Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid"— Presentationens avskrift:

1 Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid
En nulägesanalys och utvärdering av organisering, strategier och samverkan Februari 2014 Jenny Halldén, Klara Spangenberg

2 Kontigo – en presentation
Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

3 Om Kontigo Fokus på folkhälsa och social hållbarhet, jämställdhet och mångfald. Även fokus på regional tillväxt och näringslivsutveckling. Fristående konsultföretag specialiserad på utvärdering, analys och processledning för kunder som vill samhällsutveckling Lång erfarenhet av analys, utvärdering och följeforskning av projekt och program både regionalt, nationellt och internationellt Lång erfarenhet av processledning från uppdrag regionalt och nationellt Kontor i Stockholm, Umeå och Öresundsregionen Cirka 20 konsulter och tre delägare Utnämnd till Gasellföretag av Dagens Industri 2012 Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

4 Agenda Kort om uppdraget Mål strategier och uppdrag
Organisering av folkhälsoarbetet Samverkan Mandat och påverkan Slutsatser – styrkor, svagheter och förbättringsmöjligheter Kort om uppdraget – vi kommer inte att gå igenom teorier bakom folkhälsoarbete, eller annat ramverk i form av t.ex. analysmodeller. Istället bara kortfattat presentera bakgrund, övergripande frågeställningar och metod och material. Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

5 Uppdragets syfte och genomförande
Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

6 Om uppdraget – bakgrund
Planering för kommande regionalt folkhälsoarbete pågår Folkhälsoberedningen har gett Kontigo i uppdrag att genomföra en nulägesbeskrivning och utvärdering av folkhälsoarbetet i Skåne Kontigo fick uppdraget i juni 2013 Syfte: Att utifrån ett folkhälsovetenskapligt perspektiv utvärdera folkhälsoarbetets organisering i Skåne samt ge förslag på hur det framtida folkhälsoarbetet i Skåne bör organiseras och utvecklas. Jenny Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

7 Om uppdraget – övergripande frågeställningar
Vilka mål och strategier finns för folkhälsoarbetet i Skåne på regional och lokal nivå och hur tolkas dessa? Hur är folkhälsouppdraget beskrivet i budget, riktlinjer, strategier och uppdrag och hur har intentionerna implementerats och följts upp? Hur är folkhälsoarbetet organiserat på regional och kommunal nivå och hur fungerar denna organisation? Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

8 Om uppdraget – metod och material
Enkätundersökning till folkhälsosamordnare och politiker på kommunal nivå. Fokusgrupper med kommunala folkhälsosamordnare och tjänstemän på Region Skåne. Kvalitativa telefonintervjuer med tjänstemän och politiker på Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Kommunförbundet Skåne, forskare från Malmö högskola och idéburen sektor. Sakkunnig inom folkhälsa, Medicine doktor i socialmedicin KI, Karin Melinder. Utgått från tidigare forskning och framgångsfaktorer för ett fungerande folkhälsoarbetet: Tvärsektoriellt samarbetet och samverkan Långsiktighet Professionell kompetens Undersökt beröringspunkter med utvärderingen av folkhälsoarbetet i Västra Götaland. Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

9 Sammanfattning av utvärderingens resultat
Mål strategier och uppdrag Organisering av folkhälsoarbetet på regional och lokal nivå Samverkan Mandat och påverkan Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

10 Mål, strategier och uppdrag – regional nivå
Den regionala folkhälsostrategin för Skåne är ett centralt dokument – i teorin det viktigaste styrdokumentet för folkhälsofrågor på regional nivå. Folkhälsa inklusive mål för folkhälsoarbetet presenteras också i det regionala utvecklingsprogrammet, Region Skånes budget och verksamhetsplaner. Även inom andra verksamhetsområden, t.ex. kultur, finns mål relaterade till folkhälsa i bl.a. Den regionala kulturplanen Folkhälsa en självklar del också inom hälso- och sjukvård, de flesta av Region Skånes medarbetare arbetar med (folk) hälsa varje dag. Ska besvara de två första övergripande frågorna: Vilka mål och strategier finns för folkhälsoarbetet i Skåne på regional och lokal nivå och hur tolkas dessa? Hur är folkhälsouppdraget beskrivet i budget, riktlinjer, strategier och uppdrag och hur har intentionerna implementerats och följts upp? Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

