Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

RAKEL Regional Arbetsgrupp för Klassifikationer och ErsättningsmodelLer den 14 maj 2014.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "RAKEL Regional Arbetsgrupp för Klassifikationer och ErsättningsmodelLer den 14 maj 2014."— Presentationens avskrift:

1 RAKEL Regional Arbetsgrupp för Klassifikationer och ErsättningsmodelLer den 14 maj 2014

2 RAKEL 14 maj Redovisning till Socialstyrelsen – Marcus Edenström 2.Västsvenska viktlistor inför 2015 – Marcus Edenström 3.ACG – Martin Fredriksson 4.Anteckningar från föregående möte 5.Information från nationella grupper 6.Aktuellt om Registreringsregler – struken underpunkt! 7.Aktuellt om Ersättningsmodeller 8.Aktuellt om Prestationsredovisning 9.Aktuella Terminologifrågor 10.Övriga frågor Agenda den 14 maj 2014

3 RAKEL 14 maj 2014 Redovisning till Socialstyrelsen - Nytt regelverk för redovisning - Redovisning av diagnos på inskrivningsbesök

4 RAKEL 14 maj 2014 Västsvenska viktlistor inför Planering av arbetet - Uppdrag att utreda möjligheten att utöka viktlistan för öppenvård, inklusive konsekvensbeskrivning totalt och per sjukhus

5 RAKEL 14 maj 2014 ACG

6 RAKEL 14 maj 2014 Synpunkter på minnesanteckningar från föregående möte?

7 RAKEL 14 maj 2014 Övriga frågor ? 1.xx 2.Xx 3.Xx

8 RAKEL 14 maj 2014 Information från nationella grupper Leif rapporterar Controllernätverket ACG-nätverk Vårdvalsnätverk Ersättningsmodeller Vårdval (undergrupp till Vårdvalsnätverket)

9 RAKEL 14 maj 2014 Registreringsregler Besökstyp J – avrapportering och reflektion Nya regionala koder VG Primärvård

10 RAKEL 14 maj 2014 Besökstyp J Socialstyrelsen kräver från 2015 redovisning av akuta besök som sker på specialistmottagning Befintlig klartext: ”Akut- och jourmottagningsbesök” Ny beskrivning enligt beslut 17 april: ” Besök med eller utan vårdbegäran, på akut/jourmottagning och specialistmottagning som har en egen direktintagning av patienter. Besök och eventuell tidbokning sker samma dag. ” Reflektion över ärendehanteringen..

11 RAKEL 14 maj 2014 Aktuellt om ersättningsmodeller… Värdebaserad ersättning / Vårdepisodsersättning (nationellt projekt) VG Primärvård 2015 Tandvård Övrigt

12 RAKEL 14 maj 2014 Värdebaserade ersättningsmodeller (vårdepisodsersättning) Kortkort repetition samt nytt sedan sist

13 Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården

14 Nationell samverkan för utveckling av värdebaserade beskrivnings- och ersättningssystem Idag 8 diagnosområden, 150 projektdeltagare, 17 specialistföreningar, 3 patientföreningar, 8 kvalitetsregister Benchmarking nuläge – Hur bedrivs vården idag och vilka skillnader finns mellan landsting och vårdgivare i termer av hälsoutfall och resursåtgång? Värdebaserade beskrivningssystem – Hur kan tillgänglig data användas och utvecklas för att på bästa sätt för att följa värde i vården? – Komplement till befintliga nationella beskrivningssystem Värdebaserade ersättningssystem – Hur kan ersättningssystemen möjliggöra innovation och stimulera till värdeskapande? Landsting Stockholm Västra Götaland Skåne Östergötland Uppsala Dalarna Jämtland Andra samverkansparter Socialdepartementet Läkaresällskapet Nationella specialistföreningar Patientföreningar Kvalitetsregister SKL Socialstyrelsens DRG-grupp IVBAR Karolinska Institutet mfl.

