Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Konflikter I SKOLAN Vad är konflikt? Skolan – en institution i samhället Skolan som ett socialt system Skolvardagen – hur ser den ut Grupper i skolan Skolkulturer.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Konflikter I SKOLAN Vad är konflikt? Skolan – en institution i samhället Skolan som ett socialt system Skolvardagen – hur ser den ut Grupper i skolan Skolkulturer."— Presentationens avskrift:

1 Konflikter I SKOLAN Vad är konflikt? Skolan – en institution i samhället Skolan som ett socialt system Skolvardagen – hur ser den ut Grupper i skolan Skolkulturer i ett ledningsperspektiv

2 Institution - Roll - Förväntningar Grupp - Interaktion - Klimat Individ - Personlighet - Behov Socialt system Att göra saker riktigt eller göra rätt saker? Det är frågan

3 attityder rädsla samarbete gruppnormer vrede trygghet mål teknologi Arbets organisation Personella och ekonomiska resurser SYNLIGT OMRÅDE formellt bestämt OSYNLIGT OMRÅDE informellt bestämt revir arbetsglädje prestige makt stereotypier tillförsikt tillit självförtroende ansvar konflikter Organisations kulturer subgrupper roller problemlösning kreativitet Christer Wede gnäll osynliga mål

4 N(n-1) 2 Interaktion i en grupp hur många relationer finns det? Hur många möten har du haft med var och en i din grupp under terminen? En grupp är något mer och något annat än summan av de ingående medlemmarna = ?

5 Skolutveckling Allt man ska göra - men som ingen talar om hur man gör samverka samarbeta kvalitetssäkra utvärdera kvalitetsarbete kunskapssökande handledare Ny lärarroll undervisningsmål uppföljning benchmarking utveckling kaos kommunikationsproblem osämja tidsbrist lata elever ”kritiska blickar” ojämn arbetsfördelning villrådighet otydligt ledarskap Ad hock lösningar lär sig inget betygssättning!! hugskott måluppfyllelse fuskar ! Lärande, reflekterande, problemlösare, empatiska, demokratiska, självständiga, kritiskt tänkande, kunskapstörstande

6 52 argument mot förnyelse Det här är väl inget nytt Det blir för arbetsamt Vi måste ta hänsyn till att vi arbetar med ett levande material (tystnad) De andra kommer inte att acceptera det Varför ändra något, det går ju bra ändå Låt oss avvakta utvecklingen Det är emot planens andemening Det hela är en skrivbordsprodukt Dom där experterna borde själva ställa sig i katedern Vi hinner inte med kursen Inte nu igen Låt oss komma tillbaks till verkligheten Det är väl inget nytt, så har jag alltid gjort Låt oss tillsätta en arbetsgrupp Man kan ju inte lära gamla hundar att sitta Jag känner en som försökt det här och han säger… Det passar inte i min grupp Vår avdelning är så speciell Vi har för mycket att göra för att hinna med det Det är ingen som klagat på min undervisning Detta är inte problemet. God tanke men omöjlig att genomföra praktiskt Du har i princip rätt men Vi har klara oss bra hittills Vi får inte förhasta oss Det blir en för radikal förändring Vi har inte de nödvändiga hjälpmedlen Facket kommer att ställa till trassel Man har inte tänkt tillräckligt på vår arbetssituation Vi måste arbeta ifred nå`n gång Det går inte Det märks att den som hittat på det här inte har erfarenhet Det kanske går i dina ämnen men inte i mina Jag kan inte förstå varför just vi ska fungera som försökskaniner Vi kommer att bli till ett åtlöje inför de andra Låt oss se problemet även ur andra synpunkter Då blir all annan pedagogik föråldrad Är det vetenskapligt undersökt om det här är bra? Finn det pengar till det Det saknas lämpliga läromedel Du är tio år före din tid. Vi är inte utbildade för det här. Vi kommer att förlora på det här i långa loppet. Det har aldrig försökt tidigare Vad du i verkligheten säger är… Tror du inte att vi ska titta lite närmare på det innan vi börjar Det strider mot min erfarenhet Låt oss sova på saken Är det säkert att vi är mogna för det här Är vi inte för små för att genomföra det här Av Lars Larsson

