Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Välkommen till Introduktionsutbildning Våga Visa 2-3 september 2014.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Välkommen till Introduktionsutbildning Våga Visa 2-3 september 2014."— Presentationens avskrift:

1 Välkommen till Introduktionsutbildning Våga Visa 2-3 september 2014

2 Dagens program 08.30Kaffe 09.00Vad är VÅGA VISA ? - Syfte och metod - Hur går en observation till – organisation, tidplan mm 12.00Lunch 13.00På skolan - observationsprocessen 16.00Avrundning av dag Dagen avslutas

3 Kommuner i samverkan om ut- värdering Danderyd Ekerö Nacka Sollentuna Upplands Väsby

4 Syfte med Våga Visa Syftet är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun.

5 VÅGA VISA: baseras på läroplaner utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas förskolor och skolor sprider goda exempel och och bidrar till lärande och utveckling

6 Förskola/ Skola Medarbetare Observatörer Föräldrar och elever

7

8 Observationerna – en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet ”Genom observationerna kan vi få en bild som inte är tillrättalagd - till skillnad från när vi som politiker besöker skolan och går en snitslad bana. Observatörerna ger liv åt siffrorna. Observationerna ger viktiga bitar för att skapa en helhetsbild.”

9 För vem gör vi detta? Förskola/Skola Kommunens skolförvaltning/ledning Politiker Föräldrar och elever i den kommun förskolan/skolan finns

10 Observationerna – en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet På förskolan/skolan för att utveckla verksamheten Rapporten tas upp i Utbildningsnämnd/motsvarande Följs upp efter ett år av förvaltning Rapporten publiceras på kommunen/skolans hemsida

11 En observatör... är väl insatt i gällande styrdokument är en erfaren och erkänt skicklig pedagog har god social kompetens har visat på intresse för skolutvecklingsfrågor har vana att uttrycka sig i tal och skrift har förmåga att se samband och dra slutsatser har kompetens att uttrycka vad han/hon ser

12 Observationen Kollegial observation Synliggör verksamheten enligt en given metod Visar både starka sidor och förbättringsområden ur ett barn- och elevperspektiv En del av den politiska nämndens systematiska kvalitetsarbete Inte inspektion eller tillsyn Inte lärarhandledning Vad innebär det för observatörsrollen?

13 MÅLOMRÅDEN: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Rektors/förskolechefs ansvar

14 Lgr 2011: Skolans mål är att varje elev - successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och i det inre arbetet i skolan Kundundersökning till föräldrar/elever Självvärdering av medarbetare Observation Ta ställning till: Mitt barn är med och planerar sitt skolarbete Jag är med och planerar mitt skolarbete Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter Reflektera över och ta ställning till om: Jag ger eleverna goda möjligheter till ansvar och inflytande Jag ser till att eleverna tar ansvar för det egna lärandet och är delaktiga i den individuella utvecklingsplanen Beskrivning och bedömning av: Barns/elevers ansvar för det egna lärandet Hur barn/elever ges inflytande över verksamheten/utbildning en Demokratiska arbetsformer

15 Metodboken: Bedömning enligt skala SKALA FRÅN 4 TILL 1: 4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3.0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 2.0 MINDRE GOD KVALITET – verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden. 1.0 STORA BRISTER I KVALITET – verksamheten har stora förbättringsbehov.

16 Lägg till spindeldiagram med självvärdering

17 Organisation Observationer genomförs i huvudsak under februari- april och september- november Observation av hela enheter Lagen bemannas med olika kompetenser och ansvaret vilar på laget En observationsledare i varje grupp Samordnargruppen beslutar om tidsåtgång, vanligen 1-2 veckor, och observationslagets sammansättning.

18 Exempel: Förskola 40 barn: 2 observatörer, 6 dagar Gymnasieskola 400 elever: 2 observatörer, 10 dagar Förskola, 15 barn, Grundskola, 85 elever: 2 observatörer 10 dagar Gymnasieskola, 1500 elever: 4 observatörer, 12 dagar

19 Rapportskrivning Faktagranskning Metodgranskning Skolans/ För- skolans styrdokument Observationer på plats i verksamheten Intervjuer med barn, elever, personal, ledning Över- lämnings- möte Nämnd, skola, tjänstemän Observatörerna Observationsuppdraget Kontakt med skolan/ förskolan

20 Viktigt material för dig som observatör Metodbok Frågebank vid intervju Bedömningsmatris Rapportmall, mall för faktaunderlag Brevmallar Hämta aktuell version på

21 Uppdragsbeskrivning Observationsledare Observatör Observatör med begränsat uppdrag

22 Hur observerar vi? Vi är kollegor Observatör ej inspektör Professionella Vi letar goda exempel

23 Hur går det till? Dag 1: möte med skolledning eller förskolechef planering i laget presentation för personal klasssrumsbesök Dag x klassrumsbesök, intervjuer, samtal, möten………… Dag x-x rapportskrivning

24 ETIK Sekretess Integritet Skvaller Bemötande

25 Kort om intervjuteknik Skillnaden mellan samtal och intervju? Förslag på intervjufrågor finns på Våga Visa:s hemsida Att tänka på inför en intervju: - Tänk igenom i förväg vad du vill få reda på - Berätta att det inte kommer att framgå av rapporten vilka personer som har intervjuats eller vem som har sagt vad - Ställ öppna frågor som ger utförliga svar, Hur? Vad? Varför? - Undvik ledande frågor - Ställ följdfrågor, Vad menar du? Kan du ge exempel?