15 Organisationsstruktur nationell nivå Lokala landstingsprojektgrupper 1- Utvecklingsgrupp Höft/knä (SLL) Styrgrupp – nationell samverkan Socialdepartementet Senior representant från respektive deltagande landsting och SKL Representant från Karolinska Institutet Representant från IVBAR 9- Implementering Övrig forskning 3- Utvecklingsgrupp Förlossning (SLL) 5- Utvecklingsgrupp Stroke (Skåne) 7- Utvecklingsgrupp Osteoporos (Östergötland) 2- Utvecklingsgrupp Rygg (SLL) 4- Utvecklingsgrupp Fetmakirurgi (VGR) 6- Utvecklingsgrupp Diabetes ( Jämtland, Dalarna ) 8- Utvecklingsgrupp Bröstcancer (Uppsala) Programkontor 10- FK/SCB 11- Övergång i förvaltning 12- Vårdområdesanalys Funktionella landstingsöverskridande nätverksgrupper Juridik & Informations- säkerhet Juridik & Informations- säkerhet Kommunikation Vårdinformatik Ersättningssystem

16 VGR Styrgrupp VGR Projektledning Beställare Vårddata Medicinsk rådgivning Ledningsrepresentant Referens -grupper Förlossning Stroke Diabetes Rygg Höft/knä Fetmakirurgi Osteoporos Bröstcancer Regional projektorganisation Ann Söderström, HSA Barbro Fridén, SU Marie Röllgårdh, HSA Anneth Lundahl Sara Åsman Ulf Angerås Marcus Edenstöm Per Sjöli Samtliga diagnosområdenUlf Svensson, PV Höft/knäHenrik Malchau, SU Höft/knäGöran Garellick, SU Höft/knäOla Rolfson, SU RyggRune Hedlund, SU FörlossningLars Ladfors, SU FetmaVGR är drivande region, Hans Lönroth, SU DiabetesDetlef Hess, SÄS DiabetesKarin Looström Muth, Kungälv StrokeChristina Wikman-Lundbom, Kungälv OsteoporosDan Mellström, SU BröstcancerRoger Olofsson, SU Astrid Brauer Kajsa-Mia Holgers Johan Ström Se nedan VGR representant per diagnosområde

17 Statusuppdatering per delprojekt 1.Höft- och knäartosplastik 2.Ryggkirurgi version 2 3.Förlossning 4.Obesitaskirurgi 5.Stroke 6.Diabetes 7.Osteoporos 8.Bröstcancer 9.Implementering 10.FK/SCB 11.Övergång i förvaltning 12.Vårdområdesanalys

18 Vårdaktivitet Komplikation Vårdprocess Patientpopulation Vilka aktiviteter ingår? Vilka PUOH omfattas av garantin? Tidsomfattning Relevanta hälsoutfall Utvecklingsgruppens uppdrag

19 Status datauttag Höft & KnäRyggFörlossningObesitasStrokeDiabetesOsteoporosBröstcancer Vårdadministrativa data Dalarna Jämtland Skåne Stockholm Uppsala Västra Götaland Östergötland Kvalitetsregister Kvalitetsregister 1 NA Kvalitetsregister 2 NA Övriga register SocialstyrelsenNA Statistiska centralbyrånNA FörsäkringskassanNA Färgkodnin g Ej beställd Beställning gjord. Data ej levererad Data levererad till IVBAR Data levererad till SCB

20 Red flags databasuttag Ingen tidplan än för datauttag Stockholm På väg till SCB Obesitas kvalitetsregister (SoReg) Data förväntad om ca 2-4 veckor SCB Nyckel skickad för stroke och diabetes Data förväntad innan semestrarna (ej rygg) Försäkringskassan Nyckel skickad för stroke & diabetes Data förväntad innan semestrarna Socialstyrelsen