7 Vad är det frågan om? …vare därmed hursomhelst, jag anammar gärna nästa års modell bara någon kan förklara för mig hur jag ska undervisa eller handleda, om det är mer politiskt korrekt, de elever som skriker, hojtar, gapar och svär som ett självklart inslag i en normal klassrumssituation. Det är vad jag ber om. Det känns som om mina arbetsuppgifter blir fler och fler utan att jag förmår bli av med andra. Jag har frågat vad vårt uppdrag är, och får inget svar Det är som om vi numera har fått tvåjobb: ett som handlar om det riktiga jobbet med elever, som vi får allt mindre tid till - och det andra - låtsas jobbet som handlar om meningslösa sammanträden och konferenser som tar all tid från undervisningen. Nej, nej – inte en enkät till som talar om hur klimatet är och sen blir liggande utan åtgärd Jag gillar egentligen inte konferenser. Jag trivs ändå i min ae. Där finns utrymme för var och en och vi är bra på att lösa problem. Vi sysslar med praktiska frågor – organisera friluftsdagar m m. Det är svårt att veta vad eleverna ska kunna på prov och hur man ska ge poäng.

8 Vad är det frågan om? Jag har nog världens roligaste jobb – men ibland får jag spader!! På alla utredningar som ska göras, alla förslag på ev nya lokaler som aldrig blir av, oklarheter i avtalet, all tidsnöd, alla idéer som är lätta att ha när de skrivs ner på papper, men så svåra att realisera i vardagen Jag trivs bra med de arbetskamrater jag jobbar med, dvs mina ämneskollegor. De senare åren har vi som lärare fått mycket i min mening, onödiga administrativa uppgifter och uppdrag. Arbetslagens oändliga utvärderingar och enkäter hit och dit, tar bort det mesta av arbetsglädjen. Arbetslaget är splittrat, samtidigt som man generellt i arbetslaget känner ett utanförskap gentemot och ett ointresse från övriga skolan och också varandra. Arbetslaget har inte medel eller verktyg eller kunskap om hur stämningen skall förbättras. Jag vet inte så mycket om de andra lärarna och jag har därför ingen aning om hur de jobbar och vad de strävar mot Vi har inte tid med samarbete, vi bara springer förbi varandra. Detta gör att många känner sig ensamma. Positivt är att det fortfarande känns ganska fritt När lärarlag infördes på skolan uppstod splittring både mot skolledning och lärare emellan. Orsaken var att många tyckte att vissa grupper gynnades på andra gruppers bekostnad

9 Vad händer när subgrupper aktiveras till följd av förändringskrav Vi får inte tid…tiden är problemet Vi har inte resurser..resurser är problemet Ledningen informerar inte/döljer något..ledningen är problemet De anställda har inte förståttInformationsproblem Ryktesspridning/mytbildningar mellan grupperde andra är problemet Vi måste faktiskt tänka på elevernaproblemförskjutning Ledningen använder top-down strategier i en team –målstyrd –decentraliserad miljödubbla budskap Detaljstyrning efterfrågas av aktörer och ledningen förväntar sig eget ansvarkonflikt mellan styrstruktur och organisationsstruktur

10 Skolvardagen  Ska vi anteckna?  Ska vi kunna det?  Kommer det här på provet?  Vi måste bestämma när vi har prov!  Hur långt måste man göra?  Vi vill ha genomgång!  Har du en penna?  Vi är klara med frågorna om livets mening. Vad ska vi göra nu?  Hur ska jag veta vad jag ska ta reda på det?  Varför får jag inte poäng när jag skrev samma sak som han?  Vi har inte fått materialet, så vi har ingenting att göra.  Fyra elever går och ringer. En pratar och de andra tittar på  Jag kan inte jobba för min kompis är sjuk och grejerna är i hans skåp  Hur ska jag veta var jag ska få reda på detta?  En går och frågar läraren, de andra sitter och glor  Nu är vi lediga från matten på em, så nu undrar vi om..  Får man gå när man är klar?  Fyra elever hittar en artikel som de vill kopiera. En kopierar och de andra står bredvid  Fyra elever står och tittar efter en artikel i artikelsök

11 Budskap Servera mig Jag är hjälplös Du vet vad som är viktigt - inte jag Jag har inget ansvar för mitt lärande Initiativ är det läraren som tar Att kunna är att skriva ned det man minns på ett prov