11 Mål, strategier och uppdrag – lokal nivå
Stora skillnader mellan kommuner sett till framtagna mål och strategier för folkhälsoarbetet. 55 procent av de svarande kommunerna har ett eller flera politiskt antagna kommunövergripande styrdokument och/eller mål för folkhälsofrågor. Skåne under riksgenomsnittet (68 procent av kommunerna hade mål för folkhälsa 2010 enl. Lokalt och regionalt folkhälsoarbete. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport). I drygt 50 procent av kommunernas årsberättelser och redovisning, övergripande mål och strategier samt i en eller flera av förvaltningarnas årsberättelser/redovisning är folkhälsoperspektivet integrerat. Statens folkhälsoinstitut, R2011:32. Exempel Eslöv: Program för hållbar social utveckling med mål för folkhälsan i kommunen. Många har också kommunala styrdokument där folkhälsoaspekter lyfts fram för specifika grupper. Vanligast förekommande grupper är i fallande ordning ungdomar, barn, äldre, personer med låg socioekonomisk status och unga vuxna. Under 2012 har fri- tids- och kulturförvaltningarna arbe- tat aktivt, dels för att stärka barnen och ungdomarnas hälsa genom bra möjligheter, måste utbildningsnivån höjas i större utsträckning per år. Detta är viktigt eftersom det med högre utbildningsnivå även kommer fler företagsetableringar till kommunen samtidigt som folkhälsan blir bättre. Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

12 Mål, strategier och uppdrag – tolkning och implementering
Tjänstemän regionalt och lokalt betonar att de nationella målen är styrande i det regionala och lokala folkhälsoarbetet. Folkhälsostrategin påverkar i begränsad utsträckning inriktningen på det regionala och lokala folkhälsoarbetet. Otydlighet och ev. godtycklighet i hur de regionala målen tillkommit och prioriterats. För breda (”jämlik hälsa”) och för smala mål (mål kring t.ex. alkoholkonsumtion) ger ingen tydlig styrning och ledning. Lokalt är hälsoläget i kommunen styrande varför Region Skånes kunskapsunderlag är viktigt. Politiker på regional och kommunal nivå betonar vikten av att kunna följa upp folkhälsoarbetet, t.ex. genom välfärdsbokslut. presenteras hur mål och strategier tolkas av folkhälsoarbetets olika aktörer, inklusive politiker och tjänstemän. Nedanstående resonemang baseras alltså främst på den kvalitativa materialinsamlingen, såsom intervjuer och fokusgrupper. Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

13 Styrning och organisering av folkhälsoarbetet
Tjänstemannaorganisationen – placeringen av enheten under avdelningen Regional utveckling framstår som god. Utvärderingen visar att det finns behov av omorganisering av enheten inom Regional Utveckling. Möjliga förslag är: Placera under koncernledningen Flyttas upp ett snäpp inom RU Avvecklas och integrera i all verksamhet Politiska organiseringen – tre vägar att gå: Behålla Folkhälsoberedningen Skapa egen folkhälsonämnd Integrera folkhälsa i Regionala tillväxtnämnden Viss otydlighet i rollfördelning med Länsstyrelsen och Kommunförbundet Skåne. Under området samhållsplanering Dessförinnan har folkhälsoenheten återfunnits under H&S (fram till år 2006) och därefter som en del av koncernledningsstaben, direkt under Regiondirektören. Folkhälsa relaterar väl till områden som fysisk planering, miljö och kultur (ekonomiska, sociala och ekologiska utvecklingen ) än till rena hälso- eller sjukvårdsfrågor Underlätta samverkan med kommunerna Dränkas i HS Pol org: Risk med egen beredning – blir ett sidospår Viktigt med politiker med folkhälsoansvar så frågorna ej försvinner vid integrering Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

14 Styrning och organisering av folkhälsoarbetet i kommunerna
Stora skillnader i organisering mellan kommunerna. Folkhälsoplanerare finns i 65 % av Skånes kommuner. 73 % i riket. Många av dessa återfinns på deltidstjänster (ca 55 % på mindre än halvtid). Utmaning att hantera folkhälsofrågorna i kommuner utan folkhälsosamordnare eller då samordnaren är anställd på liten tjänst. Till viss del bristande styrning av folkhälsofrågorna på kommunal nivå: Folkhälsoarbetet är beroende av enskilda individers engagemang både på tjänstemanna- och politisk nivå. 33 kommuner – uppdelade i små, medelstora och stora kommuner Liten tjänst – påverkar långsiktighet, samverkan och att arbetet utförs med kompetens Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

15 Regional och kommunal samverkan
Outvecklad samverkan mellan enheten för folkhälsa och social hållbarhet och H&S. Även samverkan inom Regional Utveckling kan utvecklas och stärkas. Stor skillnad mellan kommunerna i om/hur de samverkar med andra. Lyfts både som styrka och som svaghet Kommunerna mest nöjda med samverkan med regionala aktörer. Region Skåne bidrar främst med kunskapsproduktion till kommunerna. Behov av ökad mellankommunal samverkan. Främst små kommuner. Samverkan är personbunden, snarare än kommunen som organisation. Kunskap och samverkan nära länkat – bristande kunskap om vad folkhälsa innebär och dess bidrag i ord arbetet försvårar samverkan. Kunskap efterfrågas. bristande kunskap om folkhälsoarbetet - en kritisk faktor för möjligheten att utveckla samverkan För kunskapsutveckling och planering av folkhälsoinsatser och åtgärder krävs samverkan och för att uppnå utvecklad samverkan krävs kunskap. Kommuner: I 95 procent av fallen har någon, regelbunden eller tät samverkan med andra kommuner och med RS. Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