21 Återkoppling progress osteoporos 2014 Initial kartläggning klar: Kartläggnings-PM Preliminära nyckeltal Preliminär definition av vårdepisoden Kartläggning av vårdkedjan Data: Arbete med att säkra BMD-data från Lund, Linköping, Sahlgrenska och Falun. Alla klara förutom SU Databeställningar och kommunikation med Socialstyrelsen och SCB (framförallt med avseende på mottagande av BMD-data i gamla format) Dokumentation för BMD-data Preliminära definitioner av databehov för implementering Utvecklingsgruppen: Utökning av utvecklingsgruppen med en medlem, Lisa Keisu-Lennerlöf från patientföreningen för osteoporotiker Ett utvecklingsgruppsmöte (nästa spikat 20:e maj)

22 Övergripande tidsplan för driftsättning av uppföljningssystem Implementeringsarbete startat i flera landsting – arbetet som helhet något försenat Juridik och informationssäkerhet Delprojekt 1-8 Information och förankring Juridik och informationssäkerhet Rapporterings- anvisningar Analysmjukvara Analysmjukvara Förutsättningar ersättningssystem Informationsförsörjning Status Delprojekt 9 Arbete påbörjat i 4 av 7 landsting -Bra progress i de landsting som startat implementeringsarbete -Något längre ledtider än planerat Arbete med koordinering mot nationella initiativ påbörjat -Kan komma att påverka tidslinje för de landsting som är först ut Pågående arbete med att ta fram och beskriva lösning på juridik och informationssäkerhet Arbete som helhet något försenat Kommer att påverkas av uppdaterad tidsplan för delprojekt 1-8 Rekrytering av informatiker (färdig) och systemarkitekt för att kunna driva arbetet snabbare från hösten Uppdaterad tidsplan presenteras på nästa SG-möte

23 För närvarande jobbar vi med ett antal frågor av strategisk betydelse för implementeringen Arbete tillsammans med delprojekt 1-8 Implementeringsarbete med landsting Implementeringsarbete med kvalitetsregister Definiera totalt informationsbehov i drift Säkerställa att de uppföljnings-system SVEUS tar fram går att implementera Detaljera juridiska och tekniska möjligheter för att hämta information från kvalitetsregister Kartlägga informationskällor och ta fram förslag på implementering för varje landsting Utveckla syn på hur, och i vilket tidsperspektiv, vi kan använda den nationella tjänsteplattformen Förhålla oss till nationella initiativ som NPDi, grunddatatjänster, hälsoärende, mm Backup

24 Delprojekt 11 - Vad är SVEUS idag? Värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem under utveckling och En unik plattform som samlar de aktörer som är involverade i vård och behandling av SVEUS diagnosgrupper ->150 projektdeltagare (svårt att räkna exakt) -7 landsting -17 specialistföreningar -8 kvalitetsregister -3 patientföreningar Hur kan detta förvaltas och vidareutvecklas på bästa sätt? ?

25 Behov av koordinering och samverkan för att nå samhällsmål Projektgruppens preliminära förslag Samhällsmål Att skapa en patientcentrerad och jämlik vård som utifrån tillgängliga resurser ger så mycket hälsa som möjligt Att skapa en stimulerande och trivsam arbetsmiljö för de som arbetar i vården Behov av samverkan kring utveckling och förvaltning Vården organiserad utifrån medicinska discipliner, vårdnivåer och huvudmän Uppföljning fokuserad på produktion och ekonomi Ersättning baserad på aktiviteter Nödvändig förflyttning Vården i ökad omfattning organiserad utifrån patientgrupper med snarlika behov Uppföljning fokuserar på hälsoutfall och effektivitet Ersättning premierar värde vilket underlättar och stimulerar innovation och utveckling av effektivitet