12 Perspektiv på konflikt Konflikt eller konsensus Konfliktperspektiv Konflikter ses som ett naturligt inslag i skolans vardag och måste hanteras Konsensusperspektiv Konflikter ses som en dysfunktion och måste lösas där de uppstår

13 Konflikthantering i ett organisationsperspektiv Vad är konflikt Kan man tänka sig konflikt utan makt och kan man tänka sig makt utan motstånd? Hur kan konflikter i skolan förstås ”Kalle är skoltrött” - är det Kalle som som är trött på skolan eller är det skolan som är trött på Kalle? Nisse är en bromskloss och Lisa en gnällspik

14 Går det att hantera konflikter? Konflikt = ”sammanstötning” Sammanstötning mellan vad – blir då frågan Vilka är det som stöter samman? Varför stöter de samman? Hur kan de hantera eller lösa sin sammanstötning?

15 Analysera skolvardagen Vilka är de vanligaste konflikterna som tas upp i arbetslagets möten och informellt med kollegor man känner? Vad och vilka pratar man om istället för med?

16 Problem och konfliktlösning jag kan, men vill jag? och vill jag! Vågar jag? Problem För vem är problemet viktigt? Vem äger problemet? Är problemet lösbart? Av mig? Orsak Organisatoriskt? Personligt? Lösning Vem gillar lösningen? Vem gillar inte lösningen? Vilka mål når man med lösningen?

17 Makt: Individs eller kollektivs förmågan att framkalla förändra och hindra handlande och uppnå avsedda konsekvenser. Olika sätt att vinna makt: sanktionsmöjligheter Hot Övertalning Repressalier uteslutning fysiskt/psykiskt

18 Vilken typ av konflikt är det frågan om? Sakkonflikt Oenighet om problemets innehåll – ”så är det, så är det inte” Rollkonflikt Förväntat beteende kopplat till en viss position/situation – ”borde inte rektor”…”så tycker jag inte en lärare ska vara”.. Intressekonflikt Mål eller värden som kolliderar Elever ska kvalificeras till ojämlikhet och socialiseras till jämlikhet Pseudokonflikt Missförstånd beroende på kommunikationsstörningar ”Vi menar nog samma sak fast vi säger det på olika sätt” Personlig konflikt ”Personkemin stämmer inte mellan oss”

19 Den ideala gruppen något att jämföra sig med Vad är en grupp Upplever att man har gemensamma mål Alla kan påverka varandra Medvetna om varandra som individer Uppfattar sig själva som en grupp När trivs man i gruppen Öppen och rak kommunikation Omsorg och respekt för varandra Alla har inflytande och känner ansvar- känsla av rättvisa En fungerande arbetsgrupp Gruppen har ett mål Medlemmarna har identifierat sig med målen Lagom många Frivilligt deltagande Alla arbetar mot samma mål Ständiga diskussioner om måluppfyllelse Alla kan…

20 En hotad grupp försvarsbeteenden Beroendegruppen Vem äger problemet? ”det där är väl ändå rektors ansvar” Kampgruppen Vems är felet ? ”var kan vi hitta vår fiende” Flyktgruppen Problemet finns inte Vi dagdrömmer eller skämtar Mysgruppen Vi har så trevligt i vår grupp vi hann inte börja

21 Roller en fråga om att upptäcka och sätta gränser (Granström) påbjudna (strukturella): organisationens sätt att kontrollera och styra verksamheten. Nyckelord: hierarkiskt, regelverk, position, sanktionsmöjligheter, befattningsbeskrivning, SÖ och rektor kan regelverket Roller: rektor, skolinspektör, elev, förälder Spontana (interaktionistiska) situations- och humörbundet. Förhandling om maktpositioner elevroller: hackkyckling, medlöpare, clown, dominante, hjälplös, trögtänkt. Läraren som Stödjare, beskyddare, kontrollör Inlärda/förhandlade (Systemiska) skolan som ett organiskt system ”att få saker utförda är viktigare än vem och hur de görs” rolltagande teamwork/lagarbete - alla är beroende av varandra, back som forward

