Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Smärtskattning En del av den palliativa omvårdnaden Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 2013.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Smärtskattning En del av den palliativa omvårdnaden Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 2013."— Presentationens avskrift:

1 Smärtskattning En del av den palliativa omvårdnaden Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 2013

2 NYHET Abbey Pain scale Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

3 Hur kan vi veta om vi inte frågar? Skulle vi ge insulin utan att kontrollera blodsockret?... Skulle vi ens överväga det?... Varför ska vi smärtskatta? Blodtryck, puls, temp = självklart att mäta men Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

4 Smärtskattning gagnar patienterna Sjuksköterskor och undersköterskor underskattar smärta Engle, Graney &Chan (2001), Chen, Lin & Watson (2010) Ssk med längre erfarenhet har bättre överensstämmelse med patienten att smärta förekommer … men tenderar att oftare underskatta smärtintensiteten Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

5 Förekomst av smärta sista levnadsåret Icke-cancer % Cancer % Cartwright (1991), Solano, Gomes & Higginson (2006) Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

6 Bristande smärtbehandling Konsekvenser för patienten; Andra och fler symtom – de olika dimensionerna Chodosh m.fl. (2004) Försämrad livskvalitet – minskad livsvilja Konsekvenser för närstående; Oro, ångest Ökad börda Stress Psykisk ohälsa, som depression Stajduhar m.fl. (2010) Konsekvenser för personal; Frustration Ilska Oro Svårhanterlig omvårdnad Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

7 Nationella rekommendationer – bedömning smärta och andra symtom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör regelbundet analysera och skatta smärta hos patienter i livets slutskede Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Socialstyrelsen (2013) Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

8 Validerad smärtskattning?? - för patienten lämplig skattningsmetod VAS – Visuell Analog skala mm. NRS – Numeric Rating Scale 0-10 VRS – Verbal Rating Scale ingen – mild – måttlig – svår ESAS – Edmonton Symtom Assessment System Faces Pain Scale Smärttermometer Abbey Pain Scale Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

9 Kan man ens jämföra skattningsmetoderna? British Journal of Anaesthesia 101 (1): 17–24 (2008) Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

10 VAS eller NRS - förstahandsval Fördelar: Patientens egna subjektiva skattning – Golden standard Lätta att använda, välkända mätinstrument Nackdelar: Mäter endast smärtintensitet, inga andra dimensioner Passar inte personer med kognitiva svårigheter Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

11 Abbey Pain Scale - APS Röstuttryck Ansiktsuttryck Förändrat kroppsspråk Förändrat beteende Fysiologisk förändring Kroppsliga förändringar exempel; jämrar sig spänd i ansiktet ihopkrupen ställning ökad kroppsaktivitet puls tryckskada Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

12 1.Skatta delarna Summera Översätt till smärtgrad 4.Dokumentera i journal 5.Vidta åtgärder Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

13 Hjälpmedel i vardagsarbetet Nu finns det en app för Abbey Pain Scale Sök på appstore Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

14 Abbey Pain Scale Fördelar: Alternativ då personen ej kan medverka vid smärtskattningen – kognitiv svikt Alla bedömer samma områden – kvalitetssäkring! Minskad risk för godtycklighet Underlättar att upptäcka smärta Ett sätt att lära ut Nackdelar: Bedömningen finns i betraktarens ögon Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

15 Abbey Pain Scale - hur skatta? Observation Observera vid aktivitet Bättre resultat om patienten är känd för bedömaren Vid osäkerhet och ovana två bedömare Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

16 Att diskutera Hur arbetar vi med smärta nu? Vilka rutiner har vi? Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

17 Smärtanalys När gör det ont? Var gör det ont? Hur känns det? Vad lindrar? Vad förvärrar? Varför gör det ont? Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

18 Kulturella aspekter i analysen– hur tänka? Hur tolkas och förstås smärtan av patienten? Sedvänjor, traditioner, föreställningar, kunskap Vad innebär smärtan för just den här patienten? Straff för något man gjort? Hur visar patienten smärta? Stoiskt uttryck – biter ihop Stora gester och högljutt Hur ser man på olika mediciner? Lära oss hur var och en förhåller sig till smärta och utgå ifrån det hela tiden Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

19 Smärta hos multisjuka äldre Vanligt förekommande - dåligt studerat Smärtsinnet är åldrat Förändrad smärtkommunikation Multisjukdom skärper kravet på smärtanalys Kräver förståelse för smärtans konsekvenser Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

20 Smärtans olika dimensioner – Total pain ”Total smärta” - ”Det gör ont i hela mig” Fysiska aspekter Nociceptiv eller neurogen smärta Andra symtom Biverkningar av behandlingar Psykiska aspekter Oro - Ångest Depression Stress Sociala aspekter Tilltagande isolering Oro för närstående Ekonomi Existentiella aspekter Meningslöshet Övergivenhet Andliga behov Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

21 Orsaksinriktad diagnostik och behandling Symtominriktad behandling Analys och åtgärder – olika skeden i livet Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

22 Analys Åtgärd Utvärdering Palliativt kompetenscentrum i Östergötland Omvårdnadsprocessen

23 Att diskutera Var och hur börjar vi på hemmaplan? Hur får vi med oss alla? Vilka instrument ska användas? Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

24 Finspångs kommun - ett gott exempel utgångsläge 2011 Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

25 Smärtskattningsblankett Lokal anpassning Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

26 Finspångs resultat efter införande smärtskattning 2011 Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

27 Finspångs resultat 2012 = ett år efter införande smärtskattning Urval SÄBO+korttidsplatser Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

28 Fördelar Abbey Pain Scale – Finspångs utvärdering Enkelt, överskådligt Bra att använda då patienten inte själv kan uttrycka behovet Lättare att utvärdera åtgärder vid smärtskattning före och efter smärtlindring Många registreringar på samma blad = bra Upplevs heltäckande Underlättar dokumentation = kvalitetssäkring Ger trygghet Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

29 Nackdelar Abbey Pain Scale – Finspångs utvärdering Bedömningen finns i betraktarens ögon vi är alla olika = risk att också smärtskattningen skiljer sig åt beroende på vem som gör den ”Förändrat beteende”; Hur bedöma i sent palliativt skede? Man kan även ha sår och skador på huden utan att ha smärta Grad av smärta kan ses men ibland svårt att korrekt bedöma - smärta är individuellt. Vi smärtlindrar ändå vid tecken på smärta Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

30 Bra ledarskap och goda rutiner! Ledarskapets attityder är avgörande både organisatoriskt och professionellt! Strukturerat arbetssätt och rutiner är viktiga Sätta upp mål att arbeta mot Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

31 Framåt - tillsammans Vi behöver personer med särskilt ansvar att uppmuntra, uppmana, utbilda och följa upp användningen av skattningsresultaten Teamarbete – hela teamet behövs för bästa resultat Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

32 Avslutningsvis ”Den ”onödiga” smärtan (den som är behandlingsbar) är och förblir en oacceptabel avvikelse”. Socialstyrelsen (2001), Smärtbehandling i livets slutskede Palliativt kompetenscentrum i Östergötland


Ladda ner ppt "Smärtskattning En del av den palliativa omvårdnaden Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 2013."

Liknande presentationer


Google-annonser