26 Status delprojekt 11 Nyckelpersoner identifierade och möten inbokade Möten genomförda med – Göran Stiernstedt, nationell samordnare för ökat resursutnyttjande i hälso- och sjukvården – Åke Nilsson, Staffan Winter, Bodil Klintberg, nationella programmet för datainsamling mm. – Sören Olofsson och Rickard Broddvall, nationell samordnare för E-hälsa – Anders Anell, professor i hälsoekonomi Alla var väldigt positiva och såg intressanta kopplingar till sina egna verksamheter/arbeten och flera hade även intressant input till delprojekt 11. Anders Anell hade intressant input på hur SVEUS kan delas upp och beskrivas i förvaltningsfas. OrganisationAvdelningPerson SocialstyrelsenEnhetschefMona Heurgren Socialdepartementet Göran Stiernstedt, nationell samordnade för ökat resursutnyttjande i hälso- och sjukvården SocialdepartementetSören Olofsson SocialdepartementetStatssekreterarenLena Furmark SKL Nationella programmet för datainsamling (NPDi) Åke Nilsson, Programansvarig SKLVård och omsorg Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg; Åsa Himmelsköld (chef för hälso- och sjukvård), Olle Olsson (Agnetas kollega) SKLIneraJohan Assarsson, VD; ev Sophie Zetterström SKLNSKMats Bojestig SKLBodil Klintberg SKLKvalitetsregisterKarin Kristenson, nytillträdd chef för kansliet Nationell styrgrupp kvalitetsregister ?? Lunds universitetInstitutet för ekonomisk forskningAnders Anell, adj professor

27 RAKEL 14 maj 2014 VG Primärvård Översyn inför 2015 Kort repetition + Nytt sedan sist

28 RAKEL 14 maj Bemanning och kompetens 2.Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård, mest sjuka äldre och grupper med sammansatta behov 3.Åtagande om psykisk ohälsa/sjukdom 4.Åtagande om hälsofrämjande och förebyggande insatser 5.Åtagande kvällar, helger inkl. akuta besök 6.Ekonomi, ersättningsmodell och kostnadsansvar 7.Uppföljning och medicinsk revision 8.Utveckla åtagande utöver basåtagande? 9.IS/IT Samlingsprojekt – 9 delprojekt

29 RAKEL 14 maj 2014 Delprojekt 6 Ekonomi, ersättningsmodell och kostnadsansvar

30 RAKEL 14 maj 2014 Förändringar Viktlista för ålder och kön - uppdaterad version Viktlista för ACG - ny version baserad på regionala kostnadsdata (Pv-diagnoser, Pv-kostnader exkl läkemedel exkl BVC (exkl ACG 5200)) Förändringar i beräkning av täckningsgrad - Beräkningen rensas så att den endast inkluderar vårdkontakter med läkare, sjuksköterska, undersköterska, beteendevetare, fotvårdare och ”övrig vårdgivare” – i både täljare och nämnare - Hembesök viktas upp ytterligare (x5) - Journalförd telefonkontakt med läkare inom VG Pv vägs in med vikt 0,3 Ny målrelaterad indikator psykologbesök

31 RAKEL 14 maj 2014 Finansiering av vård av anhöriginvandrare som ännu inte har fått personnummer Extern provtagning (inom primärvårdens kompetens) för listade invånare ingår i vårdcentralernas uppdrag Det bör tydliggöras att vårdcentralerna inte har kostnadsansvar för transport av avlidna Det behöver tydliggöras vad uppdraget att representera VG Pv-kollektivet i regionala grupper innebär Kostnadsansvar bör ligga där kompetensen finns – förtydliganden kan behöva göras när vårdcentralerna förväntas förskriva sådant som de inte själva kan följa upp Förtydliganden

32 RAKEL 14 maj 2014 Tandvård

33 RAKEL 14 maj 2014 Nulägesbeskrivning Prioritering av förbättrings- möjligheter Lösningsförslag Aktivitetsplan WS 1WS 2WS 3WS 4WS 5 Uppstart Nulägekarta SWOT Nulägekarta SWOT Prioritering & fördelning av fördj. områden Genomgång lösningsförslag & omvärld Enighet kring resultat till slutrapport

34 RAKEL 14 maj 2014 VGR TVEHSNK Övrigt uppdrag Särskilt tandvårdsstöd N och F- tandvård S- tandvård Organisation och områdesstruktur för tandvård VGR administrerar Upp- sökande verksamhe t (N) Socio- ekonomi & landsbygd Allmän- tandvård Specialist- tandvård Asyl- sökande/ Gömda Asyl och Flykting- enheten Allmän- tandvård Specialist- tandvård