22 Samarbetskulturer några utmärkande drag (Hargraves) Spontanitet Samarbete utvecklas utifrån initiativ underifrån Frivillighet Erfarenhet, övertygelse som motiv för samarbete, inte ett administrativt tvång Utvecklingsorienterade Man bestämmer själva vad det handlar om och varthän det syftar Oberoende av tid och rum Informella - i förbifarten eller planerade - möten

23 Balkaniserad skolkultur kännetecken för en isolerade (ämnes)grupp (Hargreaves) Låg grad av genomtränglighet. Medlemmarna isolerar sig från övriga grupper. Hög grad av stabilitet Man betraktar sig inte som lärare i allmänhet utan är i första hand fysiklärare, lågstadielärare eller specialpedagog. Personlig identifikation med den uppgift/ämne man representerar gemensamma föreställningar om vad undervisning handlar om, vilka undervisningsstrategier som är lämpliga och inte lämpliga, hur inlärning sker och hur elever ska bemötas. Man distanserar sig lätt från andra grupper som har avvikande uppfattningar eller följer andra traditioner än de egna. Politisk färgad maktförhållanden, statusskillnader och resurstilldelning varierar mellan grupperingarna. Detta följer av det egenintresse som finns inom gruppen och den position man skaffat sig.

24 Institutioner i samhället....och dess värdebaser/verksamhetsidé Kyrkan Frälsning Familjen släktets fortlevnad.. Trygghet Sjukvård ibland bota.. ofta lindra.. alltid trösta Försvaret för kung och fosterland Skolan ? Organisatoriska alternativ när värdebaser kolliderar -frikyrkor. kärnfamilj, ensamstående förälder -alternativ medicin -gerilla -friskolor

25 Kulturlager (Schein) Ytnivå: Hur vi beter oss och som märks i det som kan ses av alla, vad som sägs och vad som görs. Mellannivå: Vad vi kan hänvisa till och som märks i mål, strategier, val, värderingar och attityder Grundantaganden: Grundläggande och ofta omedvetna antaganden om varför skolan finns och vilka antaganden som vi gör om organisationens primära uppgifter

26 Skolan som institution i samhället Sega strukturer – små förändringar över tid Omfattande historiskt arv som ständigt gör sig påmind Skolan/förskolan utsätts för stort förändringstryck Konkurrerande intressen om skolans roll och uppdrag

27 A R B E T S L A G Ämnesintegrering Gemensam tolkning av styrdokument SamarbeteSamverkan/samordningInformation TemaProjekt tidsmässig samordning av ämnesinnehåll gemensamma prov,gemensam studiedag etc Al 1Al 2Al 3 Administrativt Forum ”Ger tid” konstruktiva konflikter ideologiska/kunskapssyn ”Tar tid” Destruktiva konflikter syndabockstänkande/personkemi

28 Skolan mångtydiga och motstridiga mål Likvärdig utbildning förvara lärande fostra sortera bildning individualisera närvaroplikt kvalificera lyda samarbeta Lika möjligheter jämlikhet i resultat ca 400 mål ! ”Kvalificera för ojämlikhet och socialisera till jämlikhet” (Isling)

29 Skolan är en komplex organisation liksom människan Vi utför handlingar per dag 3000 är medvetna Drygt 400 mål att förhålla sig till Lärare fattar ett beslut /minut 485/dag 7 konflikter/dag möter 200 personer/vecka Relationer i en grupp nx(n-1)/2

30 Konflikter i skolan klassificeras ofta som personliga konflikter (Arwedsson) Lärare har skolats i en individpsykologisk syn på hur de ser på sin yrkesroll. När meningsskiljaktigheter uppstår tolkas de som orsakade av de människor som finns där. Ex Rektor är stelbent och saknar empati, personkemin stämmer inte med vissa. Ex Lärare betraktas i i ett utifrånperspektiv som individualister, förändringsobenägna och konservativa.

31 Skolans explicita och implicita uppdrag ” kvalificera för ojämlikhet och socialisera till jämlikhet” Kvalificering Arbets/föräldra marknadens förväntningar Sortering Betyg och bedömning Socialisering Värdegrund Förvaring Tillsyn omsorg

32 Skolans fostrande roll från yttre till inre disciplinering Skamvrån Kvarsittning Betyg i ordning/uppförande Utvecklingssamtal Individuella utvecklingsplaner Rottingen Medel Mål Fostran till undersåte - lydnad - förnöjsamhet Fostran till medborgare - tidsstyrning - kollektivism Fostran till individ - ansvar - självdisciplin

33 Till vilken skola går eleverna? Skolan som ett: Fängelse - fritidgård - hållplats - växthus Elever kan vara anpassade - mindre anpassade - missanpassade ”Kalle är skoltrött” Är det Kalle som är trött på skolan - eller är det skolan som är trött på Kalle?