26 VILKA SKA INTERVJUAS? LEDNING PEDAGOGER ELEVHÄLSOTEAM SYV ARBETSLAGSLEDARE BIBLIOTEKARIE ELEVRÅD ELEVER

27 Två rapporter – diskussionsfrågor dag 1 Gå igenom målområdet Normer och värden: –Hur väl har observatörerna följt Våga Visa:s metodbok? –Ger rapporten svar på hur väl enheten uppfyller de olika kriterierna i bedömningsmatrisen? –Hur väl stämmer beskrivning med bedömning i text? –Hur väl stämmer bedömning i text med bedömning enligt skala? Vilka goda kvaliteter har den här rapporten? Finns det något ni skulle vilja förbättra i rapporten?

28 Kommuner i samverkan om ut- värdering Våga Visa Utbildning för observatörer 2-3 september 2014 Dag 2: Rapportskrivning Monica Ernbo och Agneta Wessel

29 Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (1) Se rapportmall på Våga Visa:s hemsida Försättsblad Innehållsförteckning Våga Visa Sammanfattning (mycket viktig!) Målområde 1 Normer och värden –Beskrivning –Bedömning i text –Bedömning enligt skala

30 Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (2) Målområde 2 Utveckling och lärande/kunskaper –Beskrivning –Bedömning i text –Bedömning enligt skala Målområde 3 Ansvar och inflytande för barn/elever –Beskrivning –Bedömning i text –Bedömning enligt skala

31 Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (3) Målområde 4 Bedömning och betyg –Beskrivning –Bedömning i text –Bedömning enligt skala Målområde 5 Förskolechefens/Rektors ansvar –Beskrivning –Bedömning i text –Bedömning enligt skala Jämförelse med tidigare observation Referenser

32 Vad kännetecknar en bra rapport? (1) Mottagarna känner igen sig i beskrivningen. Rapporten utgår från Våga Visa:s metodbok, bedömningsmatris och rapportmall. Rapporten utgår från ett barn- och elevperspektiv. Beskrivning och bedömning hänger ihop. Bedömningstexten är en värdering av det som finns i beskrivningen. Bedömningarna är väl underbyggda i beskrivningen och gjorda utifrån Våga Visas bedömningsmatris. Det finns en balans mellan starka sidor och förbättrings- områden – även i en kritisk rapport.

33 Vad kännetecknar en bra rapport? (2) Rapporten är tydlig och lättläst (språk och disposition). Även den som inte är väl insatt i skolans verksamhet ska kunna förstå rapporten. Den är trovärdig och saklig. Det finns belysande exempel och generella citat. Oväsentligheter är bortskalade. Alla verksamheter är beskrivna, inkl fritidshemmet. Sammanfattningen ger en god bild av enheten. Slutsatserna är väl underbyggda.

34 Rapportskrivningsprocessen (1) Rapportskrivning – en modell –Samla in underlag (på skolan och i dokument). –Gör en grovsortering av beskrivningar och exempel i gruppen, t ex med posters. (1) Var hör det hemma? Är det positivt eller negativ? –Diskutera, tolka och analysera gemensamt i gruppen. (2) –Beskriv och värdera i rapportmallen. (3) Sammanfattning och bedömningar skrivs alltid gemensamt i gruppen.

35 Rapportskrivningsprocessen (2) Rapportskrivning – en annan modell –Samla in underlag (på skolan och i dokument). –Gör en grovsortering enskilt av ditt eget underlag. Skicka beskrivningar och exempel till den som har huvudansvaret för rapporten. (1) –Diskutera, tolka och analysera gemensamt i gruppen. (2) –Beskriv och värdera i rapportmallen. (3) Sammanfattning och bedömningar skrivs alltid gemensamt i gruppen.

36 Struktur – Hur gör man rapporten lättläst? Följ rapportmallen. Använd samma ordningsföljd som i metodboken. Använd samma ordningsföljd i beskrivning och i bedömning. Använd gärna underrubriker där det underlättar för läsaren.

37 Innehåll – Hur kopplar man ihop beskrivning och bedömning? Det ska vara samma ordningsföljd i beskrivning och bedömning. Det ska vara god överensstämmelse mellan beskrivning och bedömning i text. –En positiv beskrivning leder till en positiv bedömning. –Beskrivningen ger stöd för bedömningen. Sådana beskrivningar som inte påverkar bedömningen kan strykas. –Bedömningstexten är en värdering av det som finns i beskrivningen. Det ska vara god överensstämmelse mellan bedömning i text och bedömning enligt skala.