35 RAKEL 14 maj 2014 De 12 nämnderna Folktandvården Privata tandläkare Statliga bidrag Region- fullmäktige Tandvårds -enheten Hälso- & sjukvårds- nämnderna kansli Finansiering av tandvård VGR administrerar Hälso- & sjukvårds utskottet Sahlgrenska Akademin *SkaS, NU, SÄS Ägar- & personal utskott Ägar- & personal utskott

36 RAKEL 14 maj 2014 Vidareutveckling av en ersättningsmodell som bygger på kapitation Sammanhållen och samordnade ersättningsprinciper från HSU och HSN Se över basersättningsnivå för grupperna 3-19 år respektive år Utveckla enhetlig beräkningsmodell för socioekonomiskt tillägg, vilken innebär ökad socioekonomisk differentiering Rekommendation till vidareutveckling - Allmäntandvård

37 RAKEL 14 maj 2014 Öka andelen prestationsersättning (i någon form) inom specialisttandvården i några vårdområden: Pedodonti AFL: käkkirurgi, sjukhustandvård och bettfysiologi Bettfysiologi (utökat uppdrag) Ta vara på erfarenhet och kunskap från sjukhusens öppenvård Överväga samma ersättningsmodell för motsvarande uppdrag riktat till Folktandvården respektive till sjukhusen Överväga DRG som bas för ersättning Överväga möjlighet till vårdepisodersättning Rekommendation till vidareutveckling - Specialisttandvård

38 RAKEL 14 maj 2014 Kostnad för operationsresurser, anestesi, radiologi och laboratoriemedicin bör ingå i ersättningen för de prestationer där sådana insatser är nödvändiga – förutsätter viss växling mellan beställning av specialist- tandvård och sjukhusvård. Registrering och datafångst av insatser inom specialist- tandvården behöver utvecklas. Ägaren och beställaren förespråkar en lösning där utföraren förmedlar data vilket utgör underlag för beräkning av ersättning. Rekommendation till vidareutveckling - övrigt

39 RAKEL 14 maj 2014 Övrigt om ersättningsmodeller

40 RAKEL 14 maj 2014 Prestationsredovisning Sjukhusvård

41 RAKEL 14 maj 2014 Uppdrag Projektets uppgift har varit att färdigställa det uppdrag som 2012 riktades till RAKEL (Arbetsgrupp för klassifikationer och ersättningsmodeller) och som innebar att säkerställa en enhetlig och jämförbar prestationsredovisning. Följande frågeställningar fanns kvar från projektet 2012: Överväga om ett annat IT-stöd för prestationsredovisning för att förenkla och säkra prestationsredovisningen i Cognos Controller Komplettera med fler och eller avveckla besökstyper i prestationsredovisningen samt färdigställa matrisen över besökstyper Utvärdera det nya beräkningssättet för sammanvägning av prestationer Se över och säkra beslutsordningen avseende registreringsregler och koder

42 RAKEL 14 maj 2014 Övervägande om ett annat IT-stöd för prestationsredovisning för att förenkla och säkra redovisningen i Cognos Controller

43 RAKEL 14 maj 2014 Filöverföring - prestationsredovisning

44 RAKEL 14 maj 2014 Brister i nuvarande process för prestationsrapportering Det saknas en tydlig bild över vad som ska rapporteras och av vem. Kopplingen (sambandet) mellan prestationsredovisning och ersättningsmodell komplicerar processen. Behovet av motpart vid rapportering av prestationer känns onödig då informationen inte används frekvent.