34 Elevtyper som ett resultat av skola (Persson) Skolskadade Skolan har lärt mig att jag inte kan och givit mig en låg självkänsla. Skolhatarna Skolan har lärt mig att hämnas oförrätter Instrumentalister Skolan har lärt mig att man måste ha utbildning för att klara sig i samhällskonkurrensen Kunskapsbejakare Skolan har lärt mig att förstå både mig själv och omvärlden på ett personlighetsutvecklande sätt

35 Skolan – ett torg eller ett varuhus? Torghandeln: Var och en har sin affärsidé och säljer sina produkter och kan sinsemellan ha en trevlig samvaro. Det finns dock inget sammanhållande kitt som förenar torghandlarna, mer än att de befinner sig på samma plats. Varuhuset: Våningsplan är noga planerat och hålls samman av en gemensam ledning. Avdelningarna är uppdelade efter varuslag; mat, media, kläder, parfym. Inordnas efter en given plan och en för varuhuset gemensam affärsidé.

36 Skolan som en fotbollsplan Fotbollsplanen är rund och sluttande: det finns många mål placerade på olika ställen på planen. Folk går in och ur spelet när de vill. De får ta med hur många bollar de vill; de kan peka ut vilka mål de vill och säga det här är mitt mål: spelet spelas som om det vore förnuftigt (Weick 1976).

37 Skolan ett löst kopplat system! Samtidigt som det finns procedurer som koordinerar verksamheten; Tjänstefördelning, schemaläggning är de olika delsystemen relativt oberoende av varandra. Flera självstädiga enheter (ämnesgrupper, arbetslag fritis..) som var för sig lever sitt eget liv, men som ändå ingår i något gemensamt. Kulturanalys Avgränsad Utvidgad skolkultur

38 Professionalism Avgränsad utvidgad Administrativa samtal: arbetslag diskuteras rutiner, vad skolledningen borde göra och inte göra, varför de andra arbetslagen beter sig som de gör, varför rektor tycker att man ska ha arbetslag - Form går före innehåll Upplevda problem: Det är tiden som är problemet, vi har inte blivit informerade, det läggs på oss för många uppgifter, när ska man hinna med sin egen undervisnings, varför har vi så många (onödiga) konferenser, vad är det som säger att det blir bättre om man samarbetar, varför pratar vi bara om elever, de ska ju bara vara här i tre år, vi ska ju vara här i 30! Traditionella arbetsformer dominerar och utmanas sällan. Frågor om elevers beteende handlar om ytfostran – hur man uppträder, mössa, mobiltelefoner, komma i tid, göra läxor etc (Jmf balkaniserad kultur) Pedagogiska samtal: arbetslaget diskuterar pedagogiska frågor/elevers lärande. Prestationer, fostrandeaspekter (värdegrund) och pedagogiska avsikter tudelas inte utan läggs i samma korg - innehåll går före form. Upplevda problem: Hur kan vi skydda vår egen pedagogiska idé mot andra intressenter, vi behöver en behovsanpassad kompetens utveckling. Hur kan vi stärka elevers inflytande över sitt eget lärande Man utmanar sina egna pedagogiska idéer och det finns ett system för uppföljning självvärdering och utvärdering. Frågor om elevers beteenden handlar om djupfostran – hur elevers personlighet utvecklas och vilka förmågor som behöver tränas. (Jmf det samarbetsinriktade arbetslaget)