16 Samverkan med idéburen sektor & akademi
Överenskommelsen med Social ekonomi skapar goda förutsättningar för samverkan. Positiv bild till formaliserad samverkan bland intervjupersoner. Minskar personbundenhet. Dock finns risk att vissa organisationer exkluderas. Utökad formell samverkan med idéburen sektor efterfrågas. Breddad samverkan efterfrågas. God forskningskompetens inom enheten. Utökad samverkan med akademin efterfrågas delvis. Viss oro bland vissa intervjupersoner för att enhetens arbete blir alltför forskningsinriktat. Kan skapa glapp till praktiken och gentemot kommuner. Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

17 Mandat och påverkan Folkhälsofrågornas mandat och möjlighet till påverkan påverkas av enhetens placering långt ner i organisationen/Region Skåne. Folkhälsa ses inte som fullt ut prioriterat på politisk nivå. Inte heller inom tjänstemannaorganisationen. Kommunerna – skilda förutsättningar skapar skillnader i mandat och påverkan. 60 % av tjänstemännen anser att folkhälsa är prioriterat eller delvis prioriterat Större möjlighet till påverkan i små än i stora kommuner Utvecklad integrering av folkhälsofrågorna i regionala utvecklingsfrågorna kan skapa ökat mandat. Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

18 Slutsatser och rekommendationer
Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

19 Slutsatser – styrkor Det finns styrdokument avseende folkhälsa både regionalt och lokalt – i sig en styrka. Enighet kring att samverkan är viktig samt kring att folkhälsofrågorna bör integreras i Regionala utvecklingsstrategin (RUS). Positivt att folkhälsofrågorna kopplas till de regionala utvecklingsfrågorna. Kunskapsunderlag är viktiga. Samverkan med ideell sektor, främst genom nätverket Social ekonomi är en styrka för regionen. Nätverket skapar långsiktighet i samverkan. Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

20 Slutsatser – svagheter
Den regionala folkhälsostrategin används i begränsad utsträckning både av Region Skåne och kommunerna. Folkhälsoarbetet inom Regional utveckling integreras inte i hela verksamheten och samverkan med de andra utvecklingsområdena är delvis bristande. Enhetens placering försvårar inflytande och påverkansmöjligheter. Bristande kunskap om folkhälsa inom både H&S och Reg Utveckling försvårar samverkansmöjligheterna. H&S känner sig inte fullt ut efterfrågade eller använda av enheten. Stora skillnader mellan kommunerna sett till resurser och organisering av folkhälsoarbetet samt begränsad samverkan mellan kommunerna. Personbundet arbete i kommunerna. Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

21 Slutsatser – förbättringsmöjligheter
Integrera folkhälsofrågorna i RUS – skapar förutsättningar för tvärsektoriellt samarbete och samverkan och säkrar långsiktighet. Enheten har viktig roll i kunskapsspridning för att säkerställa att frågorna inte tappas bort eller tunnas ut, samt i framtagande av indikatorer och uppföljningssystem Viktigt med resurser knutna till arbetet Utöka samverkan mellan enheten och övriga områden inom Regional utveckling, samt mellan H&S och RU. Utveckla arbetet med kunskapsutveckling, kunskapssamverkan och kunskapsspridning Förmedla innebörd oh betydelse av folkhälsoarbetet Sprid fungerande metoder och arbetssätt – konkreta förslag hur ex kommuner kan och bör arbeta Ex hälsoekonomiska beräkningar och utvärderingar/välfärdsbokslut efterfrågas Utveckla indikatorer för uppföljning Skapa och stöd samverkan kring folkhälsofrågor mellan kommunerna och Region Skåne ytterligare. Temagrupper bra, men behov av ytterligare stöd finns Kan bidra till ökad långsiktighet och minskat personberoende Bredda och stärk samverkan med den idéburna sektorn och andra aktörer (ex akademin). Finns temagrupper för kommunerna skapade utifrån frågeställningar, behov och intresse. Samarbete med akademin? Goes both ways…. Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB

22 Målsättningar för Skåne enligt folkhälsostrategin
Den ojämlika hälsan skall minska. De geografiska skillnaderna i hälsa ska minskas. Delaktigheten och inflytandet skall öka och utanförskapet skall minska. Övervikten skall minska med 5 procent. Andelen fysiskt aktiva individer skall öka med 10 procent. Fler individer ska uppleva att de kan påverka sin hälsoutveckling i positiv riktning. Insatser skall riktas till de grupper som är särskilt utsatta bland barn/ungdomar och unga kvinnor. Konsumtionen av alkohol skall minskas ner till 2000 års nivå, bruk av narkotika och dopning skall minska. Andelen individer med spelberoende skall minska. Tobaksbruket skall fortsätta att minska. Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB


Ladda ner ppt "Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid"

Liknande presentationer


Google-annonser