45 RAKEL 14 maj 2014 Förslag till rapporteringsregel i Controller

46 RAKEL 14 maj 2014 Förslag till ny rapporteringsprocess

47 RAKEL 14 maj 2014 Förslag till ny rapporteringsprocess

48 RAKEL 14 maj 2014 Avrapportering 20/3 arbetsgrupp för IT-stöd prestationsredovisning Ovanstående bilder innebär följande: Prestationsbudgeten kommer inte att stämma överens med volymerna i överenskommelsen mellan beställare och utförare, eftersom nämnden föreslås budgetera all konsumtion oavsett vem som ersätter den. Ytterligare en orsak är att överenskommelsen bygger på prissatta besök medan prestationsbudgeten föreslås utgå från vissa besökstyper. Prestationsbudgeten kommer att göras per sjukhus med fiktiv motpart ”produktion” och per nämnd med fiktiv motpart ”konsumtion”. Redovisning av utfall kommer att ske på samma sätt medan prognostisering av köpt vård görs per nämnd och inomregional vård per utförare. Det behöver eventuellt skapas fler avstämningsrapporter i Freja. Intäkts- och kostnadsbudget kommer som tidigare att stämma överens med överenskommelserna då de utgår från vem som producerar respektive ersätter vården.

49 RAKEL 14 maj 2014

50 Utvärdering förändring av sammanvägda prestationer

51 RAKEL 14 maj 2014 Analys av förändringen Vid analys av sjukhusens produktionsförändring framkommer att det förändrade sättet att beräkna sammanvägda prestationer innebär såväl ökningar som minskningar för de enskilda sjukhusen. En av orsakerna till detta är att beräkningsgrunden för psykiatrisk slutenvård förändrats från vårdtillfälle till vårddagar. De sjukhus som har en minskning av antalet poäng, då produktionsförändringen jämförs mellan det nya och gamla sättet, har haft en minskning av antalet vårddygn och en ökning av antalet vårdtillfällen, dvs medelvårdtiden har minskat. För sjukhus där utvecklingen varit tvärt om, dvs där medelvårdtiden ökat, syns en ökning av antalet poäng vid motsvarande jämförelse. Frågan är om det är bra att en strävan efter korta vårdtider slår negativt vid sammanvägning av prestationer för psykiatrin.

52 RAKEL 14 maj 2014 Forts. analys av förändringen Hur det förändrade beräkningssättet påverkar den somatiska öppenvården är kopplat till om ökning/minskning skett av besök som sammanvägs utifrån drg-poäng eller besök som sammanvägs utifrån antal besök dividerat med en fastställd nämnare. I tidigare beräkningssätt sammanvägdes all öppenvård med en och samma fastställda nämnare (20,63). För sjukhus där ökningen skett av besök med en drg-vikt som överstiger 0,048 (1/20,63) tjänar på den nya sammanvägningen, eftersom ökningen innebär fler poäng vid det nya än det gamla beräkningssättet. Detta är en rimlig förändring då ett mer differentierat sätt att mäta prestationer bör påverkar olika mycket utifrån vilken typ av prestationer som har utförts, olika tyngd på besök ska ge olika utdelning.

53 RAKEL 14 maj 2014 Forts. analys av förändringen Förändringen att beräkna sammanvägda prestationer påverkar även öppenvårdspsykiatrin där tidigare fastställd nämnare differentierats mellan läkare och övriga vårdgivare. En minskning av antal läkarbesök inom psykiatrin slår hårdare med det nya sättet att mäta än det gamla, en ökning påverkar poängen positivt i motsatt riktning. Detta gäller även för besök hos övriga vårdgivare inom barn- och ungdomspsykiatrin medans motsatta förhållandet råder för besök hos övriga vårdgivare inom vuxenpsykiatrin. Generellt känns det fel att sätta olika vikt beroende på vårdgivarekategori då det är den sammantagna produktionen (output) som ska beräknas.