39 En hotad grupp några vanliga försvarsmekanismer i grupp Tystnad Oönskad Information bemöts med tystnad. Förnekelse Oönskad information filtreras bort Diskussion om vad som egentligen är sagt. Man tar bara till sig det som passar de egna önskningarna. Dubbel kommunikation Klyvning mellan ord och handling. I princip är man intresserad men.... Intellektualisering/mytbildning Skydd mot insikt "Det här var väl inget nytt” så har vi alltid gjort". "Vi har diskuterat detta många gånger".. Här är det högt i tak".. Problemförskjutning "Det egentliga problemet finns någon annanstans. Man söker sina syndabockar. ”Group-think” Endast de rätta tankarna är tillåtna Fritt tänkande symboliserar hot. Väcker ångest och hotar gruppens identitet. Synen på motståndaren är stereotyp. De är onda, svaga eller obegåvade Svart eller vitt Nyanserna är borta Ser endast sitt eget perspektiv. Vem har rätt/fel vinner/förlora bra/dåligt… Ansvarsdiffusion Varför ska jag.. det finns ju andra.. Nå´n måste ta ansvar.. Var finns frälsaren?? Parallellprocesser Gruppens problem förläggs på andra ställen i organisationen. Spelar ut olika ledare mot varandra. "Vandrande konflikter"

40 Lärande organisation förhållningssätt på olika nivåer (Roger Bensson) MAN REAGERAR Lärande från en situation till en annan förekommer inte. Problem dyker upp och lösningar prövas till någon av dem lyckas GENSVAR Beslut grundar sig på en uppsättning alternativ. Någon av dem brukar vara behjälplig. ”Nu har vi det här igen, hur brukar vi göra?” FÖRUTSEENDE Utmaning mot den information som uppsättningen alternativ baseras på. Detta görs för att nå en lösning som innebär att situationen inte ska uppstå igen SKAPANDE Istället för att undvika problem genom att använda sig av en uppsättning alternativ, försöker man nu medvetet agera för att skapa det man önskar sig TILLÅTANDE Man tillåter exakt det som sker..... att ske. Våra innersta syften och mål nås utan skenbar ansträngning... som om en plan eller en säker möjlighet redan existerar. Här utmanas hela uppsättningen av uppsättningen komplex

41 Ledarskap och skolkultur RektorsrollenTyp av skolkulturJordmån för skolutveckling Verksamhetsutvecklande ledare Avgränsad professionalism Ingen utveckling, rektor abdikerar/skickas iväg Rektor som ”förste handläggare” Avgränsad professionalism Förvaltar det bestående, ingen utveckling Rektor som ”förste handläggare” Informell grupp utmanar rektor Konflikt Verksamhetsutvecklande ledare Öppen kulturÖppna dörrar för utvecklingsarbete

42 Maktutövning konflikter - makt - motstånd Maktutövningens medel Dialog - diskussion - debatt - monolog Övertalning - hot - repressalier - uteslutning Rottingen - skamvrån - kvarsittning - utvecklingssamtal Makt Individs eller kollektivs förmåga att framkalla, förändra och hindra handlande och uppnå konsekvenser A) Trög maktrelation Befogenheter att påverka den andre Sanktionsmöjligheter B) Flyktig maktrelation Jämställda i fråga om sanktionsmöjligheter

43 Att växa tillsammans med andra Behovet av att växa kämpar mot behovet av trygghet Behovet av frihet kämpar mot behovet av närhet Behovet av kontroll kämpar mot behovet av att pröva nytt Mitt behov av att visa mod strider mot min fruktan av rädsla Christer Wede

44 Skola fotbollslag i jämförelse FotbollslagSkola ”Affärsidé”göra målgöra mål Antal mål2 mål, försvar/anfalldrygt 400 HuvudmanFIFAstaten Organisationföreningarkommun/skolor Styrelseföreningsstyrelselokala politiker Spelidé/taktikcoachenrektor Aktörerspelarnapedagoger(övr. pers.) Domare´domaren`skolverket Arenanplanenklassrummet Objektbolleneleven Syfte/instruktionträningundervisning/lärande Anvisningarövningararbetssätt/arbetsformer Inflytandespelarrådskolutvecklingsgruppen Resultat efter matchenspelarna får själva tala om hur det gick Examentabellplaceringkvalitetsredovisning Intressenterpublik/sponsorerföräldrar/allmänhet/avnämare


Ladda ner ppt "Konflikter I SKOLAN Vad är konflikt? Skolan – en institution i samhället Skolan som ett socialt system Skolvardagen – hur ser den ut Grupper i skolan Skolkulturer."

Liknande presentationer


Google-annonser