38 Innehåll – Hur kopplar man ihop beskrivning och bedömning? Ex Normer och värden Värdegrundsarbetet Förhållningssätt mellan barn/elever och personal Arbetsklimat för barn och elever Beskriv: –Vad har ni observerat? –Vad har ni fått fram i intervjuer och spontana samtal? –Vilken information ger skolans/förskolans styrdokument? Bedöm verksamhetens kvalitet i text utifrån vad ni har beskrivit. Ta hjälp av bedömningsmatrisen. Bedöm slutligen enligt skala med matrisen som måttstock.

39 Innehåll – Hur arbetar man med exempel och citat? Både exempel och citat hör hemma i beskrivningen och bidrar till att ge liv åt texten. Exemplen ska vara kopplade till metodboken och bedömningsmatrisen. Exemplen ska vara representativa och ge stöd till slutsatsen som görs i bedömningen. Var sparsam med citat. De citat som används ska vara generella och gärna innehålla en ”knorr”. Det ska inte gå att spåra vem som citeras (utom om det är rektorn/förskolechefen).

40 Hur uttrycker man kritiska synpunkter? Börja med det positiva. Balansera starka sidor och förbättringsområden. Lägg kraft på beskrivningen. Koppla noga ihop beskrivning och bedömning. Om kvaliteten är ojämn, ta upp det i rapporten. Använd triangulering. (Hur stöds er kritik av olika källor?) Använd ett neutralt språk (inte känsloladdat). Väj inte när det gäller tydligheten i budskapet. Tänk utifrån mottagarens perspektiv: Vad gagnar skolan bäst? Hur för man fram kritik så att den leder till förbättring?

41 Några språkliga tips Använd genomgående presens i beskrivningar och bedömningar. Använd inte ”man”. Skriv i stället vem som avses (skolan, elever, lärare, rektorn). Undvik förkortningar i texten. Var sparsam med citat. Hitta några bra synonymer till ”se” (t ex observera, lägga märke till, notera). Hitta några bra synonymer till ”bedöma” (t ex ”vi anser”, ”enligt vår uppfattning”). Tänk på att huvudsyftet med texten är att bli förstådd.

42 Svårigheter Skillnaden mellan beskrivning och bedömning? Värderande adjektiv hör inte hemma i beskrivningen. Omedveten partiskhet (bias) – diskutera! Hur gör man om observatörerna inte är överens om bedömningen? (Kan bero på olika kunskapssyn, olika bakgrund.) - Utgå skarpt från bedömningsmatrisen. - Använd triangulering. - Lyssna på varandra, fråga. Varför tycker du så? Varför tror du det? - Var beredd att ompröva din egen ståndpunkt.

43 Gruppdiskussion 1 – en rapport från en skola Gå igenom målområdet Utveckling och lärande. Jämför bedömningarna med bedömningsmatrisen. Skulle ni ha gjort samma bedömning som observatörerna? Motivera! Hur väl stämmer beskrivning med bedömning i text? Hur väl stämmer bedömning i text med bedömning enligt skala? Hur har observatörerna använt sig av exempel? Är alla exempel relevanta? Hur har observatörerna använt sig av citat? Är citaten generella? Finns det något som skulle kunna strykas i rapporten? Finns det något som saknas? Det ni läst är en rapport av god kvalitet. Har ni ändå några förslag till förbättringar?

44 Gruppdiskussion 2 – utdrag ur rapporter Vilka brister finner ni i dessa utdrag? Ge förslag till förbättringar.

45 Gruppdiskussion 3 - en sammanfattning Vilken bild får ni av enheten i denna sammanfattning? Hur balanseras kritiska synpunkter med starka områden? Varför är sammanfattningen så viktig?

46 Vad händer när ni är klara med rapporten? Faktagranskning, rektor eller förskolechef Metodgranskning, samordnaren i den aktuella kommunen Överlämningsmöte (mycket viktigt!) - Olika i olika kommuner - Kommunicera med samordnaren i förväg så att det är klart hur mötet kommer att läggas upp och vad som förväntas av er. - Bidra med att ge lagets muntliga bild av enheten. - Delta i en dialog vars syfte är att observationen ska användas på enheten och bidra till utveckling.

47

48 Kompetensutveckling för observatörer Introduktionsutbildning Kick-off varje termin En observation per termin i tre terminer för den som är ny

49 Observationer i förskola Bredd Observationer i grund- och gymnasieskola Två typer: Bredd eller Fördjupning

50 Observationen Kollegial observation Synliggör verksamheten enligt en given metod Visar både starka sidor och förbättringsområden ur ett barn- och elevperspektiv En del av politiska nämndens systematiska kvalitetsarbete Inte inspektion eller tillsyn Inte lärarhandledning Vad innebär det för observatörsrollen?

51 ” Att mäta kvalitet är dock först en fråga om elevernas rättigheter. De har rätt till det bästa som finns tillgängligt. Det får inte vara ett lotteri (..).” Mervyn Benford


Ladda ner ppt "Välkommen till Introduktionsutbildning Våga Visa 2-3 september 2014."

Liknande presentationer


Google-annonser