54 RAKEL 14 maj 2014 Analys - effekten av förändring sammanvägda prestationer

55 RAKEL 14 maj 2014 Förslag till ny sammanvägning av prestationer Återgå till användandet av antalet vårdtillfälle vid sammanvägning av prestationer inom vuxenpsykiatrisk slutenvård. Detta gäller inte rättspsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri där förslaget är att fortsätta använda vårddygn vid viktningen. För medicinsk rehabilitering (MVO 551) och barnrehabilitering (MVO 251) föreslås att DRG-vikt används istället för vårddygn vid sammanvägningen. Detta är möjligt då data levereras direkt från Vega till Cognos Controller och beroende till ersättningsmodell inte längre finns. Använda samma vikt för somatiska besök oavsett vårdgivarkategori. Detta gäller inte för dagkirurgi och dagmedicin där förslaget är att fortsätta använda DRG-vikten. Använda samma vikt för psykiatriska besök oavsett vårdgivarkategori. En särskild viktning för ytterfall.

56 RAKEL 14 maj 2014 Förslag till ny sammanvägning av prestationer Förslaget till den ny beräkning innebär att prestationer omräknas till DRG-poäng med nedanstående faktor: -1,87 ggr antalet sjukhusvårdtillfällen inom vuxenpsykiatrisk slutenvård -0,20 ggr antalet vårddagar inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård -0,07 ggr antalet vårddagar inom rättspsykiatrisk slutenvård -0,06 ggr antalet besök inom somatisk öppenvård (exkl dagkirurgi och dagmedicin) -0,05 ggr antalet besök inom vuxenpsykiatrisk öppenvård (inklusive rättspsykiatri) -0,10 ggr antalet besök inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård Ytterfallen kompenseras med följande faktor* per sjukhus: -2,92 ggr antalet ytterfall för SU -1,94 ggr antalet ytterfall för KS -1,54 ggr antalet ytterfall för NU -2,28 ggr antalet ytterfall för SÄS -2,24 ggr antalet ytterfall för AL -1,73 ggr antalet ytterfall för SkaS *Faktorerna för ytterfall kommer att uppdateras inför 2015

57 RAKEL 14 maj 2014 Ny beslutsprocess för registreringsregler och koder

58 RAKEL 14 maj 2014 BIRA-matris för beslutsprocess inför nya samt förändrade eller förtydligande av befintliga regionala registreringsregler och koder.

59 RAKEL 14 maj 2014 Matris för besökstyper i prestationsredovisningen

60 RAKEL 14 maj 2014

61 Prestationsredovisning Primärvård

62 RAKEL 14 maj 2014 Primärvårdens prestationsredovisning idag  Läkarbesök allmänläkarvård  Sjuksköterskebesök allmänläkarvård  Läkarbesök MVC/BVC  Övriga besök MVC/BVC  Sjukgymnastbesök  Övriga besök inom primärvård  Läkarbesök i specialiserad vård inom primärvårdsorganisationen  Övriga besök i specialiserad vård inom primärvårdsorganisationen Ingen viktning mellan olika prestationer

63 RAKEL 14 maj 2014 Förslag justerad prestationsredovisning VG Pv  Besök läkare  Besök ssk  Besök beteendevetare  Besök övriga vårdgivare  Telefonkontakt läkare Vårdval Rehab  Besök fysioterapeut/sjukgymnast  Besök arbetsterapeut  Besök övriga vårdgivare

64 RAKEL 14 maj 2014 Förslag justerad prestationsredovisning Beställd primärvård  Besök läkare  Besök ssk  Besök beteendevetare  Besök övriga vårdgivare  Telefonkontakt läkare Övrig specialiserad vård (BUM och gyn)  Besök läkare  Besök övriga yrkeskategorier Samma vikt för samtliga besök – telefon 0,3

65 RAKEL 14 maj 2014 Övrigt Hälsovård Digitala kontakter Provtagning

66 RAKEL 14 maj 2014 Aktuella terminologifrågor ?

67 RAKEL 14 maj 2014 Övriga frågor ? 1.Utbildning klassifikation 2.…. 3.…

68 RAKEL 14 maj 2014 Kommande möten 2014 Torsdagen den 18 september, klockan Torsdagen den 20 november, klockan 13-16


Ladda ner ppt "RAKEL Regional Arbetsgrupp för Klassifikationer och ErsättningsmodelLer den 14 maj 2014."

Liknande presentationer


Google-annonser