förändringar nattarbete oklara förväntningar på arbetsinsats för stor/för liten arbetsmängd våldsbenägna personer ensamarbete

55 Tänk även på…  Ny teknik  Inhyrd personal  Ekonomiska krav  Komplexa organisationer  Transporter  Distansarbete

56 Relaterade frågeställningar Hur gör vi riskanalysen? Vilka scenarier är troliga, konsekvens? Vad har hänt tidigare? Hur stor är sannolikheten? Har det hänt tidigare, hur ofta? Accepterar vi risken? Vad kan förebyggas? Hur kan en konsekvens mildras? Vem ansvarar för åtgärderna? När ska åtgärderna vara klara?

57

58 Hot och våld i arbetslivet

59 Vissa arbeten är mer riskfyllda än andra  Personal som hanterar pengar, varor eller andra värdeföremål  Personal som ofta har en makt- eller myndighetsfunktion  Personal som riskerar att möta provocerande och aggressiva personer

60 Hot eller Våld- definitioner  Hot- uttryckt avsikt att skada person eller egendom  Våld- aggressiv handling som medför psykisk eller fysisk ohälsa

61 Se till att du vet var och vilka riskerna är!  Riskinventering  Förebyggande åtgärder  Hjälp och stöd efteråt

62 Anpassa arbetstider efter riskerna  Kvälls- och nattarbete innebär en ökad risk för våld och hot  Att arbeta ensam under kväll och natt kan ytterligare öka risken för våld eller hot

63 Inget ensamjobb vid påtaglig risk  Innebär en arbetsuppgift en påtaglig risk för våld eller hot får den inte utföras som ensamarbete  Arbetsgivaren ska i sin kartläggning av riskerna bedöma om arbetsuppgiften innebär påtaglig risk för våld eller hot

64 Ansvaret ska vara tydligt!  Chefen som ska fördela ansvaret tydligt för de olika arbetsmiljöuppgifterna  Befogenheter, resurser och kunskaper  Utbildning eller träning Det är viktigt att samtliga medarbetare vet vem som har ansvar för arbetsmiljöfrågorna och till vem medarbetarna ska vända sig med frågor

65 Om något händer …Hjälpen ska komma snabbt!  Kunna kalla på hjälp  Elektroniskt larm  Efter en våld- eller hotsituation tillgång till krisstöd  Återkom med erbjudande en tid efter händelsen  Företagshälsovården kan vara till hjälp

66 Vilken är den största utmaningen inom Arbetsmiljöområdet i din verksamhet?

67 Stöd till chefen SAM- naturlig del av verksamheten Skyddsombud Samverkanssystem HR-funktion Företagshälsovård

68 - Arbetsmiljöverket + (Nyhetsbrev) + (Nyhetsbrev) + (Nyhetsbrev) + (Nyhetsbrev) + (Nyhetsbrev) Diskrimineringsombudsmannen Externa länkar för den som vill veta mer


Ladda ner ppt "Morgondagens ledare- Arbetsmiljö 2014 Anette Ranefjärd & Gunnel Persson Avd. för arbetsmiljö."

Liknande presentationer


Google-annonser